Recension
- Freak Brain (album, cd) Danny & the Nightmares
- 2005
- Sympathy for the Record Industry/Border
Rebel without a pulse
Lyssna
Externa länkar
- Hi, How Are You?
- Officiell fansajt med många av Daniels egna bilder.
- Rejected Unknown
- Stor fansajt om allt Daniel Johston.
- The Devil and Daniel Johnston
- Filmen av Jeff Feuerzeig som belönades med bästa regi-priset på Sundance Film Festival. Filmen visades även på Popcorn i höstas.
- Danny & the Nightmares
- Justin Crane intervjuar människor runt Daniel Johnston
- Zombie
- Wikipedia om zombies.
- The Zombie Survival Guide
- När Danny & the Nightmare ska ut på turné kan du behöva Max Brooks bok "The Zombie Survival Guide: Complete Protection from the Living Dead".
- Urban Dead
- Ett massive multi-player online role playing game i webbläsaren. Dö! Då blir du zombie.
Etiketter
Hasande, halvt snubblande ramlar han in på den halvfulla vägkrogen. På scenen står ett halvpackat ostämt band och spelar slött. Ett flin märks tydligt i ansiktet trots att halva underkäken saknas. En hand sträcker sig in under de ruttnande revbenen och river ut en illaluktande blindtarm. Som en handgranat slänger han den lojt bland borden framför scenen. Den exploderar i ett grönt rökmoln som sveper in restaurangen i en stickande doft av förruttnelse och död. När röken skingrats är förödelsen total; människor, lemmar och blod som sipprar mellan golvspringorna. På scenen sliter zombien i bandmedlemmarnas kött. De överlevande försöker snubblande ta sig ut, med öronen ringande efter explosionen och panikens adrenalin i sitt blod, men utgångarna är blockerade av trasiga kroppar.
Bandet på scen börjar långsamt vakna till levande död. De sträcker sig efter sina instrument medan fler och fler faller offer för nyväckta odöda. Trummisen räknar in med trumpinnarna och en vinglande gitarr stärkt med rörstärkare. Daniel Johnston ramlar fram till mikrofonen med halva hjärnan på väg att ramla ner på golvet.
The grim reaper stopped by, was glad to see me
At death's door they flushed fake blood
What freaks they were, the living corpses
Time for the lynching, the caramel-popcorn evil witch said
A house, a haunted house
”Freak Brain” är den tredje skivan Daniel Johnston givit ut under namnet Danny & the Nightmares. Det är rått och direktinspelat i fyrkanalsstudio, precis som förut med Jason och hans fru Bridget som kompband. Enda skillnaden är att den här gången har Jesus Kristus producerat skivan.
Sättningen är enkel, naturligtvis. Danny sjunger och spelar gitarr, Jason bas samt farfisaorgel och Bridget spelar trummor. Tematiskt handlar det om djävulen och Jesus; livet och döden. Det är naturligtvis inte det vackraste som givits ut, rent formellt. Men renheten i Daniel Johnstons uttryck gör allt han gör så vackert.
I still have big plans to conquer the earth
Just to sing my songs and everybody clap
Nothing but happiness and joy and mirth for me
Jag hoppas han får chansen.
Publicerad: 2005-12-07 00:00 / Uppdaterad: 2009-11-03 08:33
14 kommentarer
Jag har så svårt för Daniel Johnston. Varför? Vad är det jag inte förstår? [För övrigt finns det inget ord som heter "medans".]
#
Det gör det i och för sig visst. Nu har både du och jag använt det. Sen dess har jag ändrat mitt ord till ett annat ord. Nu är det bara du som skriver medans. (Argh, I did it again!)
#
Jag misstänkte att en Fredrik Lindström-filosofi skulle kunna komma på tal (inte helt ovanligt i "detta-ord-finns-inte battles"). Och nej, "battles" finns inte i svenskan det heller (dock verbet att "battla", jag har iaf sett det på flera håll), men det var på engelska. Jag har skrivit alldeles för mycket strunt nu. Jag skrev ju egentligen inte kommentaren för att märka ord, utan för att få svar på vad som gör Daniel Johnston så bra. "[…] renheten i Daniel Johnstons uttryck gör allt han gör så vackert". Att det är avskalat? Det jag har hört, så sjunger han som en kråka (och nej, det behöver inte vara fel om han lägger till med några ton känsla). Övertala mig! Eller totalignorera mig.
#
Ni borde recensera stubbs the zombie ost också :)
#
johnston har en skönt jobbig röst. johnston är inte riktigt klok. dessutom hade jag fått för mig att han begått självmord.. men tydligen inte. han är så jävla naivt gullig att det gör ont. det är väl det som är charmen i det hela?
#
Längtar efter recensioner på The Accidents-Poison Chalice och Hell Is For Heroes
#
nielseek: Jag var trött. Ska svara bättre nu.
Jag ryckte några meningar om det i sista redigeringen. jonasson är inne på det. Det är naiviteten, det ärliga uttrycket som gör tjusningen. Hans trängtansfulla beskrivningar av kärlek är inte nedsmutsade som så många andra. (Du märker ju varför jag tog bort det från recensionen. Ska fundera under dagen. Återkommer.)
#
Daniel Johnston är på riktigt och ni lyssnar på Moneybrother
#
Finns det inte en risk att folk tycker att han är så "ärlig" och "ren" bara för att vara jävligt pk? Man kan ju inte säga att en psykiskt sjuk (är inte så insatt i hans hälsa, upplys gärna) skriver rent förjävligt dåliga texter etc.? Jag hoppas inte det är så, jag älskar DJ, ibland vet jag dock inte varför, men det kanske är därför jag tycker om honom så mycket, äsch…
#
Jag föredrar Johnny Dowd inom genren "mentalsjuka män med gitarr"..
#
Om jag förstått det rätt är Daniel manodepressiv.
Men ärligt talat visste jag inte om det när jag började gilla honom, trots att han väl haft diagnos sedan början av hans karriär. Det är inte där det sitter. Eller, det kanske det är på något sätt – för det gör naturligtvis avtryck i honom.
Men är det PK bara för att han är psykiskt sjuk? Det är väl ganska många musiker som kan kvala in under någon form av sjukdom, det gör dem inte alltid "ärliga" och "rena".
[Att han ligger på sjukhus just nu beror på litsium-förgiftning orsakat av förändring i hans mat- och dryckesvanor i kombination med hans medicinering (… jo det står något sånt i de officiella uttalandena).]
#
Kal: Det jag menade var att det ofta verkar fokuseras på hans sjukdom i kombination med hans "ärliga", "naiva uttryck", både i fråga om text och musik.
#
Vet någon när skivan kom ut? Jag köpte skivan som jag trodde gavs ut i höstas, men i häftet står det 1999?
Lite väl naket, avskalat o rått för mig… :)
Men de låtar med mer sväng/popkänsla gillar jag mycket! Om man ska köpa något gammalt med DJ, var ska man börja?
#
Första Danny & the Nightmares-skivan kom ut 1999. Den här kom ut i år.
"Fun" kanske du ska ge dig på?
#
Kommentera eller pinga (trackback).