Recension
- So much for staying alive (CD) Kristofer Åström & Hidden Truck
- 2005
- V2/Startracks
Hav förtröstan
Lyssna
Externa länkar
- Kristofer Åström
- Hans egna sida.
- Startracks
- Bolagets hemsida.
- V2
- En bolagssida till.
People say wishes will never come true
People are evil and sick
Some people fires at me as the liars they are
But one person is all that I need.
Så ännu en första maj. Eller kanske Första maj, för det är ju en helgdag.
I år en dag som nästan känns ironisk. I en värld som skriker på en framtidsbild av rättvisa, frihet och en gnutta trygghet, så kommer säkerligen alla plakaten uppfattas som hämtade från en annan värld. En värld som var, en värld som ingen riktigt vet var och när den var. Idag finns just inte en tydlig målbild, och kanske inte heller ett löfte om ett bättre samhälle för framtiden. Istället är det högerpartier som talar om ett nytt samhälle. En förändring. Något bättre. Vad det där bättre består i (disciplin, privatiseringar, försämringar för sjuka och arbetslösa, en skola på marknadens villkor) verkar inte riktigt nå fram. Det bättre är liksom bättre än allt som varit. Och för den som vill utveckling så tycks högerpartierna vara alternativet. För var är de andra?
Jag är en av de andra. Vi försöker. Vi vill också utveckling. Men rörelsen frös någonstans mellan byråkratin och plakatmålarkvällen.
Mitt i den frusna bilden så ledsagar mig Kristofer Åström & Hidden Truck. För So Much for Staying Alive är en skiva som fångar den där känslan av att så innerligt vilja men inte kunna. En skiva för de ögonblick då du fastnat, men gör allt för att komma på spåret igen. Musiken är spretig, ibland glad och ibland sorgsen. Då och då popig, ibland experimentell, ibland djup och varm, ibland som kallt Krups-stål.
Den passar en dag som denna. Eller en vår som denna. När politiken mer handlat om att tacka nej, om rövarmentalitet och om att alla ungdomar gärna fuskar med medlemsregister. När de reformer som får uppmärksamhet handlar om att jaga tonåringar som delar filer. Då fungerar Kristofer Åström som förtröstan.
Som något stärkande i väntan på det stora. När jag ska få göra skillnad. När vi återigen har borstat av oss dammet, tvättat ur ögonen och börjat titta mot horisonten. Den där framtiden när vi tillsammans skapar något bättre. När vi känner oss trygga och orkar bry oss om varandra. När konkurrensen mer handlar om samarbete. När vi förstått att rasism, snedvridna medier, ökande klyftor, förtryck, militarism och ojämlikhet egentligen är de riktiga massförstörelsevapnen. När kärlek inte är något flyktigt och MTV-baserat, utan något människor använder för att förstå varandra och för att känna sig trygga i. En kärlek som respekterar individen, men som också är grunden för samarbetet mellan människor. Varje människa önskar detta, också jag och Kristofer Åström.
Men jag kommer vara där med mitt plakat i år igen. För precis som ”So much for staying alive” tänker jag ta mig ur denna kärlekslösa puppa. Precis som våren tvekar så ger också ”So much for staying alive” en dust av tvekan och rädsla. Ska det bära eller brista? Jag tror det kommer bära. Om inte idag så imorgon. Vi behöver inte vara många. Det räcker med en. Som vill tro på en bättre framtid och en utveckling för människor på människors villkor.
So maybe tomorrow
I won't walk these streets alone.
I hope tomorrow
I won't walk these streets alone.
Publicerad: 2005-05-01 00:00 / Uppdaterad: 2007-05-01 13:56
16 kommentarer
shit detta var otippat.
#
Musik och politik…tack.
#
jävligt bra recension
#
10/10. det var aningen i överkant….
#
Inte så lite i överkant. Men det är ett bra album.
#
HAHAHA…Skämtar du eller? 10/10…fan heller… damn, dagensskiva börjar verkligen glida utför
#
Den här skivan har redan recenserats av dsc-redaktionen:
http://www.dagensskiva.com/index.asp?datum=2005-3-18
Känns ju inte särskilt befogat att läsa om samma tråkrock en gång till?
#
Frågan är om det smögs in en etta eller en nolla för mycket i beyuget ovan
#
Men ge er. Jämför det här med killens tidigare album så är ju det här ingenting. dessutom har dom ju totalslaktat "the wild" från "Loupita". Albumet är inte dåligt, men det är låångt från vad jag hade förväntat mig.
#
Dubbelt så högt betyg jämfört med förra gången. Jag tvivlar, har bara hört singeln men den tillhörde en av hans sämre utgivna låtar, frånsett några på Leaving Songs. KÅ känns på väg utför.
#
Fast recensionen var mycket bra skriven! Kanon!
#
så jävla jävla dålig skiva fy fan vilken besvikelse den var.
#
Musik är och förblir en subjektiv upplevelse, så att säga att betyget på något sätt är felaktigt är totalt meningslöst.
#
en till som var ute o drack en eller flera öl för mycke på valborg uppenbarligen…
#
det är kul att många av kommentarerna bekräftar hela recensionen. fast tvärtom.
jävligt bra skiva, denhär också.
#
Hrrrmmmm…jahaja, det var som faan…
#
Kommentera eller pinga (trackback).