Jag var på förhand väldigt peppad på att se Dropkick Murphy’s igen för första gången på flera år. Amerikanernas punk blandat med irländsk folkmusik passar synnerligen bra på scen och de gånger jag har sett dem tidigare har det varit riktigt bra.

Men på Hultsfredsfestivalen funkade det inte riktigt den här gången. Och jag har lite svårt att sätta fingret på vad det var som fallerade. För bandet har onekligen pondus att bära upp en så pass stor scen som Hawaii är, har låtmaterialet och publiken med sig.

Trots en rad bra låtar lyfte aldrig konserten riktigt och jag kom på mig själv med att bli en aning uttråkad på den märkligt nog långdragna spelningen. Jag släntrade i väg in på backstage en vända och när jag kom ut igen höll bandet precis på att avsluta spelningen. Och min enda känsla var att det blev lite för mycket.