Recension
- Elektronisk kompilation (cd) Samling
- 2007
- Stupid Dream Records
Varudeklarerat
Lyssna
Externa länkar
- Stupid Dream Records
- Hos Stupid Dream Records kan du lyssna på samtliga låtar i fullformat. Väldigt sympatiskt.
- Stupid Dream Records My Space
- Stupid Dream Records My Space med lite mer lyssning.
Etiketter
Elektronisk kompilation låter kanske inte så upphetsande men det som ryms bakom den aningen torra men i ärlighetens namn väldigt rättvisande titeln är just precis det. En samling där Stefan Aronsson på lilla skivbolaget Stupid Dream Records samlar ett antal övervägande okända artister med det gemensamt att de alla på något sätt uppenbarligen har kopplingar till trakterna kring Gävle och Sandviken och att deras musik med lite god vilja kan klassas som elektronisk.
Det sistnämnda innebär att det är en rejäl genrespridning på samlingen med glitchig ambient i ena ringhörnan i Discolors Pillow Scream och Olle Oljuds genombrutala noisekaos i Vår fina livskvalité i andra. Däremellan finns bland de mer bekanta namnen både Tony Senghores acidibesprutade bleepigt bubbliga techno i Nausea och briljanta Differnet som bjuder på det saknade titelspåret från Collapsing Universe.
I övrigt kastas man mellan mer poporienterade spår som Cellulars smattrigt tokdansinbjudande Inverse Mill’s Ratio, electropop i Papercuts Adrian och ett par lugnare mer bombastiska stunder i Baron Banes Poem for Two och The Deer Tracks YesThisIsMyBrokenShield där den senare med sina virvlande Popsiclegitarrer är en av samlingens toppar.
En bra bit längre bort från popen finns ett par excellenta instrumentaler där Miccos mörkt marscherande DNA Replication och inte minst Slim Vics klickande microhouse och Nodes minimala underjordstechno är imponerande höjdpunkter.
Med tanke på genrespridningen är det helt rimligt att det finns stunder på Elektronisk kompilation som kan vara lite svårare att ta till sig men samtidigt är det en, i all sin musikaliska spretighet, både högintressant och väldigt väl sammansatt samling. Att exempelvis låta öronen smekas av Signal Compounds skimrande väna Salinger precis efter Olle Oljuds totala rens är bara ett exempel på det.
Elektronisk kompilation blir sammanfattningsvis till slut inte bara ett nedslag på den till synes välmående elektroniska scenen just nu utan minst lika mycket en eventuell möjlighet till nya musikaliska upptäckter. Fler anledningar behövs egentligen inte.
Publicerad: 2008-01-09 00:11 / Uppdaterad: 2008-01-09 12:49
En kommentar
Härligt att en sån här skiva får lite uppmärksamhet.
Deertracks for president! Den bästa isländska valsångselectronican som inte kommer från Island, liksaom. Och Baron Bane ska inte höras på skiva, de ska upplevas. Konceptuppträdandet har fått en helt ny innebörd sedan jag såg dem sätta eld på scen i Gävle teater iförda värsta fantomen på operan-masker.
#
Kommentera eller pinga (trackback).