dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Isolation Years: Sign Sign
Sign Sign (cd) Isolation Years
2007
Nons
5/10

Två steg tillbaka

Lyssna

Sök efter skivan

De senaste dagarna har forumet innehållit en diskussion om vilka sånger som borde finnas på en introduktionsskiva till Isolation Years. Följande sa en tyckare: ”Strunta helt i de senaste två skivorna, lägg tonvikten på låtar från Inland Traveler, exempelvis Cold Morning in Minusinsk och Hemisphere och krydda med de du nämde från It’s Golden.”

När It’s Golden kom ut 2003 var det som om en hemlighet som Norrland suttit och tryckt på plötsligt kom fram och slog en på käften. Ännu i dag är det en av Sveriges bästa skivor, någonsin.

Den tidigare skivan Inland Traveler var en mycket begåvad upptakt som ledde fram till det fantastiska som är It’s Golden. Vid den första lyssningen av Sign Sign är det först det sista spåret som sticker ut som en fortsättning som det som var så lovande.

Sign Sign har varit diskuterad i media främst för sitt kristna budskap och för att vara en del av någon slags nyreligiös trend. Daniel Berglund, trummis i Isolation Years sa i en artikel i DN: ”Det man kallar kristen musik lider ju av att budskapet är överordnat kvaliteten”.

Kristen musik blir obönhörligen aldrig lika bra som okristen musik (gospel undantaget). Vare sig det är hiphop eller dödsmetall får det ofta ett töntigt eller obehagligt filter över sig. Oavsett om Isolation Years uttrycker sin egen kristenhet eller anammar kristna symboler som ett musikaliskt uttryck gör det dem inte särskilt gott.

Sångerna är fint komponerade med tvärföljt och stränginstrument men det blir aldrig så där bra så att det gör ont. Isolation Years lägsta nivå är väldigt hög så om detta nu är deras värsta skiva någonsin så är det ändå inte alldeles odrägligt.

Så i det stora hela lägger sig det här någonstans i mitten av vägen där det inte stör förfärligt men det väcker heller inte några känslor eller något bestående minne.

Bilderna på inlagan är porträtt där bandmedlemmarna ser helt dränkta och utpumpade ut med blicken rakt i kameran. Det påminner inte lite om Alastair Thains fotoserie Marines där unga soldater porträtteras med skrämmande uppsyn som om de kommit rakt in från kriget.

Förhoppningsvis går Isolation Years igenom en tillfällig fas och kommer snart tillbaka från sina kval och gör ännu en fantastisk skiva.

Marie Lindström

Publicerad: 2007-05-04 00:00 / Uppdaterad: 2007-05-04 14:45

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #4144

15 kommentarer

Kan inte den där kristna spiritualiteten va lite mysig också?
Joooooo

Medlem 2007-05-04 00:11
 

Kul att du skriver om dem nu. Idag skall jag ha klart min Introduktionsskiva (se diskussion här: http://dagensskiva.com/forumet/topic/211?replies=19 )

Håller kanske inte med helt om ovanstående. Det finns bra låtar här med; men ok, det är ju absolut inte deras bästa skiva. Är dock klar med min introduktionsskiva och den bör a l l a försöka höra in. Ett av Sveriges bästa band genom tiderna!

01. Albino child (från Sign, Sign)
02. Open those eyes (från It´s golden)
03. Its golden (från It´s golden)
04. Landslide (från Sign, Sign)
05. Michael (från Cover the distance)
06. Cold morning in Minusinsk (från Inland traveller)
07. Frosted minds (från It´s golden)
08. Daddy Im a pilgrim now (från Sign, Sign)
09. New start (från Inland traveller)
10. Nurse hands (från Cover the distance)
11. Yellow cross on blue (från Cover the distance)
12. Moses (från Cover the distance)
13. Hemisphere (från Inland traveller)
14. Say oh say (från It´s golden)

Medlem 2007-05-04 00:18
 

Håller tyvärr med recensenten. Samtliga tre tidigare är bättre.

Medlem 2007-05-04 01:03
 

Whohoo! Jag blir citerad i en recension. Detta måste vara min dag.

Medlem 2007-05-04 11:17
 

jag gillar nya skivan.
men håller helt klart med om att den inte är deras bästa, tyvärr.
Trevlig introduktionsskiva.

De fem bästa/viktigaste svenska banden för mig har varit/är:
bob hund.
isolation years.
first floor power.
honey is cool.
philemon arthur and the dung

den svenska jag lyssnat mest på i år är
frida hyvönens senaste ”pudel”. den är väldigt vacker..

Angående Isolation Years så borde dom väl nå ut utanför de svenska gränserna med sin musik?

Medlem 2007-05-04 12:15
 

jaha

closer Oregistrerad 2007-05-04 13:11
 

”Kristen musik blir obönhörligen aldrig lika bra som okristen musik”. Kategoriska påståenden blir aldrig lika bra som de något mer nyanserade. Brukar inte den här sidan, med all rätt, upphöja Woven Hand till skyarna? och något mer superkristet än Woven Hand är väl svårt att hitta.

Mikael Oregistrerad 2007-05-04 13:26
 

”Tvärflöjt” låter ju som ett illavarslande tecken. ”Kristen” får det sedan att hamna långt ner på listan över prioriteringar. ”Norrland” låter inte så roligt det heller. Nästa, tack!

Medlem 2007-05-04 14:43
 

Mikael: Det är jag som har recenserat Woven Hand, inte Marie. Vi är inte samma person och delar inte nödvändigvis åsikter bara för att vi skriver på samma ställe.

Fredrik Welander Medlem 2007-05-04 18:01
 

Klart ni är samma person. Vi är inte dumma!

Viktor Oregistrerad 2007-05-04 20:49
 

Precis. Det är ju snarare oftast Gud som har den bästa musiken på sin sida. Marie och Isolation Years har förstås fel:

http://miserabilism.blogspot.com/2007/02/god-is-in-air.html

Ola Andersson Redaktionen 2007-05-04 21:09
 

Min poäng var bara den att generaliserande kategoriseringar blir väldigt problematiska när vi lever i en verklighet som är så oändligt komplex och mångfacetterad. Hur definierar man t ex ”kristen musik”? Är U2 kristen musik? Onekligen finns det mängder av konfessionellt kristna referenser i deras musik. Är Iron Maiden kristen musik? Den superkristne Nikko McBrain hävdar ju att Steve Harris påverkats av honom i textskrivandet till senaste albumet. I fallet Woven Hand blir det väldigt tydligt att musik kan ha en påtagligt kristen prägel utan att budskapet går ut över den konstnärliga genialiteten, eller hur?

Mikael Oregistrerad 2007-05-05 00:07
 

likt alla de tidigare skivorna är det en skiva som växer. jag blev grymt besviken första gången jag lyssnade på de, men nu tycker jag att det är i klass med de tidigare, och befäster IYs roll som en av de bästa poporkestrarna vi har i sverige. sen gillar jag personligen inland traveller bäst, men det är nog bara för att den har haft längst tid på sig att växa.

wolp4701s Oregistrerad 2007-05-05 14:50
 

menar recencenten att den av henne så älskade It’s golden inte har det religiösa språk som sign,sign? jag har svårt att tolka både preacher/songwriter och den grymt fina say oh say som fria från religiositet. Det religiösa språket är en del av det som gör IY så spännande…

wolp4701s Oregistrerad 2007-05-05 14:54
 

Jag har inte orkat följa med utvecklingen av IY sen Inland Traveller som jag tvivlade på att de skulle slå. Men så såg jag dem live för någon månad sedan och de spelade go-betweens Love goes on! riktigt bra. Det gjorde min kväll, så ett återbesök till IY kanske vore något. Det är alltså it’s golden man ska satsa på?

Christoffer Oregistrerad 2007-05-07 23:42
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig