Pårökta beats, jazziga vibbar och röster på helium.

Visst är Madlib tillbaka som Quasimoto.

Under en dryg timme hinner Madlib och hans kompisar bränna igenom 26 spår. Och avhandla… ja. Peace 'n' love 'n' God 'n' drugs 'n' en massa annat.

Om någon nu börjar tänka ”3 Feet High & Rising” är ni inte helt fel ute, det är nämligen ett album gjort efter den grundmall som Prince Paul skissade fram till De La Souls debut. Det är instick, sidstick, understick, mellanspel, positivhalarmusik, mellanöstern-samplingar, dataspelsmusik, grovyxat scratch, soulstråkar, boom-bap, moog-basgångar och umpa-bumpa-blås i lederhosen. Och någonstans däremellan levererar Madlib hiphopnånting. Och rapnånting. Och Melvin van Peebles.

5, 4, 3, 2, 1 – blast off!

Av albumets 26 spår klockar 19 in på under tre minuter. Många under två. Men inte ens då lämnas musiken ifred. Tvärtom plockas nära nog varenda minut isär. Musiken bryts och ett pratat mellanspel tar över innan Madlib slänger igen dörren och låter musiken fortsätta på nytt.

Men här finns brottstycken som man i ett obevakat ögonblick faktiskt skulle kunna benämna ”en låt”. När MED bjuds in blir resultatet en stråkdränkt blaxploghettoballad av bästa snitt. Eller när det i ”Don't Blink” blir Howard Jones-baktaktande. Plus en släng riktigt sjuttiotalssoulande i ”Bartender Say” och i ”J.A.N. (Jive Ass Niggaz)”. Vackra ”The Clown (Episode C)”, med sin ”Ike's Mood”-stämning, hade kunnat vara många gånger längre än de tre minuter den tilldelats. Det blir förstås även en dos ”VM i personlighetsklyvning” när Madvillain och Quasimoto tillsammans levererar filmisk knarktripp från jazztriphopens allra djupaste gömmor. Och så breakbeat-slammertrummorna i ”Rappcats pt. 3″ som bildar grunden till Madlibs uppräkning av ungefär alla rappare som någonsin varit något att ha.

Ni kan nog tänka er ungefär hur ”Shroom Music” låter själva.

Med andra ord kan man inte beskylla Madlib för att fegsejfa och köra på i ett framgångsrikt spår. Okej. Emellanåt blir Camille-rösten lite väl mycket, men det är en mindre parentes.

Tycker du att det går alldeles för långt mellan ”3 Feet High & Rising”-skivor är ”The Future Adventures of Lord Quas” precis vad du vill ha.