Recension
- Elva asbra låtar 2009 (album, cd) Samling
- 2009
- P2M
Elva asbra 2009
The Bear Quartet Millions
I 2009 års digra skivskörd stack The Bear Quartets 89 ut och första singeln, Millions, höjde på flera ögonbryn. Dels på grund av en omedelbar hitpotential från ett band som betackar sig från galor, rotationslistor, försäljningssiffror och dels för att den tog ännu ett steg i en riktning ingen kunde ana. Dess storhet blev än mer uppenbar när remixerna, de första någonsin i bandets historia, dök upp signerade bl.a. The Skull Defekts och Andreas Tilliander.
(Jonas Appelqvist)
Maskinen Aldrig vart i Malmö
Mitt år har varit väldigt präglat av Malmö. Från vår till höst har jag satt mig på tåget för färd ned mot Möllans stad. Sen när det precis var färdigt slog Maskinen till med årets låt. Eller åtminstone den låt som satt sig hårdast på min hjärna.
(Kal Ström)
Miley Cyrus Party In The U.S.A.

Det händer inte ofta, men det händer. Otippade låtar sätter sig som berget. Party In The U.S.A. är otippad, men faktiskt en grym tuggummipoplåt som svänger ordentligt! Om Miley Cyrus någon dag kommer stå självständig och vara fri från stämpeln som en töntig disneyprodukt så är den här låten första steget dit. Den är bra på riktigt! Okej, kanske inte årets allra bästa egentligen, men kom igen – visst är det roligare att jag väljer en låt med Miley Cyrus än typ Empire State of Mind?
(Karin Lillbroända)
Yeasayer Tightrope
Yeasayer använder enkla grepp på Tightrope. Det finns inte en människa som tagit sånglektioner som inte kan tycka om låten. Den är som en skalövning med schysst komp. Det vill säga allt man behöver på en road trip, vid makeupspegeln eller med fötterna dinglande från köksfönstret.
(Maria Gustafsson)
Animal Collective Brother Sport
I år har jag förstått storheten med The Wire, serien om livet på gatan och i maktcentrumen i Baltimore där ingen är ensidigt ond eller god, där vissa ger sitt liv för ett gott syfte och andra profiterar på andras olycka. Serien är genial, nyskapande, episk och narrativ på ett sätt som också kan beskriva ett band från samma stad. Bandets åttonde album släpptes i år och överträffade alla höga förväntningar. Stämsången, de repetitiva ljudöversvämningarna och det frenetiska tempot, allt smälter samman i ett album som har så många bra låtar per capita att det är löjligt. Allt fullkomligt exploderar i Brother Sport som knockar mig varje gång.
(Marie Lindström)
Fool’s Gold Surprise Hotel
Jag har haft otaliga månadslånga besattheter vad gäller låtar under året, och det här är en av de sista, som också var ett av mina val för novembers bästa. Surprise Hotel ger mig lite samma känsla som den enda Animal Collective-låt jag gillar på riktigt, Brother Sport. Inte för att de låter speciellt lika, utan för det utdragna, tranceaktiga groovet som bara byggs på, högre, längre, större. Förra året hade jag väldigt lätt att plocka ut EN låt, i år är det omöjligt. Därför blir det en jag har i färskt minne. Men det finns många, många fler.
(Martina Nordman)
Mastodon Crack the Skye
Scott Kelly fortsätter sin vana trogen och gästar Mastodon med lite brölande skönsång. Nu är det ju inte bara Scott Kellys förtjänst som gör titelspåret  från Crack the Skye till en så förbannat bra låt, utan det är detaljrikedomen, blytunga riff, en text som för tankarna åt den yttersta domen och många, många andra saker. En asbra låt helt enkelt.
(Mats Guldbrand)
Faze Action feat. Yam Who? & Mary Moore In the Light of a Miracle
Vilka kritierier som avgjort vilken som blivit årets ”asbra-låt” har varierat. Några gånger har det varit den definitiva låten. Andra gånger en låt som på något sätt bäst sammanfattat mitt musikår. Ibland har det helt enkelt handlat om, tja, en asbra låt just i skrivande stund. Det sistnämnda gäller för 2009-valet, mest därför att Faze Actions version av Arthur Russell-låten ”In the Light of a Miracle” var årets sista riktiga stolvältare i mitt musikmikrokosmos. Samtidigt är det en låt som sammanfattar mitt 2009: dåtidsdisco och nutidshouse i ett sanslöst fantastiskt dansgolvsmöte.
(Ola Andersson)
Busta Rhymes med Mike Epps I’m a Go and Get My
När Busta räknar nummer på ett knarrigt elektroniskt beat låter han både lycklig, avslappnad och självsäker. Bus-a-bus är som vanligt bäst när han inte anstränger sig för att få till en hit och landar på ett knasigt off-beat. Gamle bredkäften kan än. Luvz it.
(Patrik Hamberg)
Maskinen Kärlek vid sista ögonkastet
Fyfan vad sjukt att man kan känna sån passion.
Vi åt och drack och grät och vi skrattade och vi kom ihop.
Som bästa vännen som har tagit det till nästa level.
Där vi bara hoppades men fick se vad som hände!
Maskinen släppte den efterlängtade debuten Boys II Men till slut. Bäst på skivan är Kärlek vid sista ögonkastet och den underbart episka produktion från Mats Norman där Afasi och Frej lägger båda grymma verser. Det är brusten kärlek, hög igenkänningsfaktor och vackra flows med svävande refräng. Inte helt otippat mångas favorit från plattan. Timbuktu har bland annat utnämnt den till årets svenska raplåt i P3 Hiphop. Hatten av.
(Pontus Gustafsson)
Funeral Mist Blessed Curse
När jag ser tillbaka på året står det klart att väldigt mycket har handlat om album snarare än enskilda spår. Det har kommit en hel del bra, men det har varit svårt att plocka ut en enskild låt som får representera 2009. Valet föll till slut på Funeral Mists mäktiga Blessed Curse, en bortåt tolv minuter lång historia. Blessed Curse är smått hypnotisk i sitt malande tempo och där Arioch närmast predikar texten på ett väldigt effektfullt sätt.
If you we’re an angry man on the earth, I’ll be an angry God in heaven
(Tomas Lundström)
Lyssna på 10 av de 11 asbra låtarna i Spotify
Den 11:e får du lyssna på med hjälp av Youtube:
Publicerad: 2009-12-26 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-26 14:18
2 kommentarer
Right on Tomas !!!!!
#
Kärlek vid första ögonkastet är en fullkomligt vidrig låt och den förstörde hela maskinenskivan för mig. En kletig mix av gymnasiala vänsterideal och naiva uppfattningar om tvåsamhet över ett amatörmässigt beat. Gör om, gör rätt.
#
Kommentera eller pinga (trackback).