På solodebuten var det varken fel på texterna – som i Eef Barzelays fall är så viktiga – eller melodierna. Det var fel på Eef Barzelay själv. Han släppte ett album med utmärkta sånger slarvigt slagna på en akustisk gitarr. Som om han gjort efterfestade sovrumsversioner av sina egna låtar. Det var fullkomligt ointressant.

Det är där Lose Big skiljer sig från föregångaren.

Albumet är varierat, välarrangerat och mindre direkt. Berättelserna i texterna är inte lika påtagliga. Det är närmre, men ändå långt ifrån, den musik Barzelay gör med Clem Snide. Där Clem Snide är dansant och lite skrikigt är soloprojektet stolpigt och melankoliskt. Akustiskt utan att konkurrera med andra balladmakares sagostunder. Jag skulle till och med våga påstå att flera av spåren inte alls är ballader och det är ju i de här sammanhangen bara en positiv egenskap.

Eftersom texterna på Lose Big är mindre framträdande än tidigare försvinner mycket av de witty inslagen i musiken. Eef Barzelay har aldrig varit en stor melodimakare. Han har istället lockat – och skrämt – lyssnare med sina kvicka omvärldsbetraktelser. Hans musik har alltid varit för dem som tycker om en fin berättelse. Och visst har han skrivit några helt fantastiska texter. Så fantastiska att de fungerat som enda orsak att lyssna på honom. Melodierna har alltid kommit i andra hand. Och jag trodde inte att han skulle kunna göra ett album värt att lyssna på där texterna inte tränger sig på och engagerar. Lose Big är ett sånt album. Det fungerar utan historier så skruvade att de krystat inte ger något annat i produktionen en del av kakan. Det är som om Barzelay har räddats från Juno-publiken.

Det finns mer stillsamma inslag på Lose Big som blir något långrandiga men i stort är det ungefär vad jag inte vågat hoppats på från Barzelay. The Girls Don’t Care är som en saknad vän. Trygg och varm med en humor man direkt förstår. Det känns lite tröttsamt att albumet avslutas med I Love the Unknown, en snart tio år gammal hit, men att Barzelay rider på vågen från soundtracket till Rocket Science är inget jag orkar invända mot.