Caprice fortsätter år efter år vara ett av de mest intressanta skivbolagen i Sverige. Nu har de bestämt sig för att ge ut improvisationer på flygel. Förutsättningarna är enkla (nåja): en konsertsal, en flygel, en pianist och ett tema. Ett tema som pianisten får reda kort innan inspelningen. Inspelningen sker på natten – mindre ljud och människor är mer öppna för nya dimensioner (nåja).

Niklas Sivelöv improviserar på temat Carl Michael Bellmans sånger och epistlar. Folkligt och extremt elitistiskt. Istället för rännstenen möter vi här Steinway (modell D tror jag).

Och även om det är lekfullt och fullt av inspiration, så hänger gravallvaret bakom närmaste dödgrävare. Gubben Noach blir så hetsig att Sivelöv förfaller jagad av fan själv. Hetsen känns igen från vissa delar av jazzen. Och ibland låter Bellman mer som en blå Gershwin.

Det är kanske leken och mörka undertoner som ger skivan dess charm och ytterligare dimensioner. Därtill bevisar väl Sivelöv ännu en gång vilket intrument en flygel är. Dess variationer känns oändliga och dess utrryckssätt finner få gränser. Mörkt, rytmiskt, porlande, modernt eller klassiskt.

En klassisk skiva i improvisationens form som borde passa en bred publik.