Recension
- Kingwood Millencolin
- 2005
- Burning Heart
Spellista för tält
Lyssna
Externa länkar
- Millencolin
- Expemplarisk bandwebb. Visst bloggar dom från turnébussen också.
- Millencolin live
- På fabchannel.com kan du se en spelning med Millencolin från april i år. Inspelad i Amsterdam.
Etiketter
Ett av Sveriges mest underskattade rockband är tillbaka. Med â€Kingwood†fortsätter Millencolin på den ganska spikraka rockväg de slagit in på sedan ett antal år. Den här gången med hjälp av Chips K. Tolv låtar rock, tyngre och i viss mån allvarligare. En bra anledning att trycka på gasen.
Inledande ”Farewell My Hell” sammanfattar mina intryck av skivan. En mörk text lyfts fram av ett hetsigt driv. Snyggt ihopsatta gitarrstämmor och sång. Tillsammans med uppåtknuffen ”Ray”, snygga ”Novo” och tunga ”Stalemate” bildar den stommen i min upplevelse av Millencolin 2005. Som kompletteras av gungiga ”Mooseman's Jukebox”, välkammande ”Birdie” och somriga ”Shut You Out”.
Millencolin har varit uppe på diverse spellistor, synts på TV och legat högt på Tracks. Kanske händer det nu, kanske inte. Fortfarande är Millencolin ett av landets mest underskattade band. Trots att de redan nått större kreativa och kommersiella framgångar än flera av banden i den omtalade svenska musikexporten någonsin kommer göra.
”Cash Or Clash” är en snygg blinkning åt historien, men Millencolins förvandling från klämkäcka seriefigurer som spelar baktaktspunk till tunga rockmaskiner är snart fullbordad. Det känns som de är inne i sin bästa period. Mitt i. I en spellista med utvalda låtar från deras tre sista skivor knäcker de.
Den hade jag spelat i mitt festivaltält. Om och om igen.
Publicerad: 2005-05-31 00:00 / Uppdaterad: 2008-01-30 13:52
12 kommentarer
"deras tre sista skivor"
Vi får allt hoppas att det är deras tre sista skivor de släppt.
#
Fett bra låtar hela skivan igenom!
Gillar skarpt det 'skitiga' ljudet de fått till på de snabbare spåren.
och Elon ditt ollon, vi allt hoppas vi slipper sådana intetsägande dissar här från dig.
#
hmm fjortisskate känns inte så indie!
#
fleskpung: vilka vi? tala för dig själv, eller du kanske hävdar en plats i kungahuset?
själv tycker jag att millencolin var bäst runt 94
#
Mm. Trevlig skiva det här. Föredrar faktiskt det nya soundet framför det gamla skatepunket.
#
Oväntat bra skiva måste jag säga.
Elongate: Varför hoppas du att det är deras sista skivor. Har du tvångstankar som gör att du måste köpa skivorna? De har ju knappast så mycket radio/tv-tid att det stör.
Jacob: Det är jag och fleskpung som är "vi".
Och så undrar jag varför du hoppar på fleskpung och inte elon, som också använder "vi"? Är det nån skillnad?
#
jag tror inte elon menar så illa som alla tror. läs inlägget en gång till, går att tolka olika. inledningen på låt nr 3 och 7 är lite väl lika..
annars bra punkrock. milencolin är vuxna nu..
#
Säkert bra om man gillar sån här dynga :P
#
Tror jag lyssnade lite på dem för ca 10 år sen inget av det jag hört hittills skulle få mig att frivilligt lyssna på dem igen. Fast jag har ju faktiskt inte hört just denna skiva.
#
albummannen:
Vem har sagt att det ska vara indie?
#
kanon bra platta. en av deras bästa. fast jag gillar nog debut skivan "tiny tunes/same old tunes" med.. nostalgi tripp :) Go Örebro!
#
[...] hos belackarna. Bandet förnekar sig inte och nu när skiva nummer sju släpps tre år efter Kingwood låter allt precis som förut. Och ändå inte. Sidoprojekt som Franky Lee, soloskivor och [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).