dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Bob Dylan: Modern Times
Modern Times (CD) Bob Dylan
2006
Columbia/Sony BMG
8/10

Sävlig och kraxig

Lyssna

Sök efter skivan

Jag läste att Bob Dylan uttalat sitt stöd för solidariskt finansierade välfärdssamhällen som Sverige i amerikansk radio. Det var inte särskilt oväntat att den gamle protestsångaren (ja lite i alla fall), gillar den svenska modellen. Det vore mer oväntat om Dylans ”Modern Times” skulle ge en arbetarrörelse och vänsterrörelse i motvind lite medvind.

För ”Modern Times” är inte särskilt politiskt angelägen. Mer fokus på musiken och känslan av mänsklighet. En enskild man mot den svekfulla kvinnan eller den förgängliga materialismen. Inte mer konkret än så.

Dessutom har Dylan gått och blivit garantipensionär. Och i ett modernt och progressivt land som Sverige innebär inte detta längre en trygg röst på socialdemokraterna. Kanske Kristdemokraterna eller något obskyrt särintresse som ivrigt predikar att två miljoner äldre diskrimineras i Sverige (och där Brynonlf Wendt är den naturlige ledaren) . Tempot är sävligt och en man är en man och en kvinna är en kvinna.

Men konstigt nog (trots mina paranoida mardrömmar om den borgerliga konspirationen) sveper ”Modern Times” in som en skön honky-tonk-smekning. För även om Dylan gillar ett långsamt tempo kommer han aldrig bli en garantipensionär med smak för populism. Dylan har med sitt turnéband skapat en skiva som hämtad ur ett amerikanskt 50-tal där rädslan för Sovjet gjorde all annan tankeverksamhet omöjlig.

Det är en skön blandning av blues, folk och country som är ”Modern Times” signum. Bob Dylan själv är sävligare och kraxigare än någonsin. Och trots att han började spela innan mina föräldrar föddes, så skjuter ”Modern Times” mig rakt i hjärtat. Det här borde inte tala till mig.

Vemodet. Vardagen. Nostalgin. Det enkla livet. Att lyssna på ”Workingman's Blues #2″ säger nog det bästa. Det går långsamt, och det går inte fortare av att längtansfullt titta mot horisonten.

Dylan gör fortfarande fantastiska låtar. Nu med ännu lugnare och eftertänksamt tempo. Skönt och rörande.

Peter Dahlgren

Publicerad: 2006-09-04 00:00 / Uppdaterad: 2006-09-04 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #3834

10 kommentarer

Spännande, helt klart. :)

Måste lyssna!

Lejnoss Medlem 2006-09-04 00:07
 

Jag gillar att Peter nästan alltid blandar in sina politiska åsikter i recensionerna.

Har bara hört nämnda "Workingman's blues #2" men den är riktigt bra.

Medlem 2006-09-04 12:29
 

Jag gillar inte att Peter blandar in sina politiska åsikter i sina recensioner. Jag vill gärna veta vad han tycker om skivan ifråga men skiter faktiskt fullständigt i hans politiska värderingar. Att tolka Dylan och hans musik utifrån ett politikst perspektiv är riskabelt. Inte minst däför att det verkar som om Bob Dylan själv aldrig varit särskilt intresserad av politik.

Medlem 2006-09-04 15:38
 

Klart ospännande.

Måste inte alls lyssna.

Lyssnar hellre på en frys som avfrostas.

Medlem 2006-09-04 16:40
 

videon till When the deal goes down är skitbra.

Medlem 2006-09-04 19:28
 

Den är riktigt bra, verkligen. Bästa skivan jag har hört i år.

Medlem 2006-09-04 23:24
 

Jag ska tusan ge den här skivan en chans även fast jag känner kväljningar.

Medlem 2006-09-05 10:22
 

"Dylan har med sitt turnéband…"

Det bandet som var med på sverige-besöket i höstas?

Medlem 2006-09-07 12:31
 

Vilken dålig recension, dina politiska åsikter kan dra åt helvete, skriv om musiken.

Nicholas P Oregistrerad 2007-05-06 21:09
 

Dylan är förövrigt sionist och konservativ, något flumvänstrare som Peter Dahlgren borde veta.

Nicholas P Oregistrerad 2007-05-06 21:10
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig