Recension
- Unmap (album, cd) Volcano Choir
- 2009
- Jagjaguwar
Gnisslande sidoprojekt
Volcano Choir smider när järnet är varmt. Det är ingen tillfällighet att Justin Vernon a.k.a. Bon Ivers namn nämns om och om i pressreleasen. Men så är det väl också hans fel att det inte blev någon Unmap efter att låtarna hade skrivits redan för fyra år sedan. Bon Ivers For Emma, Forever Ago hade kritikerna och publiken på sin sida. Den blev, i sammanhanget, en mastodonthit.
I slutet på förra året – när stormen hade lagt sig – gick Volcano Choir in i studion. Bandet, som även plockat medlemmar från Collections of Colonies of Bees, består förutom Justin Vernon av Jon Mueller, Chris Rosenau, Jim Schoenecker, Daniel Spack och Thomas Wincek. Ett ganska stort gäng för en så sparsmakad ljudbild.
Unmap ligger till stora delar nära det Bon Iver gjorde på ep:n Blood Bank. Still är till och med en version av Woods och rakt igenom albumet är det Justin Vernon som sjunger. Men Unmap består till stor del av instrumentella spår och Volcano Choir har nära till det elektroniska och experimentella. Det tar tid att börja tycka om det repetitiva gnisslandet och de långsamma körerna men i längden är det svårt att motstå Island, IS och Still.
Sen består även Unmap av en hög väldigt svårfångna melodier. Det blir på sina ställen för introvert och enahanda och frågan är om Volcano Choir hade spelat in de här låtarna om inte Justin Vernon kunnat agera dragplåster i marknadsföringen.
Publicerad: 2009-10-08 00:00 / Uppdaterad: 2009-10-08 13:09
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).