Recension
- The Fine Arts Showcase Sings Rough Bunnies (cd) The Fine Arts Showcase
- 2007
- Adrian Recordings/Border
Platt av skevt
The Fine Arts Showcase släppte för något år sedan albumet Radiola med singeln Chemical Girl. En ganska tråkig historia som inte väckte någon större uppmärksamhet men bandet har trots allt spelat och släppt albumet ute i Europa. Ointresse kan man råda bot på och vad kan vara bättre än att släppa ett helt album med tolkningar av musik från popbandet ingen kan motstå – Rough Bunnies? Rough Bunnies har ju knappast någon missat med skeva och charmiga What a World eller småvackra Rough Bunnies Saved My Life. Utsökta popsånger med hjärta och med en sällsam känsla för melodier.
Får man tro Gustaf Kjellvander, bandets frontfigur, är Rough Bunnies hans i särklass största inspiration på den här sidan millenieskiftet.
Med tanke på den respekt ett sådant uttalande måste medföra för musiken tycker jag att han har behandlat låtarna ganska träigt. Rough Bunnies har ofta varken koll på takt eller röst, det är inte deras grej, men det har Gustaf Kjellvander. Plötsligt är musiken snygg, mörk och monoton. Tillrättalagd och utan humor. The Fine Arts Showcase gör självklart rätt i att tolka Rough Bunnies musik på just sitt sätt, något annat vore en förolämpning, och visst är The Fine Arts Showcase Sings Rough Bunnies en hyllningsskiva. Men förvänta er inte skev Rough Bunnies-pop. Här kommer deras melodier i ett helt annat format.
Publicerad: 2007-06-14 00:00 / Uppdaterad: 2007-06-14 00:00
9 kommentarer
Vad är det här? Ironi? Sarkasm? Är betyget också ironiskt? Gustaf har väl inte koll på tonerna, han kan ju inte ens sjunga stämmor. Hur ska man kunna veta vad som är upp eller ner, bra eller dåligt när hela recensionen är skriven på tvärtomspråket och betyget en 5:a, vad är motsatsen till det?
#
hmmm att kalla Radiola för tråkig? kanske va 2006s mest oförutsägbara skiva… De vändningarna Gustaf tar i sin musik är ju briljanta… menmen smaken är som sagt som baken… till den nya skivan…kan hålla med om att nya skivan inte riktigt når upp till riktigt samma höjder som föregångaren, men topparna finns helt klart där, och vilka toppar sen(Kebnekaisetoppar)… tråkigt, nä…roligt, ja… Mkt bättre pop än detta levererar vi inte i Sverige…
#
Ingen gillar ju denna skivan, så detta var ju ingen överraskning. Gustav fullkomligt slaktar Rough Bunnies låtar. Vad härnäst, Jens Lekman gör orkesterversioner utav Beat Happenings låtar? Köp orginalgrejerna med Rough Bunnies, undvik detta.
#
smaken är som baken…hårig och lite äcklig…black mirror på er, allesammans.
#
vilken dålig recension, ett jävla hån mot skivan.
detta kan ju vara årets bästa skiva, hittills åtminstone.
#
pigvar… ingen gillar denna skiva? håller me om att rough bunnies orginalversioner också är mkt bra men allvarligt talat släpp indieskåpet och inse att bara för att det är lite mer producerat så behöver det inte va dåligt… annars tycker jag du ska gå och spela in en demo i en kakburk och heja på dig själv.. ha de gott
#
Haha… denna hade jag missat. Kan vara en av de roligaste recensionerna jag läst på länge. herregud! Ja vad ska man säga…
#
[...] The Fine Arts Showcase Modern Love Adrian Recordings/Border Singel från albumet Sings Rough Bunnies. [...]
#
[...] och, exklusiv för EP:n, Heaven to Me, semihiten Chemical Girl från Radiola och Modern Love från The Rough Bunnies-skivan. Smarta val då de knyter ihop vad bandet handlar om; rak, oborstad indiepop i rakt nedstigande led [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).