Recension
- Rock and Roll Over (album, lp) Kiss
- 1976
- Casablanca
Bortom det visuella
Kiss har, ifall någon har gått miste om det de senaste trettiofyra åren, handlat till väldigt stor del om det visuella. Alltifrån sminket till scenshowen och allehanda merchandise till skivomslag. Rock and Roll Over har ett av de snyggaste av dem.
Visst, det ligger säkert en stor del av rådande kanon i det hela, förr tyckte jag om Destroyer, för att inte tala om Creatures of the Night (originalet, inte den första osminkade cd-utgåvan). Genomgående, bortsett från några få skivor, är att de fyra ansiktena är med på omslaget. Rock and Roll Over bjuder på ett tecknat omslag, inte helt olikt en tatuering av japansk stil. Jag inbillar mig också att omslaget, med rätta, också är ett av de mest tatuerade.
Men anledningen till det är givetvis inte bara att det är förbannat snyggt. Det är framför allt en riktigt bra rockalbum. För egen del var skivan en av de sista i katalogen som jag verkligen bekantade mig med och så här i efterhand har jag funderat över varför det blev så egentligen.
Svaret är förmodligen att det är ett ganska anonymt album, rent hitmässigt. Visst, här finns flera låtar som får anses vara klassiker i Kisskatalogen, men någon riktigt hit i stil med Rock and Roll all Nite eller Detroit Rock City finns inte. Hard Luck Woman var ett försök till att upprepa framgången med singeln Beth från föregångaren Destroyer, men det lyckades aldrig.
Anledningen till att skivan stått emot tidens tand på ett ypperligt sätt är att det i princip inte finns ett enda utfyllnadsspår på skivan. Bakom I Want You, Calling Dr Love, Ladies Room och Makin’ Love finns Mr Speed och Love ‘em and Leave ‘em. Med flera.
I jämförelse med Destroyer handlar det mer om renodlade rocklåtar. Borta är de orkestrala arrangemangen som dök upp på Destroyer och på Rock and Roll Over visar Kiss prov på vilket effektivt, avskalat rockband man kan vara i sina bästa stunder. Och Rock and Roll Over är just en sådan, även bortom det visuella.
Publicerad: 2008-05-04 00:00 / Uppdaterad: 2010-04-06 12:17
14 kommentarer
”Mr. Speed” måste vara Kiss mest underskattade låt. Plus att den handlar om att man är DÅLIG i sänghalmen (knappast ett vanligt tema när det gäller Kiss). Riktigt bra skiva, snygg produktion, JÄVLIGT snyggt omslag, som Tomas nämner.
#
Klassisk Kiss-rock’n'roll av bästa märke! Finns många fantastiska låtar som hamnat lite i skymundan, exempelvis nämnda ”Mr. Speed” och inte minst ”Baby Driver”. Och som också nämnts, ett sagolikt omslag. Med vinylen fick man klistermärken från omslaget, vilka jag prydde mina Elan J702 med!
#
Och nu væntar vi på ”Dynasty” recensionen :)
#
”Makin´ Love” är ju en kanonlåt!
#
Min personliga favoritskiva med Kiss!
#
Hotter Than Hell kom 1974 och är Kiss andra skiva. Destroyer är deras fjärde studioalbum och kom först två år senare. Så ”Hard Luck Woman” är knappast ett försök att upprepa succen med ”Beth” då den gavs ut två år tidigare. Och varför jämföra Hotter Than Hell med Destroyer? En mer intressant jämförelse är att ställa den mot debuten Kiss (1974) och se hur bandet utvecklats. Trist med faktafel när det faktiskt är rätt lätt att kolla upp.
#
Wolf: exakt vad menar du? Var nämner jag Hottar than Hell? Jag skriver ju om Rock and Roll Over.
#
Alla Hellacopters skivor fr.o.m. Grande rock låter ganska rock´n roll over i produktionen, tyker jag.
#
Wolf: Glömde du att kolla upp fakta innan du skrev? Som du själv skrev så är det lätt att kolla upp.
F.ö. så är Rock and Roll over en jävligt bra skiva.
#
[...] Tomas Lundström fortsatte Patrik och sitt projekt att recensera en Kiss-skiva i veckan fram till sommarens konstert. [...]
#
[...] Kiss (1974) Hotter than Hell (1974) Dressed to Kill (1975) Destroyer (1976) Rock And Roll Over (1976) Love Gun (1977) Gene Simmons (1978) Ace Frehley (1978) Peter Criss (1978) Paul Stanley [...]
#
Kiss bästa skiva tillsammans med Hotter than Hell. Den är jämnare men den här har absolut bäst låtar; det är samma regel som på alla andra skivor; här är det Making Love som skapar den: den som hatar Kiss helt och hållet kan inte ha hört låten eller också hatar man all rockmusik. Bäst på skivan går inte att säga; de som trängs är (förutom Making Love) I Want You, Baby Driver, Mr Speed, Hard Luck Woman (Överlägsen Beth), Take Me och Calling Dr Love (otroligt att en Gene Simmons-låt kan göra det). Sämst är som vanligt en Simmons-låt: Ladies room. Tråkigt att Ace Frehly inte var med och komponerade på den här skivan, det var väl den enda han inte gjorde det på fram till 1982 då han drog.
#
8/10 (????) Enligt mitt tycke ett alldeles lågt betyg för Kiss allra bästa…ja till och med den allra bästa Rock ‘n’ Roll skivan. Lyssna på solot till ”I Want You” och gråt, lyssna på solot till ”Doctor Love” och spela luftgitarr i glädjeyra. Ganska roligt att det är Kiss bästa skiva fast Ace Frehley inte skrev en enda låt. Hans aura finns dock stämplad på alla fantatiska gitarrsolon.
#
I Want You, Calling Dr Love, ,Makin´Love, Ladies Room vilken låtskatt på denna fantastiska skiva.
#
Kommentera eller pinga (trackback).