dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Queen: Jazz
Jazz (lp) Queen
1978
Parlophone/EMI
10/10

Briljanta bagateller och en liten stor man

Ett tidigt musikminne är till Queens Radio Ga Ga. Jag tittade storögt på videon på något SVT-program och tyckte att det måste vara det fränaste som någonsin hänt och då fattade jag ändå inte alls kopplingen till Fritz Langs Metropolis. Det var särskilt bra för att pappa gillade det, för då var han den där oförstörda idolen som pappor alltid är i den åldern. Jag tror aldrig vi köpte The Works, för familjens ekonomi var lite skral, men väl någon samlingsskiva (typ Absolute Music, men 1984).

Året därpå gjorde Queen sin mytomspunnna spelning på Live Aid och Freddie Mercury placerade sig i mitt medvetande som Artist. Ni vet, en sån där med stort A. Jag hade inga referensramar då. Men jag minns fortfarande bilder från konserten.

Sen hade jag inga egentliga beröringspunkter med Queen fram till långt senare. Och när det väl blev av led jag ganska svårt av en sjuka – som jag fortfarande svagt lider av – att jag inte kunde gå bakåt i en artists karriär. Jag köpte till exempel nästa skiva om jag gillade genombrottet, men upptäckte det för sent. Så när Queen släppte Innuendo var det den enda jag lyssnade på. Jag köpte den igen nu i höstas på iTunes Store, men upptäckte att den faktiskt stinker bortsett från I’m Going Slightly Mad och The Show Must Go On.

När Wayne och Garth headbangade i bilen till Bohemian Rhapsody tändes någon form av gnista som gjorde att jag visste att jag var tvungen att gå igenom Queens karriär någon gång och det har jag ägnat de senaste åren åt. Det har gått lite långsamt för det finns en del riktiga minor här och där som det är svårt att gå vidare ifrån. Men i höstas nådde jag fram till vad jag blir mer och mer övertygad om är deras mästerverk och en av de allra bästa skivorna någonsin.

Jazz.

Det är bara att buga sig för den lilla stora mannen när han tar ton i nonsensinledningen Mustapha. Han sjunger några namn, att han kommer be till Allah, frid vare med dig och sen ljudar han resten. Totalt nonsens, fåneri, löje. Men levererat med sådan pondus.

Fat Bottomed Girls är briljant i sin enkelhet. Harmonierna med Roger Taylor och Brian May och Freddies dominerande röst. Get on your bikes and ride, utbrister Freddie i avslutningen som en brygga till den dubbla a-sidessingelns andra sida Bicycle Race, men på albumet kommer Jealousy emellan.

Bicycle Race är en av albumets allra största stunder. Det som är så briljant är mötet av högt och lågt. Taktbytena, breaken melodierna och så pianot som gör texten till något så enkelt att jag stannar upp och letar livets mening.

You say black I say white
You say bark I say bite
You say shark I say hey man
Jaws was never my scene
And I don’t like Star Wars
You say Rolls I say Royce
You say God give me a choice
You say Lord I say Christ
I don’t believe in Peter Pan
Frankenstein or Superman
All I wanna do is

Bicycle bicycle bicycle

Bicycle Race

Den där lilla stora mannen. Hans röst och kraft och humor och känsla. Så här i efterhand är det lätt att se ner på Brian May med hans stora fula hår och hans öppna skjortor och hemska turnéer med Paul Rodgers men de kompletterade varandra briljant. Och så var de ett komplett band. Alla skrev och Roger Taylors och John Deacons låtar är lika mycket en del av den brokiga helheten som någon annan. Vem vill vara utan If You Can’t Beat Them och Fun It till exempel?

När allting är rätt och ingenting fattas avslutar de ändå med Mercurys egen Don’t Stop Me Now. Fyll mig med sprit och ge mig en mick så tar jag an var och en av er och hela världen i SingStar Rocks!.

I’m burnin’ through the skies, yeah!
Two hundred degrees
That’s why they call me Mister Fahrenheit
I’m travelin’ at the speed of light
I wanna make a supersonic man of you

Don’t Stop Me Now

Och så till sist den där bagatellen till outro som sammanfattar hela skivan till ett långsamt beat. Briljant. Helt enkelt briljan.

Det finns inga svagheter här, om vi bortser från de horribla mixarna som tillkommit på senare utgåvor. Undvik dem för allt i världen, för man får inte förfula något som är helt rätt. Ta bort dem om du köper skivan digitalt, använd stopknappen om du köper den på cd. Fast ännu bättre sätt dig med gatefold-omslaget i din favoritfåtölj, där har de aldrig ens besudlat skivan med sin närvaro. (Omslaget innehåller förresten nästan ingenting. Inga texter [varför skulle det?], ingenting alls egentligen förutom omslagsbilden, en studiobild och ett meddelande om att blixtnedslaget i slutet av Dead On Time är generöst delgiven av Gud. Om du inte får tag på affischen med de 65 nakna kvinnliga cyklisterna från videon till Bicycle Race som fanns med i tidiga utgåvor.)

Kal Ström

Publicerad: 2007-06-20 00:00 / Uppdaterad: 2007-06-20 08:36

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #4200

37 kommentarer

Bra och annorlunda Kal Ström.

Medlem 2007-06-20 02:17
 

tramsig scissor sister-musik

Medlem 2007-06-20 08:26
 

Ingen vidare udd på det där du arga skåning.

karg tåring Oregistrerad 2007-06-20 08:52
 

Fantastiskt! Dags att inse att Queen är ett av de verkligt stora i samma liga som Beatles, Ozzy, Stones, Dylan, Cheap Trick, Chucken, GG Allin ;-) osv.

I vintras läste jag ”Freddie Mercury, The Definitive Biography” av Lesley-Ann Jones. Detta ledde till att jag sträcklyssnade på hela Queens produktion i ett par veckor. Sjukt? Kanske det. ”Jazz” är dock inte nåt av deras bästa alster i mitt tycke. Som traditionalist håller jag de fyra första plattorna som dom bästa. Men Freddie var ”one of a kind”. Tack för den Kal! Nu slänger jag på ”Keep Youself Alive”!

Medlem 2007-06-20 09:20
 

Jättebra skrivet, Kal. Äntligen får Queen den uppmärksamhet de förtjänar!!! Och att det är ”tramsig Scissor sister”-musik är bara en komplimang. Fast det är kanske mer så att SS är ”tramsig Queen-musik”, men ärligt, kan det bli bättre?

Omslaget till Jazz är f ö snyggare än allt annat som kraftwerk någonsin ad:at ihop till sina omslag.

Medlem 2007-06-20 09:21
 

Alltså. Freddie hade mer talang och integritet i sin lilltås nagel än Scissor Sisters ens kan föreställa sig. Bara jämnförelsen är ju fan ett hån!

Medlem 2007-06-20 09:25
 

integritet? killen uppträdde i vitt linne och mustasch.

Medlem 2007-06-20 09:38
 

…jag menar…det är inte vem som helst som föräras en guldstaty på strandpromenaden i montreaux…

Modern Day Moses Oregistrerad 2007-06-20 09:39
 

Vad är det för fel på mustasch? Din morsa har en…

Medlem 2007-06-20 10:29
 

Min son avgudar Eminem!

Arg Skånings Mamma Oregistrerad 2007-06-20 10:42
 

Jag gillade jämförelsen med GG Allin!
”You don´t deserve GG Allin, ´cause GG Allin is fuckin´GOD ! ”

Medlem 2007-06-20 11:01
 

GG vad lika kompromisslös som Freddie. Dom hade bara lite olika intressen och infallsvinklar. Men jag kan ge mif fan på att GG hade trivts i nån av Freddies orgier…

Medlem 2007-06-20 11:27
 

[...] Jazz (lp) Queen [...]

Queen på Live Aid | dagensskiva.com Oregistrerad 2007-06-20 11:58
 

Tidernas mest överskattade band.

Nomen Nescio Oregistrerad 2007-06-20 12:25
 

GG vad lika kompromisslös som Freddie. Dom hade bara lite olika intressen och infallsvinklar.

—> Det där var jag skulle vilja kalla ett massivt understatement :)

Medlem 2007-06-20 13:08
 

Mmmm. GG var ganska fixerad vid att äta sitt eget bajs (äta bajs?!? Kittlar dödsskönt i kistan hahah) och det blev ju hans död. Freddie gillade män och det blev hans död. Hmmm. Intressant koppling där.

Medlem 2007-06-20 13:11
 

Om det inte var för att GG dog av att ha tagit en överdos heroin då?

Medlem 2007-06-20 13:17
 

Vad jag har läst dog GG av blodförgiftning efter att ha ätit sig egen avföring alt. gnidit in den i sår han skurit upp på bröstet. Man man vet ju inte så noga med en sån virrpanna. Men hans kompband och manager hade coola namn: The Scumfucks och The Bulge. Managern hette Dick Urine. Go figure!

Medlem 2007-06-20 13:23
 

Stämmer inte, gamle GG dog av en heroinöverdos efter en kaotiosk spelning på The Gas Station (det vart tre låtar inte det hela urartade till upplopp, jag har det på DVD:) ) Du glömde The Texas Nazis, Drugwhores, Murder Junkies, The Holy Men (!?) & The Criminal Quartet..för att ta ett axplock ;)

Dick Urine var fö ett internt skämt mellan GG och Peter Yarmouth/Black And Blue Records..(ja, han hade humor!)

Medlem 2007-06-20 13:40
 

1) Ingen har väl nånsin sett ner på Brian May, en av rockens största gitarrister?
2) Lite väl mycket av uppslagsbok i recensionen (vem vet t.ex. inte att alla i Queen skrev låtar?)
3) Bästa Queen för nybörjare – A night at the opera och Sheer heart attack. Annars rätt ojämna plattor.

Medlem 2007-06-20 14:06
 

Ai. Tack för uppdateringen kring GG. HAR vi en länk mellan Freddie och GG? Dom var båda ”one of a kind”. Dom var showmän – med lite olika uttryck. Mer?

Medlem 2007-06-20 14:26
 

Både hade hår i ansiktet? Båda dog relativt unga? Lite långsök kanske…

Fö skulle det varit ”vart tre låtar _innan_ det hela urartade till upplopp” ovan.

Medlem 2007-06-20 14:34
 

Nu är det ju så att den riktiga gatefoldskivan på vinyl även innehåller en ihopvikt med poster med chockrosa baksida och med ett naket cykelrace på framsidan… Så lite mer än du beskrev innehöll omslaget faktiskt.
För övrigt är det en mycket bra skiva. Kanske inte den bästa, men den hör till rätt sida 80-talet av Queenepoken.

Kan dessutom tillägga att det faktiskt gav rysningar att se Brian May öppna i Dublin med riffet till Tie Your Mother Down! Men sen kom den där jävla Paul Rodgers på scen som sagt…

Richie Rich Oregistrerad 2007-06-20 15:00
 

Båda var outsiders!

Medlem 2007-06-20 15:07
 

Ja det är inte lätt att vara fattig när det finns så bra musik

Håkan ström Oregistrerad 2007-06-20 16:02
 

Richie: Du läser inte riktigt hela sista stycket va?

Kal Ström Redaktionen 2007-06-20 16:36
 

En väldigt underhållande recention av Rolling Stones av detta album. DET är vad jag kallar en sågning!

http://www.queenpedia.com/index.php?title=Jazz

Teknikern Oregistrerad 2007-06-20 19:02
 

tja, en bra skiva, men får andå en känsla av att resentionen har ngn slags provkativt syfte.
Ungefär som lokkorecensenter som smyger omkring i våra drottshallar för att se vilken musik som läckt ut till ”hockeykilleni7B”, så man vet vad man måste dissa utifrån si egna trånga värld (fast på ngt bakvänt sätt här).

Sonic Joe Oregistrerad 2007-06-20 19:46
 

Freddie var bara en smygbög,inget mer.

Medlem 2007-06-20 22:13
 

Teknikern, det var en fin recension. Verkar nästan som han hatar Queen lika mycket som jag gör. Det här är sån otrolig smörja, men bara nån trippar runt i spandex och är extrovert är det alltid nån idiot som ropar geni.

dj skavank Oregistrerad 2007-06-21 05:22
 

”bara nån trippar runt i spandex och är extrovert är det alltid nån idiot som ropar geni”

Och någon annan idiot som måste skrika idiot. Utan att ens bry sig om att lyssna.

Milk Oregistrerad 2007-06-21 07:49
 

Recensionen i länken ovan av Rolling Stone är ju typisk för den balskans nerrrökta rednecks och homfoba amerikanska hippies som aldrig fattat nåt överhuvudtaget. Kanske dom lyssnat på Jefferson Starship för mycket?

Ett signun på verklig genialitet är ju att det delar folket. Dom som fattar och dom som inte fattar.

Medlem 2007-06-21 08:26
 

>>Ett signun på verklig genialitet är ju att det delar >>folket. Dom som fattar och dom som inte fattar.

Haha, visst ”Sågen”. Tänk vad många genialiska band det finns där ute. Tusentals enligt ditt ”signum”!

dj skavank Oregistrerad 2007-06-21 17:22
 

Jag tycker inte Sågens sista mening var så himla dum. Man kan vända på det, d.v.s. du försöker se det som att han menar att det är ett tillräckligt krav, han kanske menade att det är ett nödvändigt krav (jfr. brandbilar). Så dj skavank, hur många genier genom tiderna har INTE varit kraftigt ifrågasatta, kontroversiella, med tudelad befolkning i de som fattar och de som inte fattar?

Personligen så kan jag säll mig till de som halvfattar i detta fallet. Att jag tycker väldigt mycket om Mercury råder det ingen tvekan om, men jag tycker ofta deras plattor är ojämna.

Denna recension fick mig sugen på att köpa plattan (igen, jag köpte den när den kom och fick den där planschen, tror knappast den är kvar. Är den värd något idag ifall jag hittar den i vinylsamlingen?)

Medlem 2007-06-21 20:44
 

Mötörsågen vs Earth: Har du sett filmen/dokumentären om GG? ”Hated”, är ett måste om man har minsta intresse för GG.

Medlem 2007-06-21 22:56
 

Denna skiva är troligen det sämsta Queen någonsin gjort. Sheer heart attack, A night at the opera, A day at the races, The works, och A kind of magic är abolut briljanta allihopa.

Anders Hesselbom Oregistrerad 2007-08-05 22:57
 

Jazz plattan hade några bra spår, men knappast någon av Queen stora stunder. Tycker dock att soundet är bra. Queen spelade in denna platan i Mountain Studios. En av deras första inspelningar där. Bäst på plattan är tveklöst Don`s stop me now. En brilliant låt av Mercury, men låtar som More than Jazz, är lågvatten märke i Queens karriär. News of the World från 1977 var ju mycket bättre än Jazz plattan.. Men jag kan rekommendera live plattan ”Live Killers” från 1979. En grymt bra liveplatta inspelad på deras Europa turne.
Men visst är låtar som Fatbottomed Girls, och framförallt Jealosy riktigt bra…

Daniel Larsson Oregistrerad 2008-10-31 17:53
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig