dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Beenie Man: Back to Basics
Back to Basics (CD) Beenie Man
2004
Virgin
8/10

Kung dancehall är tillbaka

Lyssna

Sök efter skivan

Det är min, din och Beenie Mans smala lycka att ragga/dancehall äntligen lyckats bryta sig in på de amerikanska radiovågorna. Så även om Beenie får Sean Paul att framstå som nybakad får han nog ändå skicka ett tack i den riktningen. För jag vet inte om någon hade fixat en skiva till vars enda syfte vore att få hångla upp Janet Jackson.

På singlar och samlingar smällde å andra sidan Beenie högt och hårt hela förra året. I de sammanhangen körde han ofta över allt motstånd. Så jag hoppades ändå att han skulle hitta tillbaka till storformen. Att han bara för en stund skulle släppa drömmen att slå i USA via misslyckade flörtar med r'n'b och hiphop.

Albumtiteln talar tack och lov sanning. Det här är verkligen tillbaka till rötterna. Det är inte utan att man får känslan av att Beenie Man gått in i studion för att en gång för alla visa vem det är som är kungen av dancehall och sätta uppstickarna på plats (Vybz Kartel et al).

När en skivas upplägg blir så där riktigt rätt händer dessutom något extra. När låtarna kommmer i precis rätt ordning. Kan vi kalla det albumfaktorn? Beenie har hur som helst lyckats med just det och det känns ibland som om jag upplever en perfekt setlista från en välplanerad konsert eller sound clash.

Öppningen är skoningslös med tre klockrena dansgolvsvältare (både ”Dude” och ”King of the Dancehall” har redan släppts som singlar och ”Love All Girls” lär stå på tur). Festen har startat och Beenie Man Sound System har mig i säkert grepp.

Kalaset fortsätter i samma stil utan att slå av på takten. ”Doctor Mi Rate Yu” med Ms Thing är topp tjugo i år. Hårt smällande digital dancehall/ragga precis som jag vill ha den.

Mot slutet av setet kan han kosta på sig att lämna dancehallen och ta mig till kyrkan för ett mästarmöte mellan gospel och ragga i ”If a Neva God”. Efter det finns bara en väg att gå, på med den akustiska gitarren för en avslutning i allsångens tecken.

Slaget är vunnet och jag pustar ut.

Efter någon sekunds tystnad kommer slutknäcken och segersången i form av två välbekanta gamla hits, ”Row Like A Boat” och ”Pride & Joy” (ursprungligen Ebon-E med Beenie som gäst). Likt extranummer.

Lika hett som vädret de senaste dagarna.

Patrik Hamberg

Publicerad: 2004-08-10 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-26 08:59

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2752

13 kommentarer

lustigt att ingen kommenterat än. lite off är dom kanske på sommartid. jag vet inte så mycket om dancehall.

Medlem 2004-08-10 00:14
 

fy fan vad jag hatar den som hann först.

fy fan Oregistrerad 2004-08-10 00:15
 

skön recension, gillade verkligen the doctor… keep up the good work, och jaaaa, jag håller med "fy fan", fy fan vad jag hatar ettan…

philip Oregistrerad 2004-08-10 00:30
 

men "först!!!!!" var ju inte först, det var det ju "Slade" som var…

Jools Holland Oregistrerad 2004-08-10 01:43
 

dancehall låter avancerat. för avancerat. jag får nog hålla mig tll det ebprövade. men tack ändå.

sexa är inte illa.

Medlem 2004-08-10 04:26
 

Jag är så len, så len. Kom och smek mig.

Per Sinding-Larsen Oregistrerad 2004-08-10 07:22
 

JAG DUSCHAR ALDRIG!!!!

DANDERYD REPRESENT!!!

Per Sinding-Larsen Oregistrerad 2004-08-10 07:26
 

Just nu hatar Mötörsågen allt vad reggae, dancehall etc etc heter. Uppsala Reggae Festivals basdunk i helgen höll mig vaken just när jag försökte ställa om dygnsrytmen inför löneslaveriet. Hursomhelst. Bob Marley på Grönan -80 var säkert bättre än Beenie Man.

Mötörsågen Oregistrerad 2004-08-10 10:40
 

kör på dub i stället:

"King Tubbys Meets Rockers Uptown"

- Augustus Pablo/King Tubby

that's all you need. no homofobic lyrics here, ey?

out of sight.. Oregistrerad 2004-08-10 23:23
 

Om Beenie Man hade vänt sin ilska mot andra raser i stället för andra sexuella läggningar hade han hamnat i Ultima Thule-facket. Nu är han recenserad som en seriös artist… Hets mot folkgrupp är alltid hets mot folkgrupp. Och fy på bönmannen för hans vidriga inställning.

Medlem 2004-08-12 16:51
 

Nipp: Det finns ingen ilska på den här skivan. Bara kärlek till kvinnor.

Men jag förstår vad du säger och jag tänker inte försvara en del av de texter Beenie Man tidigare släppt ifrån sig. Just nu verkar det tveksamt att ens han själv vill försvara dem. Sen kan man väl diskutera hur ärlig hans avbön känns. Så där tycker jag.

Jämförelsen med UT haltar på minst ett uppenbart sätt, de har aldrig spelat in en bra låt (och, ja jag har hört ganska mycket av det de spelat in).

Jämför hellre med, tja, Ulf Ekberg.

Patrik Hamberg Redaktionen 2004-08-12 21:50
 

för ulf ekberg _har_ spelat in en bra låt? shit, nu fick du underkänt.

ockeoffline Oregistrerad 2004-08-13 20:45
 

ockeoffline: Han har spelat in flera.

Patrik Hamberg Redaktionen 2004-08-13 21:16
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig