Specialstyrkorna gör en attack mot den goda smaken. Mästerkollaboratören Patton pekar in riktningen med hela handen, rakt in i galenskapen som är Ipecac Recordings. Han spränger, bränner och skövlar populärkulturen för tankar och ljud och lämnar resterna i skivform.

Generalen själv låter lite som där han började i Faith No More, innan de blev en hård rockorkester. När de var en av dem det skrevs om som det nya, de som fångade influenser från gatan för att sammanföra det med rocken. Ni vet, det nya. Da new shitâ„¢.

Men framför allt låter han tramsigt. På ett bra sätt. En av de bästa bitarna med Mike Patton är att han inte tar sig själv på alldeles för stort allvar. Det är extra roligt eftersom vissa av hans fans gör det åt honom, istället. Men Patton är larvig. Och dum. Och fantastisk. Han är fantastisk för att han inte har några spärrar om vad god smak är. Att han både får norska vikingar att spy över honom på scen med Fantômas och närmar sig konstmusik när han brummar som en bassträng tillsammans med Björk.

DJ-kollektivet The X-Ecutioners är hans senaste partner. Patton, Rob Swift, Roc Raida och Total Eclipse gjorde några improviserade spelningar tillsammans när de sedan bestämde sig för att spela in tillsammans.

General Patton valde då ut målen som skulle attackeras (skivor ur sin samling), distribuerade dem till sina generallöjtnanter i The X-Ecutioners för att de skulle utarbeta planer och strategier (skapade ljudblock av samplingar). Tillsammans med sina orders (röstpålägg) sammanförde generalen sedan allt till en slutgiltig plan (mixade).

Det är en lek med ljud, scratchningar, samplingar och röster. Resultatet är lite ofokuserat och kanske kunde Patton lugnat sig något och låtit någon annan mixa resultatet. DJ-musik kan i sig själv te sig något splittrat, men när någon annan dessutom klipper och klistrar med musiken går det lite över gränsen.

Men det finns delar här som låter svinbra. Och Patton är Patton. Han kan nog inte göra något riktigt dåligt. Även om han försökte ganska hårt när han samarbetade med norska Kaada i höstas …