Recension
- Mezmerize (CD) System of a Down
- 2005
- American/Sony BMG
Extra allt
Lyssna
Externa länkar
- System of a Down
- Bandets sida.
På något sätt inbillar jag mig att det var en rätt enkel match att kränga ur sig den här skivan. System of a Down är medvetna om hur de låter och vet hur det ska göras. Det som är förvånande är att det låter så fräscht.
2001 års ”Toxicity” är inget mindre än ett mästerverk och ställd bredvid varandra finns många likheter med ”Mezmerize”. Efter den medelmåttiga debuten tog System of a Down ut svängarna och lät kontrasterna träda fram ordentligt på uppföljaren. Kontrasterna är lyckligtvis kvar även på nya skivan.
Här finns hårda låtar som ”Cigaro” och ”This Cocaine Makes Me Feel Like I'm on This Song”. Här finns lugnare bitar som ”Lost in Hollywood”. Här finns galna bitar som ”Old School Hollywood”, som är något av det mest dansanta jag har hört i metalväg. När kommer dansremixen, komplett med handklapp på refrängen?
Men mest av allt finns här låtar av klassiskt System of a Down-snitt. Kontrastrika skapelser som är hårda, men ändå melodiska och melankoliska. Hårt möter mjukt och ren sång möter skrik. Låtar som ”B.Y.O.B”, ”Revenga” och ”Sad Statue” för att nämna några.
Egentligen skulle man kunna säga att partiet två minuter in i briljanta ”Radio/Video” på nåt sätt definierar System of a Downs sound: texten ”Hey man, look at me rocking out, I'm on the..” nästan viskas fram över en ensam gitarr, för att sedan braka loss i ett desperat skrik och komplettera textraden med ”…radio”. Fantastiskt.
Ändå är ”Mezmerize” en synnerligen vital skapelse. De tar ut svängarna ännu mer. Extra allt, för att citera en pizzabeställning. De hårda partierna är hårdare, de gungiga gungar ännu mer, skivan dryper av melankoli och thrash metal-gitarrerna låter mer thrash metal än tidigare. Allt i en väl avvägd mix.
I vanlig ordning gör exilarmenierna upp med sin samtid och det samhälle de lever i med sina texter. Kängor levereras åt flera håll. Presidenten får sitt (”Why don't presidents fight the wars?/Why do you always send the poor?”), så även TV-mediet (”it's a violent pornography/choking chicks and sodomy/the kinda shit you get on your TV”) till exempel. Lägg därtill att cd-häftet är gjort av återvunnet papper och tryckt med sojabläck och en rättvisemärkning är inte allt för långt borta.
Det som imponerar mest är nog ändå att de trycker in allt det här på dryga 30 minuter. Kort och koncist är som vanligt alltid bäst. En promenadseger som gör att förväntningarna på höstens uppföljare ”Hypnotize” är på topp.
Publicerad: 2005-06-05 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-19 18:05
21 kommentarer
Ska bli spännande att höra den här skivan. CD-Wow lyckades tydligen skicka den i torsdags, bara två veckor efter min beställning.
Men att kalla debuten för medelmåttig? Jag tycker nog den slår »Toxicity« på fingrarna tack vare sin kompromisslöshet.
#
Först, ingen match.
#
Ahhh…Blubb sabbade det….
#
Fantastisk skiva. 10/10 utan tvekan! Spelas frenetiskt här hemma och blir inte tjatig, utan man upptäcker hela tiden något nytt med "Mezmerize"
Mästerligt!
#
Helt rätt! Den är verkligen hur bra som helst just nu, men det är en såndär skiva som man känner inte kommer vara lika bra för alltid.
"Old School Hollywood" har gått på repeat hur många gånger som helst.
Tony Danza cuts in line, old school hollywood, washed up hollywood!
#
kortbyxemetal! Spana in Crazy town också om ni gillar det här!
#
Crazy Town-låten som hördes överallt för några år sen var ju helt ok, men så var det ju melodigeniet Frusciante som låg bakom också.
Att jämföra SOAD med Crazy Town är ju dock löjligt, men det visste du redan.
#
Hammaren på tummen, Thomas (eller vad det nu heter…), knivskarp recension.
Skivan är omedelbar, det faktum att den kanske är för omedelbar får mig att tro att den inte håller lika starkt i längden, som "dude" är inne på.
Radio/video känns som årets låt hitills.
Vi syns på Hultsfred.
#
håller med om att det är en fantastisk skiva! inte riktigt lika bra som debuten (medelmåttlig!? hallå!?) men klart bättre än den i sammanhanget ganska medelmåttliga Toxicity. väldigt bra, hursom…favoriter: Radio/Video, Revenga!, BYOB och Violent pornography.
elon; nya Michael Bolton har kommit nu! spring och köp!
#
Med risk att tappa ansiktet som powerpop-nörd måste jag erkänna att den här är riktigt bra.
#
Pinsamt att gilla den här typen av musik! Kortbyxor och bockskägg = inte äkta hårdrock!
#
Marit-Emil: Nej, äkta hårdrockare klär sig ju i kråsskjorta och pirathatt som Running Wild…
…eller så kan man tycka att det är lite fånigt att ogilla ett band på grund av kortbyxor.
#
Jag har inte köpt skivan än, men det jag laddat ner låter helt fantastiskt. Vansinnigt, oberäknerligt och grymt ösigt.
#
kan inte sluta lyssna. "Hey man, look at me rocking out, I'm on the.." han sjunger väl now och inte out?
#
tillsammans med songs for the deaf en sån skiva som kan spelas hur mycket som helst
#
Med risk att låta som en härmis, men… "den medelmåttiga debuten"?!? Den första skivan är ju tio gånger bättre än Toxicity. Hård och galen men *utan* att låta skämten ta över som i Chop Suey. Hur som helst är Cigaro och Violent Pornography så bra så jag tror den här skivan är toppen.
#
Och vad tycker ni om referensen till DARKTHRONE runt 2.35 i "Revenga" då? Kidsen lär inte förstå att det låter Darkthrone, men vi gamla rävar plockar in det på radarn. ;)
#
Totalt tokigt bra skiva :)
Bra recension dessutom!
#
Fan vad jag är glad över den här skivan! Jag var orolig att SOAD skulle gått och tappat stinget efter framgångarna senast, det brukar ju sällan leda till något gott, men jag är väldigt glad att jag hade fel. Grymt bra skiva som inte lämnat skivspelaren många minuter.
#
bra recension på en bra skiva. synd att vi bara får en halv skiva nu, känns lite lite med 30 minuter. får hålla till godo med deras fantastiska hopplock "Steal this album!" tills de släpper något som är bättre…
#
Bra skiva men den är nog närmare 7 i betyg än 8:an den fick. Radio/Video och Sad Statue är de bästa låtarna.
#
Kommentera eller pinga (trackback).