Ett försiktigt knastrande, som en störning i den digitala överföringen. En digital gryning av ett noll noll ett noll i ett intrikat bitduellerande. Mjuka, förförande konturer utlagda som en rutig picnickfilt på en gräsmatta av varm bas. Någonstans, precis utom hörhåll, bryter en kvinnas röst genom morgondiset och ekar mellan daggdropparna. Bakom ett kretskort hittar µ-ziqs ”Goodbye, Goodbye” en själsfrände.

Sedan exploderar hela världen i ett magnifikt skådespel retuscherat för att dölja allt det fula. En massiv sinuskurva som vräker sig fram över det stillsamma spektrakt framhetsad av tunga galärtrumslag.

”Haze”. I nästan sex minuter.

När Praveen Sharma sätter samman sin musik från hjärtat av den bubblande världsmetropolen New York låter det som att han valt att helt stänga ute världen omkring. Med slutna ögon utforskar han en helt ny värld på insidan av ögonlocken och omvandlar den till toner. Toner som pendlar mellan vackert oskuldsfulla melodier och abstrakta ljudassociationslekar. Toner som flyter ut och skapar former likt kvicksilver. Ibland till tonerna av hjärtslag.

För vänner av skivbolaget Neo Ouija är Praveen ingen ny bekantskap. På många sätt. Den musik som finns på ”Backed by Spirits” rör sig i samma regioner som bolagskollegor som Apparat, Zegunder, Seven Ark, Xela och Faction. Det är mjukt, elektroniskt, elektriskt och lågmält. Det är inget som öppnar dörrar till outforskade territorier och ibland kryper de små gesterna in i sig själva och imploderar utan att lämna några bestående intryck. Men för det mesta är Praveens debut en sorgset leende vargtimmesvän.

A Sad Sad Day
Float
Haze
Melody
Cecilia's Fruit
Real Memories
New Lovers
Please Begin
Piano in a Hurricane

”Backed by Spirit” låter faktiskt precis så.