Recension
- Lookaftering (CD) Vashti Bunyan
- 2005
- Fat Cat/Dotshop.se
Diamant
Lyssna
Externa länkar
- Another day
- Bunyans egna sida med tidlinje och annat.
- Fat Cat
- Skivbolaget.
Bonden är ute och plöjer som vanligt. Det är en molnfri dag och i gryningen ligger en filt av dimma över fälten. Plötsligt slamrar något till under traktorn. Kanske en stor scen, bonden stannar och hoppar ut för att se efter. Massor av upplöjd lera ligger uppfläkt i traktorns spår. Han böjer sig ner och skrapar bort lera från stenen, närmare ytan känner han att det inte är hårt som en sten utan mer träaktigt. Det är en kista…
Så känner jag när jag sitter här med ”Lookaftering” i handen. Som en guldklimp som bara råkade hittas i ett dammigt skåp. Vashti Bunyan har inte suttit i ett skåp utan levt i den skotska västra övärlden sedan 70-talet då hon flyttade dit, med häst och vagn från London. Strax innan flytten spelade hon in ”Just Another Diamond Day” medan hon bodde under en pressening bakom konstskolan där hon tidigare blivit utkastad ifrån.
”Just Another Diamond Day” spelades in 1969 med lite hjälp av medlemmar från Incredible String Band och Fairport Convention. Skivan blev aldrig direkt släppt, den cirkulerade lite men dog sedan ut utan att någon uppmärksammat det. I slutet av 90-talet kom internet till Bunyan och som sig bör googlade hon sig själv och fann att spår, helt ovetandes av henne själv, fanns över hela världen. Hennes alster hade levt vidare utan henne och kommit in i famnen och hjärtat av många människor, bland andra Devendra Banhart som lovordat och hjälp henne.
”Just Another Diamond Day” är en kärleksförklaring till naturen, den handlar bland annat om skog och mark, om att köra häst och vagn i Hyde Park och om förväntningar inför den stundande resan. Det är som att århundranden av kultur och folkmusik nerbäddad i myllan har slagit upp och Vashti Bunyans rötter är i direkt symbios med allt omkring henne. Hennes röst är spröd och ljus, hon nästan viskar fram i vacker sång. Sångerna låg i ett lagerhus i 30 år innan de efter mycket om och men gavs ut år 2000.
Bunyan verkar ha fått ett nyuppväckt intresse och självtillit till sin musik. Det är hjärtskärande att tänka att ”Lookaftering” så lätt hade kunnat oexistera. Hennes röst är fortfarande spröd men den har en fantastisk känsla av visdom. Texterna flyter som poesi kring de stillsamma visorna. Då ”Just Another Diamond Day” var nästan barsligt naiv är ”Lookaftering” eftertänksamt filosofisk. ”I wanted to be the one with road dust on my boots and a single ear-ring and a suitcase full of notes” sjunger hon i ”Wayward”
Det känns som att ”Lookaftering” är den sista biten i pusslet, ett bevis på att folkmusiken inte dog på 70-talet. Det är också ett bevis för att okonstlad musik inte är död och att det finns hopp för världen. Jag kan inte annat än att bli personlig av den här skivan, Bunyans röst går rakt igenom märgen, har lyssnat i ett par veckor nu och gråter fortfarande varje gång jag hör ”Hidden”. Jag kan nu bara komma på ett avslutande ord för den här skivan.
Vacker.
Publicerad: 2005-11-06 00:00 / Uppdaterad: 2005-11-06 00:00
24 kommentarer
wtf, bajs skiva, sär skrivning till i die.
#
p.s futl skivo mslag !! !
#
Ok, så någon är full.
#
Hahaha fat cat records!
Man skickar sin indiedemo till Uefalennart?
#
Alias: det är inte bra att dricka för mycket.
#
Har lyssnat på hennes två album p.g.a. Incredible String Band-kopplingen, men kan ej säja att de gav mej något särskilt. Kanske är jag för burdus för det där finstämda, men när det jäller engelsk folk efter 60-talstillförsel får jag ut så mycket mer av ISB, Forest, Agincourt och Dr. Strangely Strange. (<- tipssyfte!)
#
För övrigt brukar bönder vanligtvis plöja — inte ploga :-)
#
väldigt bra
#
varför är det med gryningen med?
#
Årets bästa skiva helt klart. Fruktansvärt bra.
#
men jävla hare. nu måste jag lyssna också
#
Traktorn plöjer
Sven är ledsen
Traktorn plöjer
Sven gråter
Traktorn plöjer
Sönder maskarna
#
T. R. A. K. T. OR.
TRAKTOR!
T. R. A. K. T. OR.
TRAKTOR!
TRAKTOR, TRAKTOR, TRAKTOR, TRAKTOR, TRAKTOR!
B.M, Nu är det traktortider,
B.M, Nu ska vi starta vår trösk
B.M., traktorn för varje hemman
de är röda och blå, de är ball
Okej! Nu harvar vi, nu harvar vi!
#
Tack för påpekningar.
#
My John Deere was breaking your field, while your dear John was breaking my heart
#
hmm… påminner lite om nick drake tycker jag, trevligt
#
får man säga "medans"?
#
kakbakarn. Nej det får man verkligen inte. Åtgärdat. Observant.
#
fan va tråkigt
#
men jag VILL säga medans
#
nån recensent (millberg? eller fan vad jag itne minns…) skrev en gång att det är livsviktigt att alltid gå tillbaka och stryka den sista meningen i sina recensioner innan man publicerar dem. det gäller tyvärr dsc 6 dagar i veckan. (den sjunde är det nån gästrecensent och då kan det gå hur som helst)
#
Fast då hade vi ju fått undra intill döddagar vilket ord hon ville beskriva skivan med.
#
För min del får du gärna säga "medans" om du blir gladare av det men det ger måhända ett lite obildat intryck och obildad är du ju säkert inte.
#
_säga_ medans får man väl göra, däremot passar ser det inte så bra ut i skrift.
'here before' är en fantastisk låt.
#
Kommentera eller pinga (trackback).