Recension
- Hero Destroyed (ep, cd) Hero Destroyed
- 2008
- Relapse/Border
Ofärdigt
Lyssna
Externa länkar
- Myspace.com/herodestroyed
- Bandets myspace.
- Relapse
- Skivbolagets sajt.
Etiketter
Pittsburgh verkar onekligen vara en rätt hård stad. Uppbyggd kring sin stålindustri omges den av massiva brokonstruktioner i stål på i princip hela den västra sidan, flankerandes en stadskärna som andas sten och glas. Modernt, men också grovhugget.
I början av juni mötte stadens hockeystoltheter Pittsburgh Penguins Detroit Red Wings i Stanley Cup-finalen. I match sex, med 45,8 sekunder kvar och underläge med 3–2 i matcher och 3–2 i den aktuella matchen, valde arena-DJ:n att spela Raining Blood med Slayer. Den hårdaste låt jag någonsin har hört på en ishockeymatch.
Det verkar som sagt vara en hård metallstad, Pittsburgh. Därför är det kanske inte så konstigt att Hero Destroyed låter som de låter.
Sprungna ur den moderna metalmyllan som framför allt finns i hemlandet USA ger de mig associationer som stavas såväl Mastodon och Converge, som The Dillinger Escape Plan och Meshuggah.
Jag behöver väl knappast säga att det är Relapse som har plockat upp bandet och nu återutger den självbetitlade debut-EP:n, som ursprungligen gavs ut förra året, och kommer att släppa bandets första fullängdare under kommande år? Trodde inte det heller.
Och Hero Destroyed bådar gott. Det är tungt, moshigt, meckigt och förbannat. Samtidigt får jag ändå känslan av att det är ofärdigt, trots att de vittnar om ett moget låtskrivande. Låtarna lyfter inte fullt ut än så länge, men frågan är väl egentligen hur de kommer att låta när väl fullängdaren kommer ut. Det är då det gäller.
Publicerad: 2008-07-25 00:00 / Uppdaterad: 2008-07-24 13:34
20 kommentarer
förlåt mig, kära dagens skiva! är inne här ofta och kollar, då jag är en musiknörd.
men jag måste säga att de senaste ett-två åren är det mer sällan än ofta som en någorlunda intressant skiva recenseras.
är jag snäv i min smak? Inte alls…
Lyssnar på mycket olika artister och stilar och är ofta intresserad av recensioner av artister jag inte bryr mig så mycket om,
men det är konstig prioritet eller kvalité på ert urval av skivor som ni recenserar.
Lite kritik så här på kvällskvisten….
#
Julia,du kvinna från gatan,säg mig dina 10 favoritartister.
#
Julia; du är bäst – glöm aldrig bort det. Jag står på din sida.
#
Jag är, trots några grappa inanför kragen, på din sida julia på gatan.
#
Jag säger som rokkotronik
#
Det ges ofta medelbetyg och ges bra betyg är det vanligtvis skivor som hyllats på andra håll – upptäcker sällan nytt! Det är ändå bra att dagens skiva inte nischat sig på något sätt.
#
ouch ”meckigt”, ska nog inte kolla upp detta. får allergi-utslag av meck
#
Själv vill jag ha namnen på Rokkotroniks 10 favoritartister.
#
Även jag måste faktiskt ställa mig bakom ”Julia”, vad har hänt med dagensskiva? eller är det kanske musikutbudet som har blivit så mycket sämre bara dom senaste åren?
#
hmmm…. jag tycker snarare tvärtom, att recensionerna har blivit mer pluralistiska, varierade, skribenterna blir bara bättre, vässade pennor, mycket initoerade texter.
det är väl bara jag som är en glad skit antagligen.
#
Stålis> Nu pratade ju inte Julia om recensionerna, utom om vad som recenseras.
#
Håller faktiskt också tyvärr med Julia. Det är alldeles för många bra skivor i pop/rock/sing & songwriter- kategorierna som passerar utan att recenseras. Exempelvis hade förra årets bästa släpp – Kings of Leons ”Because of the Times” – varit en perfekt platta att recensera; en grupp som efter ett hyllat debutalbum gjort en medioker andra skiva och sen förvånar med en tredje enormt intressant och fantastiskt bra släpp.
Dessutom undrar man varför exempelvis inte Nick Caves nya fortfarande är recenserad. Detta är bara ett av många exempel. Det kanske bara är inbillning och otur med våra favoritartister, men jag och några polare som länge följt sidan tycker alla den börjar tappa i intresse.
…Dessutom har jag länge tyckt att det är oproportinerligt stor andel av recensionerna som avser metal/trash metal/dödsmetall etc. Det är ändå ganska få som lyssnar på den sortens musik.
#
”…Dessutom har jag länge tyckt att det är oproportinerligt stor andel av recensionerna som avser metal/trash metal/dödsmetall etc. Det är ändå ganska få som lyssnar på den sortens musik.”
och hur många hörde Kings Of Leons skiva?jag och du och deras manager.
#
Mer dubbeltramp på dsc.
#
Håller faktiskt också tyvärr med Julia. Det är alldeles för många bra skivor i pop/rock/sing & songwriter- kategorierna som passerar utan att recenseras. Exempelvis hade förra årets bästa släpp – Kings of Leons ”Because of the Times” – varit en perfekt platta att recensera; en grupp som efter ett hyllat debutalbum gjort en medioker andra skiva och sen förvånar med en tredje enormt intressant och fantastiskt bra släpp.
Dessutom undrar man varför exempelvis inte Nick Caves nya fortfarande är recenserad. Detta är bara ett av många exempel. Det kanske bara är inbillning och otur med våra favoritartister, men jag och några polare som länge följt sidan tycker alla den börjar tappa i intresse.
…Dessutom har jag länge tyckt att det är oproportinerligt stor andel av recensionerna som avser metal/trash metal/dödsmetall etc. Det är ändå relativt få som lyssnar på den sortens musik.
#
…Men var den grymt bra Rokkotronik??
Dessutom tycker jag att alla med lite vettigt musikintresse ändå till slut lyckats lyckats inse plattans storhet. Tillsammans med Arctic Monkeys och Pete Dohertys grejer utgör den tyvärr mycket av vad som varit intressant på rockscenen de senaste åren.
Är för övrigt ledsen för att mitt första inlägg blev postat av misstag igen.
#
Själv har jag följt sidan sedan år 2000, och jag vill fortfarande ha mer dubbeltramp.
#
”…Dessutom har jag länge tyckt att det är oproportinerligt stor andel av recensionerna som avser metal/trash metal/dödsmetall etc.”
Huh, lever du i ett alternativt universum? Själv tycker jag tvärt om….
#
Kubilaj verkar vara EXTREMT djupt i diket. För mycket döds?! Möjligtvis kanske det är en av 20 plattor som recenseras som ”vanliga människor” skulle kalla ”skrikiga och olyssningsbara”. Nej, en av 30 präglar nog fan verkligheten bättre. Och Kubilaj tycker att det är för mycket? Kan det måhända vara Sivert ”dumjävel” Öholm (stavar han namnet så?) in disguise?
#
Om vissa har missatdet så är metal väldigt populärt i sverige. Se bara när iron maiden spelar nu
#
Kommentera eller pinga (trackback).