dagensskiva.com

48 timmar

Recension

James Dean Bradfield: The Great Western
The Great Western (CD) James Dean Bradfield
2006
Sony BMG/Columbia
7/10

Trevligt och personligt på mammas gata

Lyssna

Sök efter skivan

Personligt och trevligt behöver inte vara storslaget eller omvälvande. När James Dean Bradfield släpper sitt första soloalbum berättar han om människor och saker som betyder något för honom, på ett musikaliskt sätt som på inga sätt är långt ifrån mammas gata. Men ändå intressant och bra.

Första gångerna jag lyssnade igenom den här skivan förstod jag inte varför den kommit till. Kanske är det hans röst och sättet han använder den på, men jag hörde bara ännu ett Manic Street Preachers-verk. Samma typer av riff, körer och handklapp. Pop med punkattityd.

Jag lät den ligga ett par dagar. Sen tog jag upp den igen och hörde något annat. Det personliga anslaget som är en aning mindre. Lite hjärtligare. En hyllning till en gammal mentor i grymt sköna stötpoplåten ”An English Gentleman”. En finstämd lovsång till en konstnär och ett landskap i episka ”Which Way To Kyffin”. Men också hårda politiska snytingarl, som i ”That’s No Way To Tell A Lie”, där katolska kyrkans skuld i Afrikas AIDS-epidemi får en käftsmäll iklädd handklapp och sha la la la-körer. Eller skivans cover, ”To See A Friend In Tears”, där Jaques Brels ord och tankar om tiden efter andra världskriget får förnyad kraft i James Dean Bradfields mun, i en västvärld färgad av olösta konflikter och ett fåfängt krig mot terror.

Det kunde lika gärna varit ett Manics-album. Men bandet är tjänstledigt. James Dean Bradfield orkade dock inte vara ledig så länge. Därför spelade han in de här låtarna. Kanske med något färre ingredienser och mindre gester. Jag anar några fler nyanser och ett större lugn.

Men, liksom med så många andra soloalbum, det här är en promenad på mammas gata. Därför är det inte konstigt att skivans kanske bästa låt, ”Bad Boys And Painkillers” har text skriven av Nicky Wire. Eller att storslaget vackra ”Still A Long Way To Go” är den bästa Manics-låt bandet aldrig kommer spela.

”The Great Western” är inte ett omvälvande album. Men väldigt trevligt och personligt. Med ett antal finfina låtar. Som säkert retar upp någon.

Fredrik Welander

Publicerad: 2006-08-15 00:00 / Uppdaterad: 2006-08-15 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #3805

5 kommentarer

fööörst

Medlem 2006-08-15 12:38
 

Kanske värt att kasta en lyssning på. Men när skall ni recensera Cheap Tricks nya, "Rockford" då?

Medlem 2006-08-15 13:34
 

låter fan bra hittills…lätt bättre än "lifeblood" som sög en smula.

Medlem 2006-08-15 20:54
 

[...] känns det på något sätt bra att James Dean Bradfield sjunger “People like you need to fuck, need to fuck people like me” eftersom det är [...]

 

vad är det för trams med citat från andra recensioner och bloggar? helt meningslöst och ryckt ur sitt sammanhang. ta bort för fan.

Medlem 2007-05-24 10:50
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig