Därför att det är vår.

SLS feat. Mapei ”It's Over Now” (kommande albumspår, 2006)
Kommande SLS-albumet är ju helt klart en av de vårskivor som jag ser fram emot mest. Med ”It's Over Now” får vi, förutom ett helt hejdlöst skönt sväng (förstås med handklapp) årets överlägset mest knasiga och bästa beat. Det är ju såna här grejer Timbaland ska spotta ur sig. Inte göra ingenting.

Dannii Minogue ”I Can't Sleep at Night” (icke-singel, 2005)
Egentligen borde det här väl handlat om Danniis nya singel ”So Under Pressure” (hoppas på remixerna), men den har inte riktigt klickat med mig än. Desto bättre är ju då ”I Can't Sleep at Night”. Minogue-disco när den är som allra mest sprudlande och färgsprakande. Hur stort hålet i huvudet var på de skivbolagsansvariga när den här singeln drogs in precis innan den skulle släppas lär vi väl aldrig få veta. Desto roligare då att kommande Dannii-samlingen i juni kommer att bjuda på ytterligare fyra nya spår.

Tina Turner ”Private Dancer (Full Length Version)” (tolva, 1984)
Jag gillade ju ”Private Dancer” när den kom. Någonstans. Men eftersom Tina Turner var rätt töntig gillade jag ju den inte om nån frågade. Tonårslogik. Men det var först häromdagen, 22 år senare, när jag av en slump hörde den sju minuter långa versionen som jag verkligen insåg vilken mäktig och storslagen känslostorm den är. Och hur många gånger Prince måste ha spelat den här om och om igen innan han satte sig ner och skrev ”Money Don't Matter Tonight”. Att höra Tinas vibrera lång, långt därnere i de stillsamma partierna är en expressilning längst med ryggraden som inte slutar förrän vartenda armhår ställts på ända.

The Ananda Project feat. Heather Johnson & Terrance Downs ”Kiss Kiss Kiss (Eric Kupper Club Mix)” (tolva, 2004)
Det finns ett pumpande beat längst ner, men ”Kiss Kiss Kiss” trivs egentligen betydligt bättre i loungen en bit bort, där den välpolerade ytan skiner ikapp med den strikt designade inredningen. När Eric Kupper ger sig på att remixa blir resultaten ofta lite upp och ner. När det blir bra blir det ofta ungefär hur bra som helst. Som här. Med Heather Johnsons och Terrance Downs snygga röstdanser växer slutresultatet till solskenssprudlande höjder.

Bob Sinclar feat. Steve Edwards ”World, Hold On (Children of the Sky) (Axwell Mix)” (tolva, 2006)
Överlägset bästa spåret från Bob Sinclars album har förlorat sitt ”Whistle Song”-visslande i Axwells händer. Istället har ”World, Hold On” nästan förvandlats till houseifierad, gitarrplockad afrofunk. Mitt i alltihop finns det dessutom mäktigt och långdraget crescendo som hela tiden balanserar på den tunna röda linjen där ett felsteg landar mitt i den otäcka rockdansmusiken. Men tack vare tamburinen håller sig allt i schack och kommer ut på andra sidan i en, bokstavligen talat, massiv ljudexplosion.

Cyantific ”Ghetto Blaster” (albumspår, 2006)
Jag kan inte hjälpa att ryggmärgstänka ”hiphop” varje gång jag ser namnet Cyantific. Men istället är det plockepinnrasslande drum'n'bass i den själfullt atmosfäriska skolan som Jon Stanley och Matt Whitehead stänker ut. Och Hospital Records fortsätter att ge oss världens bästa drum'n'bass.

AFX ”PWSteal.Ldpinch.D” (konstig titel, bra låt, 2006)
Att Richard D. James valt att kliva tillbaka till ett tidigt nittiotal med ekon av Warp och Soma på sitt senaste album kan man ju tycka vad man vill om. Jag tycker det är fantastiskt. Jag har ju alltid gillat Aphex Twins technoambienta sida (ja, vi pratar om ”Selected Ambient Works 85-92″ här), så här det blir ett helt album fyllt av skitbra musik utan de värsta extremerna är det bara att tacka och ta emot. Med ”PWSteal.Ldpinch.D” har James dessutom gjort sin kanske allra poppigaste låt i karriären i sin varma techhouse-skepnad. Men det som verkligen gör låten lite sådär extra överfantastisk är förstås det grovhuggna hi-hat-housebeatet som pumpar allra längst fram. Och ja. Visst är det hämtat från Joe Smooths ”Promised Land”. Då förstår ni precis hur skitbra ”PWSteal.Ldpinch.D” är.

Sherrie Lea ”No Ordinary Love” (tolva, 2006)
When you came my way, you brightened every day with your sweet smile. Det finns få låtar som varje gång får det att hugga till inombords lika mycket som Sades ”No Ordinary Love”. Fantastisk varje gång. Självklart kan kanadensiska Sherrie inte mäta sig med Sade, men insvept i musiken omkring henne lyckas hon skapa samma vemod. Och faktiskt med nästan ännu större svärta eftersom musiken den här gången sliter sig iväg mot dansgolvet. Vilken version jag föredrar vet jag faktiskt inte. Ibland är det den progressive houseiga albumversionen, ibland Black Sky-radiomixen, klädd i knorrljud, Abba-piano och tranceflörtar, och ibland är det helt enkelt så att Pete van Checks fullständigt trance-exploderande klubbmix, inte många hjärtslag från Kristine W, är bättre än allt annat.

Fain & Kirsh feat. Lynsey Shaw ”Holding On (Main Mix)” (tolva, 2006)
Ganska precis en minut in. Då visste jag, redan första gången jag hörde ”Holding On”, att det här skulle bli alldeles, alldeles underbart. Det är då den filtrerade dekoren försvinner in i ett i ingenting och lämnar plats för da-da-da-du-du-du-pianot. När sedan pianot och Lynsey Shaws hjärtknipande vackra sång smälter samman och dansar fram över det gungande havet av filterslingor finns det för en stund inga orättvisor i världen.

Jenn Cuneta ”Come Rain, Come Shine (Andy & The Lamboy Original Extended Mix)” (vår, 2005/2006)
Jag tror jag bara kan räkna upp en låt med Paul McCartneys The Wings som jag faktiskt har hört. Det är å andra sidan en låt som är sådär omöjligt bubblande att den verkligen inte går att värja sig från. Visst är det ”Silly Love Songs” jag pratar om. När nu Sir Paul tydligen för första gången gett någon tillstånd att sätta ett housebeat (och housepiano!) till en sampling från just den låten kan resultatet förstås inte bli helt annat än ungefär bäst just nu. Stonebridges mix är egentligen även den riktigt bra, men genom att just samplingen plockats bort hamnar hans version helt i skuggan av producenternas egen, förlängda version. Alla som letar efter låten som ska dansa in våren 2006 behöver faktiskt inte leta längre än såhär. Att den släpptes redan förra året är bara en bagatell.