Ra Ra Riot har lyckats plocka exakt det som är bra med alla de slyngelrockband som Storbritannien kräkts ut över världen under 2000-talet. Ra Ra Riot har plockat drivet och de högtravande arenaelementen och – nästan på samma sätt som The Decemberists låter väldigt mycket Skottland – kombinerat det med smart och ölindränkt collegerock.

Lyssna bara på Dying is Fine här nedanför. Visst är det gulligt? De klassiskt skolade Alexandra Lawn och Rebecca Zeller är den perfekta motvikten till smalbenade gitarrister som inte bryr sig särskilt mycket om nånting och en röst som bara vill ligga.

Men även om Ra Ra Riot doftar slyngelrock så är det inte det som The Rhumb Line handlar om. Ra Ra Riot bildades förvisso på ett campus i Syracuse, New York, men medlemmarna har spelat tillsammans längre än de två år som Ra Ra Riot varit verksamma. Under uppväxtåren hade de många olika band, med olika sammansättningar, men det var inte förrän Ra Ra Riot bildades som de började få spelningar och som de fick ett skivkontrakt. Och Ra Ra Riot har en tyngd, med en olycklig bakgrund, som andra band inte har.

Förra sommaren omkom förre trummisen John Ryan Pike efter en spelning i Providence. Pike försvann efter spelningen och återfanns nästa dag drunknad. Skivinspelningen under hösten förra året gjordes med tunga hjärtan, men någon tanke på att sluta fanns egentligen inte.

Det är kanske det som skiljer Ra Ra Riot från andra band i samma genre. Oh-oh-oh:na i Ghost Under Rocks har lite mer substans, lite mer driv. Den uppgivna sången i Can You Tell göms inte i aversion mot världen utan får en välarbetad inramning. För sorg, glädje eller likgiltighet är ingen anledning att inte arrangera sina låtar.

Ra Ra Riot Dying Is Fine