Recension
- Takk (CD) Sigur Rós
- 2005
- EMI
Största möjliga……………..tystnad
Lyssna
Externa länkar
- Sigur Rós
- Officiell sida. Det finns bland annat en avancerad guide för korrekt isländskt uttal.
Det var så varmt det ångade när man pratade, all vätska man drack försvann och återuppstod direkt i form av svett, funderade på att svimma men det hade inte varit värt att missa en sekund. Bakom ett tunt skynke stod ett av världens mest mystiska och fantastiska band. Helt inne i sina egna universum, som om de inte hade märkt ifall ett rymdskepp landade mitt i lokalen framförde de sånger, förtrollningen gned av sig på alla närvarande. Vi stod där i vår egen svett med ett fånigt leende på läpparna medan en man frenetiskt gned en fiolsträng mot sin gitarr och framkallade himmelska ljud.
Inte ett ord sades mellan låtarna, tacksamt nog. Det behövs verkligen inget -tack som fan, eller, -tjena Åmål. Ibland är tystnad så skönt.
Mellanrum.
Många artister vill vara personliga, visa alla sina känslor och dela med sig, berätta allt. Jag har aldrig förstått varför, varför ska vi behöva veta artisters innersta känslor och ointressanta detaljer ur deras liv? Det finns en tydlig skillnad mellan att använda sig själv i sin konst och att blotta sig. Det moderna samhället kanske behöver liter mer anonymitet, stillhet att hinna känna efter. Hur som helst.
Sigur Rós är experter på att vara anonyma och kompromisslösa. Höjden av detta var att vägra namnge sina låtar, en fantastisk idé, en kängspark i ansiktet på allt som säger att man måste vara snygg och sälja sin själ till press för att sälja. Att ”Ãgætis Byrjun” sålde så ofattbart bra kan bara tolkas som en hälsosam signal att det finns finns hopp för mänskligheten. Det har gått sex år sedan de spelade in sitt genombrottsalbum, tre år sedan uppföljaren. Förväntningarna har varit minst sagt höga på Takk.
Det tycks omöjligt för Sigur Rós att klämma ur sig något dåligt. Takk har snurrat i mina öron konstant i ett par veckor och den avtar aldrig att beröra, man behöver inte vara på något speciellt humör för att lyssna. Det har nästan blivit en tillflykt när man vill försvinna någon annanstans för ett tag. Det finns inget annat som kan liknas vid det.
Då () stundtals kunde vara frustrerande på det sätt den drog ut på melodierna på ett lidande vis, är Takk mer konstruerad. Enligt bandet själva har låtarna kommit till genom att planlöst lattjande i studion. I mina öron låter det som det mest finsnidade hantverket på länge. Albumet har mer kontinuitet och är inte fullt så avgrundsdjupt på sina ställen som deras tidigare verk. I kontrast till att de behåller sin sound utan att upprepa sig kommer nya harmonier in. Det märks att Sigur Rós är en ständigt växande organism. Allt de tar i blir till guld.
Du kan slå dig i backen på att spår från Takk kommer dyka upp som ledmotiv i amerikanska livsstils-serier. Det är lika säkert som att de kommer ge massor av människor en timmes tröst, som en skön omfamning från någon man tycker om.
Publicerad: 2005-09-25 00:00 / Uppdaterad: 2007-12-04 12:48
26 kommentarer
Vad är det med DSC, eller oss Svenskar kanske? Kan vi inte premiera något fullt ut? Måste det alltid finnas ett aber? 9/10? Full pott är fullare än fullast pott.
#
Må så vara, men den här skivan förtjänar ju faktiskt inte 10/10, tycker det är deras sämsta skiva hittils.
#
Petigt men… skivan heter ju "Takk…" precis som låten. Och medan ni ändrar kan titel få bo inom citattecken i stycke sex också…
#
helt klart deras tråkigaste album hittills. men det beror nog också lite på att man är van och inte överraskas av någonting på den här plattan…
5 av 10.
#
dassig skiva, dassig recension. tycker de här recensionerna är lite väääl poetiska, vafan, det är en recension, inte nån poet-SM. Skittråkig skiva förresten. deras sämsta. och varför måste man ha eget språk, vilket jäkla hittepå (det kan vara insländska). nåja, skitsamma.
#
Hm, jag har nog aldrig blivit särskilt överraskad av en Sigur Rós-platta någon gång faktiskt, men den här är ju ungefär lika trevlig att lyssna på som de andra. Något mer koncis i uttrycket kanske, om man vågar säga så när andra läser kritiskt. Jag tycker kanske att Sigur aldrig riktigt lyckas få deras album att växa till något riktigt stort, men de är väl värda ganska mycket lyssningstid ändå.
#
instämmer inte alls. utan tvekan den ointressantaste skivan sigur släppt. jag var djupt besviken första gången jag hörde den, och även lite på konserten i köpenhamn.
men det speler inte någon roll, för den mörka sidan på ( ) soppar mattan med allt, Allt, Ja allt, vad heter känslor.. ja.
#
väldigt tung på sina ställen, men de behåller harmonierna som de byggt upp.
mycket bra skiva.
vackra melodier, häpnadsväckande arrangemang och en helhet som sätter sig till ro djupt innom en. tycker att den är värd en stark 9:a av 10.
#
6/10 kan jag ge den, men det är tveklöst deras sämsta hittills.
Det känns som Sigur Ros går bakåt i utvecklingen. Varje ny skiva har varit rakare och mindre experimentell än den föregående. Låtarna är enformiga och saknar detaljer som får en låt att växa med tiden.
Det är nog dags att inse att dom aldrig kommer att göra en skiva så bra som Agaetis Burjyn igen.
#
Jag gillar den här skivan, känns som ett mellanting mellan "()" och "Ãgeatis Byrjun". Gillar också att de får upp farten lite ibland, vilket jag saknade vissa tillfällen på "()". Lyssna bara på "Gong" och "Saeglópur", smått fantastiskt! Sen är ju även långköraren "MÃlanó" en höjdare! Jag är faktiskt helnöjd!
#
deftoned: Den här skivan ÄR på isländska. "Hoppländskan" är skrotad.
Köpenhamnsspelningen var fantastisk. Den här skivan är fantastisk. Alla deras skivor är fantastiska, man kan inte njuta av bara en skiva, man njuter av deras musikaliska utveckling.
#
Alex: Nej, språket finns med på den här skivan också. Bl.a. på "MÃlanó". (Hoppas jag inte har fel nu.) :)
#
I support whatever's trendy
#
Svårt (och kanske onödigt) att jämföra med de tidigare skivorna så här tätt inpå nyhetens behag, men jag kan absolut inte hitta något att klaga på på Takk… Santr att de inte tar ett jättekliv framåt, men istället tycker jag de förfinar allt de gjort hittills samtidigt som de applicerar edet på ett nytt känslospektra. Antalet rysningar efter första genomlyssningar sa mig att detta måste vara en 10:a. Och oavsett vad man tycker om resten så kan väl ingen förneka att Heysátan är helt och hållet underbar?
Sedan det här tjatet om hoppländska vs. isländska… Grejen är ju att hoppländskan inte är något "påhittat språk". Det är i själva verket bara frånvaron av ord. När Jonsi sjunger på isländska har bandet alltid skrivit dessa texter först efter att musiken och melodin utformats (så även denna gång), och på ( ) bestämde man sig helt enkelt att strunta i detta extraarbete, eftersom texter ändå aldrig varit deras huvudfokus. Sedan valde man att kalla det hoppländska för skojs skull. Kanske oviktigt, men jag tycker det är synd att ett band skall bli kallat för överpretentiöst på grund av något som faktiskt är ett tecken på motsatsen.
#
det är var en jävligt dålig resension. fy.
#
Mycket bra skiva, utan tvekan bandets bästa!
#
Freestate: Du har rätt. Fast MÃlanó är bra, speciellt live.
#
Bra platta, men den tar inte tag i en lika mycket som Agaetis Byrjun gör. För många låtar känns det som. Inte lika episkt längre. Men bra. Ser fram emot 1 november.
#
jag tycker det är en bra recension. känns verkligen som att de inte kan sluta göra fantastiska saker.
kolla bara på allting som en sigur rós-spelning innebär, det finns inget vackrare överhuvudtaget.
jag har svo hljótt i hörlurarna nu och det är nog det finaste jag hört i år.
och jag tycker "von" är sämre än denna, och på gränsen att jag tycker takk är bättre än agaetis byrjun också.. faktiskt. kan inte säga varför dock.
#
"( )" är fortfarande bäst, tätt följd av "Agaetis Byrjun".
#
Men… Andvari är ju skivans fullkomiga höjdpunkt. Bra i övrigt, men jag retar mig en smula på bandets tendens att fullkomligt mangla ut initialt vackra stycken till öronbedövande tirader. Lite som Mogwai, som också hittar på små höjdarlåtar, som de efter en stund krossar i helvetiskt mangel. Fast det är väl det som är grejen liksom… Håller nog ( ) högst, men "Takk…" kommer nog att mogna efter tag.
#
Lyssna på din dammsugare istället. Den låter bättre, och inte fullt lika tråkigt.
#
skivan har vuxit till något ofantligt stort, varmt och underbart. något.
tycker att recensionen är bättre än när jag läste den sist :)
årets skiva eller? ja.
någon mer som ska se dem i Göteborg den 3:e November?
#
Jag har inte hunnit lyssna pa den sa manga ganger an. Men jag haller med om allt du skriver.
Jag ar fortfarande lite arg pa markus larsson for att han sagade den har skivan i sonic.
#
sigur ròs är historiens vackraste band,de första skivorna var fulländade,den här skivan är i en klass för sig.bästa skivan hittills under 2000-talet. kram
#
Jag gillade Takk… starkt men tyckte at ( ) var segare.
#
Kommentera eller pinga (trackback).