Ni som väntar på nästa Meshuggahplatta borde få era lustar stillade för en stund via den här demon. Sundsvalls Dysdain vet hur man stavar till meckigt även om det aldrig når miniräknarbehovsnivå. Nu bär Dysdain även egna drag så det räcker och blir över. Att säga att det låter som Meshuggah är grovt förenklat.

Här finns hardcorerötter som spridit sig långt och kryddor av både The Dillinger Escape Plans galenskaper och melodier, dock inte så att de tar över. Refrängen på ”A Flaw in Existence” är tydligaste exemplet på melodi och just därför den minst svårtuggade låten på demon. De bästa partierna är dock när det går lite fortare, som i ”A Flaw in Existence pt 2″ och avslutande ”Accidental Mauling of Dreams”.

Dysdain använder sig av två sångare och det ligger dem verkligen till fördel. Fredrik Söderberg brölar mörkt och Björn Elverstig skriker gällt och sjunger på sina håll även rent. Det ger en trevlig variation och ytterligare en dimension till den hårda musiken.

Bra ljud och riktigt bra låtar gör ”…Echoes” till en av de bättre demos jag har hört och borde resultera i ett skivkontrakt åt Dysdain fortare än kvickt. Framtiden ser ljus ut för dem, men de behöver inte sluta vara förbannade och krångliga för den skull. Snarare tvärtom.