Recension
- The Cardiac Defect (cd) Mammuth
- 2007
- Talking Music/Bonnier Amigo
Hallelujah moments
Sprugna direkt ur bibelbältets mecka Jönköping kommer kristna hardcorerocksbandet Mammuth. Sångaren Daniel Jacobssons texter är ofta riktade till kristna och ibland direkt till Gud som rena böner. ”Det känns viktigt att även musiken är född av Gud vilket jag tror att den är”, säger gitarristen Calle Palm i en intervju.
Bönerna har uppenbarligen blivit hörda för bandets tredje fullängdare är något av det starkare svenska jag hört på länge. Det är högklassig riffig och stenhård hardcore light med anslag av screamo och emo. Just de två sistnämnda genrebeteckningarna tycker jag ibland kan ha en tendens att skapa ett gnälligt sound i kombination, men Mammuth faller aldrig i fällan.
Fantastiskt snygga och svårmodiga stämningar möter refränger som sätter sig omedelbart i en melankolisk mästerlig käftsmäll. Sångaren Jacobsson har en ung men kraftfull stämma som framkallar heligt snygga möten med leadgitarren.
Jag ska inte göra någon förutsägbar liknelse med POD, men någonstans kan jag finna likheter i den vemodiga och lite uppgivna hjärtroten i musiken. Kanske är det just the passion of the Christ som behövs för att skapa den där mäktiga ödesdigra gåshudskänslan .
Här och var hörs det extra tydligt att Queens of the Stone Age och Refused har gjort avtryck. Den dunkelt fuzziga QOTSA-känslan gör sig väldigt bra på I am och i Cord Of Three är hårt och mjukt så snyggt sammanfogat att vi närmar oss ett hallelujah moment.
För några år sedan ville Mammuth inte spela för okristen publik då de tyckte att det kändes meningslöst om inte publiken kunde ta till sig budskapet. Jag tycker att det är tur att de ändrade sig, nu när de har turnerat Europa runt och är på väg uppåt. Jag tänker på de otaliga andra yngre svenska rockband som blivit lovordade som nästa stora svenska rockexport och hoppas att Mammuth kan kandidera. Att ge sig på amerikat vore kanske en god idé; efter 11 september har kristen rock sålt bättre än någonsin i USA (medan Marilyn Mansons skivförsäljning gått spikrakt neråt, så klart).
Publicerad: 2008-01-21 00:00 / Uppdaterad: 2008-01-21 17:10
48 kommentarer
Jisses!
#
”stenhård hardcore light”? Det låter som en rejäl motsägelse. Jag tror dom skulle ha fortsatt hålla sig till en kristen publik.
#
Okej Isabelle. Detta förklarar en hel del om dig som person. Att du påvisar i din recension att det skulle vara något positivt att bandet är kristet tycker jag är skrämmande.
”efter 11 september har kristen rock sålt bättre än någonsin i USA”. brrrrrrr….
Tycker det är extremt synd att kvalitetsmusik som Primordial skickas till dig (4/10!?) när du i och med denna recension så tydligt och tragiskt klargör vad du gillar och inte gillar. Fy fan….
#
ähh lägg av. Förstår inte den utbredda skräcken för kristna som många svenskar verkar ha. Dom är ju så snälla.
#
att artisten är kristen är väl sällan ett problem, att denna också lirar emo är förstås en hädelse. domen blir röttkort + evig vistelse hos hin håle.
#
alldeles säkert inte min kopp te, men jag måste berömma recensenten för modet att tala sig varm om kristen rock, dra musikaliska paralleller till p.o.d. och ge den en nia i betyg.
#
POD, är det förkortning för dom där Puddle Of Doodoo?
#
Bra med lite debatt. Kristen hårdrock är en sån motsägelse.
Men super de på efterfesterna? Finns det kristna groupies? Frågorna hopar sig.
Iofs är ju i princip varje amerikan troende, och det är ju inte precis nåt drogfritt land.
#
Fast nu har väl aldrig någon påstått att Mammuth är hårdrock? Och hardcoreband som inte super på efterfester är väl inte direkt någon nyhet..
Jag tycker det är en bra recension även om jag inte tänker lyssna på dem trots referenserna som droppas (och då syftar jag inte på POD i första hand).
#
Kristen i USA är ju samma sak som att vara Svensson i Sverige, nåt man är utan att reflektera över eller leva upp till. Att säga God bless us all är ungefär lika naturligt som att ge sig på fredagsfyllan. Inget att dra några större växlar på med andra ord. Så länge det inte handlar om riktiga hardcorekristna…
#
inlägget riktat till Martin förstås..
#
Jag ser gärna ett gäng Deicide och/eller Watainrecensioner efter detta lågvattenmärke, usch.
#
Magnus har så rätt, så rätt.
Problemet är att man aldrig kan vara säker på att det blir Lundström eller Ståhl som får dom. Är övertygad om att Ståhl fullständigt skulle missförstå till exempel Watains senaste mästerverk.
#
Här vet man inte om man skall göra vågen eller spy. Intressant text men musiken om det nu är ”kristen hårdrock/core/whateverthefuck” är lika lockande som en avslagen Pripps Blå.
#
Illegalisera religon (ej att förväxla med tro eller yttrandefrihet).
Jag tror inte groupies är något problem för kristna grupper, ryktet gör gällande att pingstkyrkans fredagscafe i Sveriges Jerusalem inte är något annat än ren köttmarknad.
#
En Deiciderecension för att dom är så onda då? Ralph Santolla som spelade gitarr i bandet är öppet troende katolik. Många av de ”onda” banden har kristna medlemar så som Tom Araya, sångaren i Slayer. Jag gillar musik utifrån musiken, inte utifrån texter eller image. Deicide och slayer är två (musikmässigt)grymma band! Kanske kommer jag att gilla Mammuth när jag hör dem.
#
Oj oj oj! Sveriges intelligentia angriper kristendomen! Hårda bud, hårda bud. Men vadå, liksom, vad är problemet? Även om jag inte är kristen själv så tycker jag om religion. Religion är en sund människas reaktion på livet.
#
Ooh, ja. Farligt.
Det vore nog allt bättre om de hade samma tro som Gaahl i Gorgoroth eller varför liknande världssyn som GG Allin….
#
Fredrik: gillar du Deicide och Slayer kommer du troligtvis inte gilla Mammuth.
#
Religion ligger bakom allt ont på denna jord. Nu även ett till unket metalband som dessutom valt att tidigare diskriminera en del av sin potentiella publik enbart pga vad de valt att INTE tro på!
#
Nu ska vi inte blanda ihop GG Allin med skämt som Gaahl……..
#
P.O.D.-referenser? Vad är det här frågan om egentligen? Ett uppror mot all form av god smak?
#
Vill tillägga att jag inte hört skivan, den kan mycket väl vara bra (även om emo + hardcore i sig är ganska vidrigt), men referenserna ger ju inte mersmak.
#
Erik: det vore kul med en vettig förklaring till vad det är som är stort med senaste Watainskivan. Själv hör jag bara ett tekniskt kompetent band med välskrivna låtar (på ett tekniskt plan snarare än på ett melodiskt) men utan några särskilt spännande idéer och helt utan den ”råa” eller ”äkta” känsla som folk verkar hänga upp sig på när de diskuteras eller recenseras. I ljuset av deras musik blir bandmedlemmarnas snack om hur rå och illaluktande bra svartmetall ska vara (eller vad det nu var de sa) ganska löjligt; skivan är ju förhållandevis prydlig.
#
Mr Kite: Jag håller faktiskt med. Skivan är i mitt tycke väldigt lättlyssnad och förhållandevis ganska prydlig som du skriver. E & grabbarnas beskrivning av hur ”riktig” BM ska låta tycker jag inte heller stämmer överens med ”Sworn…”. (”Casus Luciferi” ligger i mitt tycke närmre E`s beskrivning).
Men låtarna, riffen, sången. Skivan är ju sjukt bra. Låtarna bär verkligen hela vägen.
Sen finns det ju mängder av band som är mer råa och äckliga. Dock ytterst få som gör bättre låtar.
#
Sen att någon nisse som nu spelat i Deicide ett år eller två eller vad det nu handlar om är uttalat katolik är det knappast vad Deicide står för. Har svårt att tro att alla i Mammuth lever som bibelexempel av kristna, men vi kan ju gå på den linjen att vi gör en grundlig undersökning av bandmedlemmars personliga tro och så vidare, det är väl ändå det som är intressant?
#
“Det känns viktigt att även musiken är född av Gud vilket jag tror att den ärâ€.
Calle Palm verkar klipsk värre.
Skillnad på Glen Benton. Satan sjunger ju direkt ur hans mun.
#
[...] Mammuths senaste album “The Cardiac Defect” släpps snart. På dagensskiva.com får den högt betyg (9 av 10). Vi som inte är recensenter får vänta med att höra den tills 13 februari, då skivan [...]
#
…enligt Glen själv alltså.
#
Religion = Tro = Falskt.
#
en besynnerlig liten ekvation, där.
#
SickMonkey = sjuk apa = sant
#
problemet med likhetstecknen är ju att de verkar åt båda hållen, men det stämmer. sickmonkey är Sanningen.
#
Men så är det ju Gecko vi pratar om, där funkar inte vanlig logik.
#
hos Ai funkar å andra sidan ingenting.
#
Se, logik-tesen bevisad.
#
[...] vad du tycker! Vill du veta vad någon annan som redan tjyvlyssnat på albumet tyckte, klickar du här Med tanke på betyget 9/10 är det nog bäst du gör detta [...]
#
”Har svårt att tro att alla i Mammuth lever som bibelexempel av kristna”, haha tala för dig själv jag är sjukt kristen.
Vill nån föra debatten vidare med någon som spelar i bandet, kan ni göra det under min myspace-blogg (rubrik nihilister-moralister, hehe) där jag förövrigt citerar några av er.
http://blog.myspace.com/index.cfm?fuseaction=blog.view&friendID=48086520&blogID=350339439
#
haha, rätt kul att alla taggar på att de är kristna. So what? är det bra så är det bra…
#
Grejen är att om ett döds eller black band släpper en asbra skiva så reagerar gemene man (kristen alltså) så här: ”Vad är detta för satanistskit?” utan att överhuvudtaget tänka på att musiken skulle kunna vara bra. Eftersom budskapet är illa så är även musiken alltså illa. Sjukt resonerat. Sen att några kristna pajasband får smaka på samma medicin är väl inte mer än rätt.
#
Det är väl självklart att kristna som gillar hårdrock
även ska lyssna och spela den musikstil som dom själva tycker om!! eller bara för att man är kristen så måste man bara lyssna på gamla psalmer eller hur resoner somliga här??
Det finns många bra kristna hårdrocksband med Budskap i sina texter!! som även ateister kan lyssna på å tycker är bra!!
#
Hej Erik. Har man någon koll whatsoever på hårdare musik reagerar knappast någon ”Nämen – förekommer ordet satan här?! Och vilket mörkt konvolut sen!? Det här kan knappast vara kristet, jag lägger skivan åt sidan…”
Precis som många mörkare band har gott om självdistans och gärna leker med genrens attribut gör kristna det som gillar black. Har man vidare någon koll på kristna, som du och jag har, vet man att gemene kristen inte ens vet att konstnärliga storverk släpps nu och då. De som gör det och köper plattorna ska väl ha en eloge? De som själva producerar storverk som outsiders I branschen borde ha en ännu fetare eloge.
Sen verkar din besvikelse över just det här kristna pajasbandet vara hyggligt underbyggt av att det inte är hårt nog i utgångsläget – och då finns det endel profana band att vara besvikna på med.
#
Jag kan inte uttrycka mig om Mammuths musik eftersom jag inte hört dem, det enda jag slås av är hur otroligt intoleranta och konservativa större delen av de som skriver kommentarer här verkar vara.
Det är bara inse att vad som är rock och angrepp av etablisemanget varierar med tankte på hur samhällsläget ser ut, åtminstånde verkar artisterna själva anse det. Därför är det så tråkigt att det bara verkar vara hårdrockarna som har skygglapparna på för nya strömningar i den svenska lilla musikaliska ankdammen.
puss på er!
#
word.
#
att det alltid ska bli sånt fokus på om ett band är kristet eller ej. förundransvärt.
i övrigt bor mer en halva bandet, eller är det till och med hela(?) i örebro nu.
Kul med en sådan bra recension, ser fram emot att höra grabbarnas platta!
#
Kristna eller ej så är mammuth en bra grupp. Killar som vågar och tror på det dom gör. Att vi (människor)svenskar alltid ska klaga. Kör så de ryker!!!
#
Jag tycker det var en ypperligt skriven rescension.
Det känns som att musiken bedöms och avvägs utifrån att det är just musik och inget annat, något som enligt mig aldrig ska bedömmas med religiösa eller politiska åsikter som preferens. Att sedan bandets kristna läggning framhävs tycker jag inte är något ont i.
Känns för mig som att Isabelle överhuvudtaget lyckas hålla en väldigt neutral ton till det religiösa i sammanhanget och det tycker jag är helt rätt. Såga eller prisa folk för musiken, men blanda inte in något annat.. med andra ord en mycket välgjord, välskriven och mogen rescension.
Och nu ska jag motsäga mig själv ;)
..förövrigt tycker jag det är jävligt löjligt med band som sätter religiösa eller politiska etiketter på sig själva.. vare sig det är satanister, kristna, straight edge, veganer eller liberaler.
Visst, i princip all musik har ett budskap.. men måste man sätta en etikett på ett band för den skull?
Jag skulle kunna göra en väldigt lång utläggning.. men skit samma, det stör mig iaf.. så tyvärr kommer nog aldrig Mammuth att spelas i min stereo.. men inte pga musiken, texterna eller vad det tror på, utan enbart för att de satt en etikett på sig själva. Skulle kännas underligt att lyssna på något som så tydligt och uttalat inte stämmer med mina värderingar. Synd.
#
jättemysig recension som sammanfattar skivand känsla bra, dock tycker jag inte den förtjänar riktigt så högt betyg, den är ibland lite för klyshig så att det blir tråkigt.
men bra recention! känns proffsig
Patrik: Om de ville sätta en etikett på sig själva skulle de skriva ”hej vi är kristna” någonstans på deras myspace, det närmsta man kommer där är ”The beautiful mixture of agressivity, spirituality and desperate rock is the foundation of the bands success”. Det är i sånna här recentioner som sådanna märkningar kommer till, inte från bandet självt.
Och lika lite som man ger sig själv speciella attribut om man kallar sig kristen ger man inte sin musik en speciell form för att man vill sjunga om sin gud.
Jag kan känna ett visst förakt mot de band som försöker sälja sin musik genom att de är kristna och och inte genom att skapa bra musik, som t.ex Emery. De har låtar som handlar om hur dåligt det är med föräktenskapligt sex på ett äckligt missionerande, opersonligt och dömmande sätt som jag inte tycker hör hemma varken i rockmusiken eller i kärleksbudskapet.
Men vissa artister tycker jag får ett större djup i sin musik genom sin religion, inte bara FÖR att de är religiösa men om man väljer att sjunga om ämnet har man förhoppningsvis många tankar, ideér och frågor som man vill dela med sig av, exempel på det i post-hardcore/emo/screamo genren är: As Cities Burn och UnderOath
PÖSS!
#
Kommentera eller pinga (trackback).