Recension
- A Present From The Past (2CD) The Soundtrack of Our Lives
- 2005
- Warner Music
Galaxer i mina braxer
The Soundtrack of Our Lives är tidlösa. Sånär som på en begränsning till efterkrigstiden. Därför gör det väl inte så mycket att ”A Present From The Past” förblev sovande över årskiftet. För så länge vi inte kommer uppleva ett ytterligare världskrig så kommer det finnas plats för ett särskilt soundtrack till våra liv.
Ibland är det nästan komiskt att lyssna på denna samling av gamla EP-låtar och singelspår och en sådär tio nya låtar. Och även om det är på engelska, och alla referenser skulle kunna göras till anglosaxisk rock, så känns The Soundtrack of Our Lives ursvenska. Sprungna ur den svenska myllan. Jag skojar inte, och det är först med ”A Present From The Past” som jag så väl upptäcker det.
Psykedeliska som Staffan Westerberg.
Underfundiga som Povel Ramel.
Trallvänliga som ABBA.
Tuffa som Hep Stars.
Dekadenta som kusinen till baronen i Sven Delblancs ”Hedebyborna” (”En sup! Men fort – jag är alkoholist!” Mon cousin besöker Stadshotellet)
Svängiga som Gunnar Hoffsten.
Lika new age som DiLeva.
Lagom farliga som Nationalteatern.
Lagom snälla som Tages.
Politiskt intelligenta på det sluttande planet som ett helt tältprojekt.
Ja, det är väl ingen slump att den hedniska midsommarstången figurerar på omslaget till samlingen.
Samlingen är riktigt bra. Här får också det akustiska och lite lugnare plats som i ”Infinite Zero” plats vid sidan av rökare som ”Dow Jones Syndrome”. Många av låtarna bara väntade på att få komma ut på riktigt. För även om det är tidlös rock så finns nog den största delen fans i den grupp av nyexade akademiker som nu bildar familj och söker jobb. Så att ”smie mens dä ä varmt” är nog inte fel. Dessutom skadar inte lite skön rock nu när en ny svensk popvåg rullar över oss. Lyssna särskilt på den klockrena ”Still Get Around”.
Publicerad: 2006-01-19 00:00 / Uppdaterad: 2008-09-25 16:00
28 kommentarer
först..
#
Galaxy gramophone är min favorit på denna skiva
#
Avskyvärt träigt band.
#
Fan va ja hatar soundtrack, så fruktansvärt överskattade…
#
Har lyssnat på den här samlingen ett tag och återupptäckt en del spår som jag knappt lagt märke till förut, exempelvis 'Not Kinda Worried' och 'Lost Higway'. Det måste även slås fast att 'When Lightning Bugs Arrive' är en fantastisk låt.
I min mening alltså…
#
TSOOL var lätt Sveriges bästa rockband runt tiden för BHM. Då hade de två kanonbra album i ryggsäcken. Med Origin vol. 1 har de visat en skittråkig sida som väljer enkla lösningar i låtskrivandet. Oasis förpestade troligtvis både kreativiteten på textskrivande och musik för dem. Trist!
#
Kanonoplatta. 10/10. TSOOLs överblivna material är bättre än 99% av allt mög andra grupper ger ut. Sveriges bästa band. Ebbot Rools!
#
sveriges sämsta och fultaste band. att de säljer skivor utomlands måste väl vara en bluff precis som hives och jay jay johanssons bluffar?
#
Jaa du arg skåning…säkert att de är "sveriges sämsta band". Säkert.
Sluta vara så pretto och kom in i matchen istället.
#
jag blev glad iaf, riktigt glad! det är värt rätt mkt en kall torsdag i januari..
#
första plattan är jättebra sen har dom blivit tråkigare och tråkigare. Senaste plattorna har varit ett enda stort gäsp
#
Ja, "Welcome to the infant freebase" var riktigt bra! Men sen blev det lite tråkigare…
#
Jaa du Nelson. Så skall dom tas -nu blev det tyst.
Säkert.
#
Håller med om "Still get around", den är en höjdare som visar att Svålen Bärjed länge varit en POPIKON. Kul att bli positivt överraskad av så många låtar, trots att jag trodde jag hade allt med TSOOL.
F.Ö. väldigt trist o förutsägbart att tjata om bands "första skivan va bäst". Släpp sargen som nån sa. 3:e var ju bäst! Och de kan än, jag är imponerad av hur väl de klarat sig utan B. Olsson.
#
Vaddå släpp sargen? Det sista riktigt bra de gjorde var Gimme Five EP:n. Jag tycker snarare att BHM visade hur vilsna de var efter Björn. Trots det hade skivan sina kvalitéer. På Origin har de ju lallat in sig på usla texter och ett riktigt poppigt sound. Det som gjorde dem så jäkla bra och speciella är ju helt borttrollat. Första skivan är och förblir bäst följt av Gimme Five och Extended Revelation.
A Present From the Pasts enda behållning är de gamla låtarna vars kvalité vida slår det nya popdravlet.
#
(med 3:e cd:n menar jag alltså Extended Revelation)
Håller med om att de är mer ojämna på senare år, men det är ju skitkul att de faktiskt fortfarande kan göra kanonlåtar. Det konstiga är att de blir B-sidor.
#
oasis-wannabees är vad de är"!""!!!""!!
#
har arg skåning fler nick?
Tyckte det här var en svinbra samlingsplatta av sveriges bästa rocktåg. Frågan e bara varför Dow Jones syndhrome inte kom med på en fullängdare. Lätt ett av tsools starkaste ögonblick.
#
pff.. oasis-wannabes… haha
Men varför tjatar alla om still get around och infinte zero? Lätt ett par av de få dalarna på skivan. Snälla, har ni ens lyssnat på To somewhere else, A room without a view, Avenger hill street blues, Four ages pt1 och framför allt cleaning session raga?
Med tanke på att The Flood låter mer björn olsson än björn själv klarar de sig uppenbarligen bra utan honom.
Financially Dissatisfied Philosophically Trying är bästa plattan.
#
En sak till bara; liiite konstigt att sköna instrumentalen Mutiny (person/olsson) inte är med..
#
The Flood är ruskigt bra men bevisar ingenting med tanke på hur det nya skräpet låter. De har som sagt valt att göra det Oasis-lätt för sig. På BHM stod de fortfarande och vacklade mellan psykedeliarock och Oasispop.
De äldre låtarna på denna samlingen är inte de jag angriper då de är fenomenala allihop. Men det är inget nytt. Jag har haft låtarna i min ägo ett antal år så de känns onödiga att diskutera. Dock är de intressanta att använda som jämförelse i kvalité nytt – gammalt. För det kan inte ens den mest inbitna fan neka till, att det nya inte låter som det gamla.
Bästa låtskrivaren idag i TSOOL tycker jag att Kalle Gustafsson är.
#
Kan bero på att mutiny bara är en låt utan sång… isåfall är theme for swingers bättre…
Snälla, oasispop… som att det är oasis som har uppfunnit hjúlet…
Tsool låter självklart annorlunda nu, men enligt mig så är de fortfarande ett svinbra band. Visst, de kanske har sjunkit ett pinnhål sen de första skivorna men de är fortfarande bättre än allt annat i sverige (förutom dungen då).
Kalle har väl alltid varit bästa låtskrivaren….
#
Nej, inte Oasispop som att de skulle ha uppfunnit något. Mer Oasispop i hur skiten faktiskt låter. Usla nödrimstexter, enkla låtar som inte bjuder på något nytt för öronen osv.. TSOOL har enligt mitt sätt att se det fallit ned både två och tre pinnhål genom att anamma dessa enkla lösningar för deras fortsatta skivutgivning. Att de fortfarande är Sveriges bästa band är en överdrift. De var det under 97-00. Idag är det svårt att säga vem som axlat den manteln för min del.
Kalle är lite som George Harrison var för Beatles på låtskrivarfronten. Han är väldigt duktig men inte Lundberg/Olsson duktig.
Kul att du också gillar hans låtar. :)
#
Bara To Somewhere Else (2004) är ju bevis nog på att de kan göra lika bra låtar fortfarande.
George Harrison har f.ö. gjort bäst låtar av alla ex-beatlar.
#
Enligt min mening spelar TSOOL i en helt annan division jämfört med övriga band. Att de plötsligt skulle ha blivit tråkigare kan jag inte alls hålla med om, just bredden i deras musicerande imponerar mest. Att kunna behärska alla moment gör Soundtrack unika.
Och folk som klagar på Origin – Belive I've Found – Transcendental suicide – Mother One Track Mind – Across The Borderline – Song for the others – Age of No Reply.. Samtliga spår kan inte hålla samma kvalitet..
#
Hade aldrig tidigare lyssnat på TSOOL innan A Present From The Past och vet inte om det är en fördel eller nackdel Men glad blev jag efter att ha lyssnat igenom den. Fortfarande förundras jag över att nästan varje låt på de två skivorna är suveräna.
Hade kunnat fylla den här kommentaren med mycket mer text, men jag känner inte att det är nödvändigt att säga mer än att de är mitt livs soundtrack när det kommer till skön rock.
(Hur fjantigt det än må låta)
#
Cool muuusic… Så e de bara.. Har en del gemensamt med störtsköna iubar och fan,d stämmer ju…tages, va..
#
Communion, då?
#
Kommentera eller pinga (trackback).