dagensskiva.com

Podradiopriset 2008: Bästa musik

48 timmar

RÖSTA DÅ!!

dagensbok.com

  • Anders Ryman 'Livets steg' Livets steg Anders Ryman
    2009-01-09
    Kulturantropologi, smaka på det ordet! Jag ser framför mig dammiga luntor i ett bibliotek, Sten Bergmans röst från en gammal …
  • Leonora Carrington 'Hörluren' Hörluren Leonora Carrington
    2009-01-08
    Åh, vilken resa! Underfundig, sprakande och jag vet inte vad. Mitt huvud snurrar när jag tänker på alla bilder som …
  • René Vázquez Diaz 'Florina' Florina René Vázquez Diaz
    2009-01-07
    “Florina” är berättelsen om den rullstolsburna Florina som inte kan glömma sitt första sexuella möte med José. Hon var tretton …
  • Gå till dagensbok.com

Recension

Gorgoroth: Ad Majorem Sathanas Gloriam
Ad Majorem Sathanas Gloriam (CD) Gorgoroth
2006
Regain Records/Border
8/10

Bortom effektsökandet

Gorgoroth är ett ganska kontroversiellt gäng. Ett av de få banden som ännu klarar av att upprätthålla en bild av att vara såväl grim som true och necro. Från Norge så klart.

Med ett antal fängelsedomar över sig, mer eller mindre rumsrena uttalanden och inte minst rabaldret för några år sedan i Polen i åtanke, där bandet uppträdde med fårhuvuden och människor uppsatta på kors på scenen med ett åtal om både kränkning av religion och djurskyddslagar som följd, ett åtal som sedermera lades ner, är det svårt att inte medge att de lever upp till epitetet black metal.

Med det i bakhuvudet blir jag en aning överraskad av musiken, som trots ovanstående förhoppningsvis är det centrala för bandet. Förväntningar om sparsam produktion och ett allt för primitivt brötande kommer på skam och i stället slås jag av hur mångbottnad bandets black metal är.

Hastigheten är det absolut inget fel på och på sina håll piskas det onekligen på, men på ett moget sätt bygger de ut atmosfäriska stämningslandskap via en effektiv dynamik och karga, melankoliska stämmor. Välarrangerade stämmor, men synnerligen black metal i all sin prakt.

Med bakgrund av det inbillar jag mig att det finns något mer genomtänkt än effektsökeri både av bandets framtoning och musik, en tanke som både kittlar och skrämmer en aning.

Inledande “Wound upon Wound” ståtar med snygga riff och ett bra driv, “Sign of an open Eye” bjuder på en mer tillbakalutad stil och effektfulla stämmor medan “White Seed” bjuder på ett kaos som gör musiken smått obehaglig på ett, märkligt nog, tilltalande sätt. De obehagliga skriken som uppenbarar sig precis innan låten avslutas på ett onekligen abrupt sätt gör att man skruvar på sig. Säcken knyts sedan ihop med atmosfäriska “Prosperity and Beauty” på ett av de intressantaste black metal-släppen i år.

Tomas Lundström

Publicerad: 2006-07-23 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-19 17:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #3782

5 kommentarer

oh. Arga killar…Både grimk, true och necro….

JL Medlem 2006-07-23 04:03
 

vilket av de tre är viktigast?

satan själv Medlem 2006-07-23 11:06
 

Tomorrow Never Knows baklänges är också sjukt obehaglig faktiskt.

teenage bankman. Medlem 2006-07-23 22:11
 

Fantastisk skiva! "Ad Majorem…" är tillsammans med Keep of Kalessins "Armada" årets bästa hårdrocksplatta.

melinda Medlem 2006-07-25 00:19
 

Lätt Gorgoroths bästa platta. Anmärkningsvärt är att basisten King ov Hell skrivit musiken. Bättre att han fortsätter med det eftersom Infernus uppenbarligen skriver sämre låtar. Karg och mångbottnad är bra beskrivningar i recensionen tycker jag.

Erik Oregistrerad 2007-10-05 15:11
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig

Annonser

Vill du sälja våra annonser?

dagensskiva.com och dagensbok.com söker annonssäljare.

Stödköp i dessa butiker:

Kompisar

365bilder

Vill du vara med?