dagensskiva.com

48 timmar

Gästrecension

The Magnetic Fields: 69 Love Songs
69 Love Songs (3CD) The Magnetic Fields
2004
Domino/Border
10/10

Varje låt slutar med skräckblandad förtjusning

Lyssna

Sök efter skivan

Barytonen från Stephen Merritt, mannen bakom The Magnetic Fields, kan få mig att bli förälskad over and over again.

Inledande ”Absolutely Cucko” försätter mig, med sin banjo och sina gudomligt harmoniska stämmor, i ett tillstånd av absolut mjukhet och cuckoiskhet. Efterföljande ”I Don't Believe in the Sun” gör mig om möjligt än mer knäsvag och får mig att undra om det någonsin funnits en vackrare inledning på en skiva, någonsin. Pianot som öppnar är fantastisk, sen … They say there is a sun in the sky, but me I cant imagine why. There might have been one before you were gone, but now all I see is the night. So I don't believe in the sun. Om någon någonsin har förklarat kärleken vackrare än med orden But my hearts running round like a chicken with its head cut off i den Johnny Cash-doftande ”Chicken With Its Head Cut Off” är jag beredd att ta strid tills mitt hjärta springer runt som en kyckling med sitt… ja ni förstår. Att sedan följa upp med fantastiska ”Come back from San Fran Sisco” där Merrits baryton byts ut mot en silkeslen bedjande flickstämma som oroligt undrar Will you stay? I dont think so, allt ackompanjerat av en ensam gitarr och en sparsmakad stämma som, trots sin fromhet, fullkomligt skriker You need me like the wind needs trees to blow wind, like the moon needs poetry.

Allt detta inom loppet av de sju första låtarna på den 69 (!) låtar långa skivan ”69 Love Songs”. I dessa 69 låtar ryms allt. Det finns fantastisk lekfullhet som i ”Grand Canyon” som snarast låter som en göteborgsk elektronika-duo som spelar på sina skotska förfäders lånade säckpipor; ett relativt jobbigt experiment med röster som heter just ”Experimental Music” till efterföljande fantastiska poplåten ”Meaningless”.

Det mest karakteristiska draget hos ”69 Love Songs” är att jag slutar varje låt med en slags skräckblandad förtjusning. Förtjusningen kommer från att jag precis har hört en av de bästa låtarna som någonsin träffat mina trumhinnor och skräcken kommer från att jag vet att det inte kan fortsätta på samma sätt i 68 låtar till, men det kan det. Varenda låt är inte den bästa man hört men håller sig någonstans där uppe. Säga vad man vill om produktionen, som är nästintill obefintlig, men bandets karaktär och personlighet skiner igenom i varje låt, vilket inte skulle varit fallet ifall de skulle använt sig av en producent à la Rick Rubin eller Tore Johansson. Känslan ligger närmre svenska, självproducerade akter som Suburban Kids With Biblical Names eller Jens Lekman. Kanske jämför jag just med dessa eftersom rösterna är påfallande lika men … ”69 Love Songs” är en skiva som alla borde ha. Hellre förr än senare.

Hannes Hultcrantz

Publicerad: 2006-06-17 00:00 / Uppdaterad: 2006-06-17 00:00

Kategori: Dagens skiva, Gästrecension, Lördag, Recension | Recension: #3745

25 kommentarer

först!

Medlem 2006-06-17 00:04
 

Bästa trippelskivan i min samling. På tiden med en recension.

Medlem 2006-06-17 00:11
 

Ja, visst är det en 10:a på det här.

sonicjoe Medlem 2006-06-17 00:16
 

Kärlekssånger för popkillar som aldrig får till det i sängen.

Medlem 2006-06-17 00:49
 

"Or I could make a career of being blue

I could dress in black and read Camus,

Smoke clove cigarettes and drink vermouth like I was 17 that would be a scream

But I don't want to get over you."

Klockrent. I love.

Medlem 2006-06-17 08:56
 

och den är billig nu också!

Medlem 2006-06-17 09:28
 

Går sången på annat varvtal än musiken?

Medlem 2006-06-17 09:52
 

en av de minst lyssnade skivorna jag äger. efter just de första sju låtarna finner jag mig alltid inbegripen i en tröttsam inre nedräkning "… nu är det 62 låtar kvar .." och stänger sen av. en skiva vars helhet är mindre än summan av sina låtar`helheten?

Medlem 2006-06-17 11:35
 

bra skiva!

Medlem 2006-06-17 11:58
 

Klassiker! En platta man återkomer till igen och igen och igen….

Medlem 2006-06-17 12:02
 

THE LUCKIEST GUY ON THE LOWER EAST SIDE!!!

Hur kan man skriva en recension av den här utan att att nämna den låten?

Fst sen finns det ju många andra bra låtar på den här, 68 stycken för att vara exakt.

En självklar 10:a.

Medlem 2006-06-17 13:15
 

Lika värdelös platta nu som när jag köpte den. HEMSK sångare, för många och för dåliga låtar och ett ansträngt, pretentiöst tema.

Medlem 2006-06-17 13:27
 

underbar skiva, har saknat recensionen, 11/10

Medlem 2006-06-17 13:30
 

10 av 10 är ett rättvist betyg på den här klassikern.

Den är ju oförskämt billig nu också.

En kompis köpte den ny för 149kr nyss.

Nån enstaka gång blir stephens mörka röst för mycket, men alla genialiska låtar här och där uppväger de få svagheterna lätt.

Tips!

Kolla upp

LG and the new criticism.

skivan kom förra året och det är,mycket riktigt, killen som sjunger på ett flertal låtar på 69 love songs. Bla "bitter tears"..

Suburban kids with biblical names är en dålig kopia på magnetic fields och jens lekman.

Det hindrar ju inte dom från att göra en bra låt då och då, men de spelar i en annan division, tycker jag.

Medlem 2006-06-17 13:59
 

skämt ett: jämföra med jens blekman

skämt två: jämföra sublurban kids biblical name

Medlem 2006-06-17 14:06
 

den går att hitta ännu billigare än de 149 som julia sa, har sett den ny för 99:-

det mina vänner är oförskämt billigt!

Medlem 2006-06-17 14:41
 

mmm… det här är nåt så sjukt bra. fler bra låtar och teman på ett enda släpp än vad övriga artister oftast får till på en hel karriär.

my daddy was a rodeo.

Medlem 2006-06-17 15:36
 

En diamant! Har aldrig hört förut. Tack för tipset.

Medlem 2006-06-17 16:36
 

snäll sluta recensera sånna här gamla skivor, visst är det en väldigt bra platta men vi införskaffade den för flera år sen. pleeeeeease.

Medlem 2006-06-17 19:15
 

Jag skaffade den för några veckor sedan, och det ångrar jag inte. Den svämmar över av bra poplåtar.

Medlem 2006-06-17 22:58
 

"Papa was a rodeo.."..stor musik

Medlem 2006-06-18 23:14
 

Så fort jag (i efterhand) såg att den här skivan var recenserad förstod jag att den skulle få en tia i betyg. Skulle vilja se en mer nyanserad recension av den nån gång med tanke på att den är fruktansvärt ojämn.

Medlem 2006-06-19 17:50
 

för mycket elektro i det här, det är lite som the postal service fast mer elektro. Ja, elektro var det här, här var det elektro!

inte 10/10 men mer 4/10.

Medlem 2006-07-01 21:03
 

Tråkig recension på troligtvis den bästa skiva jag hört! (I konkurrens med Nick Caves ”Let Love in”) Jag kommer aldrig kunna lyssna mig trött på den här skivan! http://koksilasten.blogg.se/2008/june/magnetic-fields-pa-cirkus.html

Jonatan Oregistrerad 2008-11-07 20:00
 

En av de mest överskattade och i många fall sämsta plattorna i indiefållan. Tyvärr har miljoner strömlinjeformade popslavar blivit itutade att detta faktiskt är genial musik och därför har också skivan fått stämpeln ”genial”.
Lyssna hellre på Magnetic Fields Holiday från 1994. Inget bullshit, bara bra popmusik.

Sid Farkus Oregistrerad 2008-11-08 18:26
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig