Jag har tagit ledigt från recenserandet. Det är skönt. Lyssnar bara på musik jag vill lyssna på. Kravlöst. Gör spellistor, upptäcker ny musik utan tanke på att förmedla en åsikt om den. Men, ibland rycker det lite i fingrarna, så här kommer några korta rader om ett lite musik från årets början som ingen skrivit om här på dagensskiva.com. Ännu.

Madrugada har släppt sitt sista album där Robert Burås finns med. Burås dog som bekant i somras men innan det hade han hunnit spela in ganska mycket av sina delar på den här skivan. För mig kan den vara bandets starkaste sedan debuten. Rekommenderas varmt. Och mörkt.

Miss Kittins Batbox har både toppar och dalar, men Pollution of the mind är inget annat än en fantastisk låt.

Pennebakers skiva är minst lika bra som den förbisedda debuten från 2005. Slick pop med piano och stämsång i centrum. Solskenslåtar. Kallas 2008 för yachtrock. Kommer växa när solen kommer.

Raz Ohara & The Odd Orchestra har gjort ett par låtar jag fascineras av. Trots att det i grunden låter ganska platt tycker jag om att lyssna på låtarna som i min värld är ett möte mellan det analoga och elektroniska. Får mig att tänka på Eels.

Dessutom har jag förälskat mig i Lizz Wrights djupa och känslosamma röst och i morse lyssnade jag på Tomas Andersson Wijs Sommar på speed för första gången och blev spontant lycklig.