Recension
- Black Refuge EP (CDEP) Junip
- 2005
- Teme Shet/dotshop.se
Du simmar ur bild!
Externa länkar
- Junip
- Junip och Teme Shets gemensamma sida. Här finns smakprov på alla låtarna på ep:n.
Etiketter
Junip som lanseras som José González “nya” band släppte sin debut-ep redan för fem år sedan. För ett par år sedan medverkade de på “Svensk populärmusik volym två” med “Turn to the Assassin” som återfinns på den ep bandet släppte i måndags. Junip, som förutom González består av Elias Araya och Tobias Winterkorn, bjuder inte på några stora överraskningar för den som är väl inlyssnad på González soloprojekt. Kanske främst för att det fortfarande är González som sjunger och att det fortfarande är musik som inte gör särskilt mycket väsen av sig. Däremot har lägerelden slocknat. Tack för det.
Till en början funderar jag på uppståndelsen kring det eventuella avskaffandet av Apotekets monopol, när de starkaste sömnpillren finns på cd. Men efter hand börjar jag tycka om det. Den tunga, dundrande och monotona musiken är enkel. Inga korsstygnsbroderade gitarrslingor eller postrocksdryga föreläsningar. Det är trummor, orglar, och en suddig gitarr. Minimala, repetitiva texter som flyter inuti. Det här är ingen trevande, gråtig, opluggad romantik. Det är slö, knastrande rock som rör sig nånstans kring Red House Painters, utan Mark Kozeleks ibland irriterande långsamma stämma.
González säger det han ska säga i sina texter. Det räcker. Han har en förmåga att verkligen få något sagt utan att glida ut i oändliga dylanska epos. Sången är till för att bära musiken. I de fall det behövs.
“Official” består av fem meningar. På sex minuter. “Chugga-Chugga” är helt instrumental. Med knarrande golv och allt. Men så dyker vi in i Springsteens “The Ghost of Tom Joad” och får en hel roman på fyra minuter. Tolkningen är rak och angelägen men får helheten att simma ur bild. Behovet att tolka andras låtar har drivits för långt. “The Ghost of Tom Joad” har lyckan att inte ha pressats ut via de trånga singer/songwriter-tårkanalerna, men nån borde sagt stopp på vägen.
När ep:n byter fokus och blir rak i ryggen trallar jag finstämt med istället för att lulla vidare i det mörka, varma landskap som jag dittills befunnit mig i. Jag hade gärna stannat en stund och väntat på det kommande albumet. Men det är en dag imorgon också.
Publicerad: 2005-06-02 00:00 / Uppdaterad: 2007-06-04 14:08
13 kommentarer
Oasis?
#
Vår Oasis-recensent har gått på semester. Han är tillbaka i augusti nångång.
#
har funderat på vad som hänt med alla dotshop recentioner.. o så komemr en med Jose G = suck
#
förstår inte att det ska ta sån jävla tid att knapa ihop lite låtar.. man har ett ansvar som singasongwrajter att spotta ut minst ett album om året.
#
Kaj!
#
O gud så jävla boooring musik!! José G är så tråkig att jag får skägg!!
Oasis är väl såndär grön skumplast man har för att blommorna inte skall vissna?
Vad sägs om att recensera Moz's Live at Earls court?
#
Vad sägs om att inte göra det?
#
Patrik Hamberg: tack för informationen. Hälsa honom att han är saknad
#
bra recension. fick skivan idag, och gillade vad jag hörde.
#
Nån borde recensera Sleater-Kinneys nya platta. Inte bara för sakens skull - eller för att jag vill ha en bekräftelse på min goda smak - utan så att fler får upp ögonen för detta grymma band.
#
Fritz the cat, du har hört skivan eller?
*
Intressant att recensenten ordbajsar att man inte får göra covers längre…värt att komma ihåg kanske.
#
Tvångsmässiga covers för sakens skull, som när det började så bra vänder riktningen på skivan åt fel håll, klarar jag mig utan.
Versionen är bra. Men helst någon annanstans.
#
Jo, EPn är kanske lite spretig men jag tycker inte TGOTJ sticker ut så himla mkt från det andra materialet. Och det är en himla bra cover.
#
Kommentera eller pinga (trackback).