Recension
- One Day You'll Dance for Me Tokyo! (CD) Dalminjo
- 2006
- Deeplay Music
Lite mer uppskruvat
Lyssna
Externa länkar
- Dalminjo
- Officiella sidan.
- Deeplay Music
- Det svenska skivbolaget.
Dalminjos förra album och jag klickade aldrig riktigt. Det var snyggt, välputsat och tillbakalutat i den loungeklubbiga skolan, men kanske lite för lite pumpande hjärta för att jag skulle tycka att det var musik att bära med mig.
Det är lite samma sak den här gången.
Musikaliskt har Dalminjo skruvat upp tempot något snäpp vilket gör att ”One Day” lyfter högre än föregångaren. Men samtidigt är grundreceptet detsamma. Det är house i den djupa skolan som lever på finliret snarare än glitter och ekande refränger. Musik för det mesta byggd kring försiktigt anslagna keyboardackord, väna melodislingor och svävande sång.
När Anja Øyen Vister tar sångkommandot, med lite Björk-vibbar, i öppningspåret kändes det som att ”One Day” skulle bli ett än mer upptempofierat album än det som nu blev resultatet. Förutom att vara skivans mest dansanta spår är ”Wouldn't Wanna Go Without You” också albumets bästa spår. När latinohousejazziga ”Kosmiskt Brekt Lapskaus” sedan tar över stafettpinnen på bästa S.U.M.O.-humör stiger temperaturen, och förväntningarna, ytterligare några snäpp. Men sedan tappar ”One Day”, fast jag egentligen inte vet varför.
Jag gillar ju ”Never Sure”, med sin tamburindans i periferin. ”There Is a Light That Never Goes Out” (ja, det är den låten), med Anja en gång till, är väl en rätt originaltrogen och rätt onödig cover, men en bra låt är ju… ja ni vet. Så fortsätter det. Snyggt, välputsat och tillbakalutat i den loungeklubbiga skolan.
Fast utan att riktigt nå hela vägen fram till mig. Uppställda på led försvinner låtarna. Utan att vara dåligt någonstans.
Det är först i de två avslutande spåren som ”One Day” vaknar till liv på allvar igen. Först i den vackra ”Uchu Ryokou”, med japanska Yoko Kami på sång, och sedan i ridåstängaren ”Scars”. Kanske framförallt i ”Scars”. Här bryter struktur och rytmerna av från övriga spår i fem och en halv minuts luftig och försiktig solnedgångs-drum'n'bass. En tillbakagång som jag väldigt gärna skulle höra mer av från Dalminojo.
”One Day” är bättre än ”Fjord Fusioneer”. Låt för låt säkert rätt mycket bättre. Men som helhet kan jag inte gilla ”One Day” riktigt lika mycket som jag vill.
Publicerad: 2006-05-14 00:00 / Uppdaterad: 2006-05-14 00:00

En kommentar
Deeplay är ett mysigt, litet bolag i alla fall…
#
Kommentera eller pinga (trackback).