dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Kristofer Åström: Loupita
Loupita (CD) Kristofer Åström
2004
Startracks/V2/Bonnier Amigo
8/10

En kärleksförklaring

Lyssna

Sök efter skivan

Med risk för att min fru, min son, mitt ofödda barn, mina föräldrar och andra nära och kära kan misstolka det jag kommer skriva nu så kan det inte hjälpas. Det måste ut.

Fredrik, jag älskar dig!

Ända sedan jag började skriva om musik under 90-talets andra hälft har han funnits där. Denne egensinnige, lätt trulige man som går sina egna vägar vart de än må bära hän.

Det har funnits stunder då jag tvivlat. Raskt avbrutna telefonsamtal och pissoarprat på fyllan som skulle kunna tas förolämpande har varvats friskt med det största tillmötesgående man kan tänka sig. Detta redan på den tiden då man representerade mini-media. Allt präglat av en rakhet som INGEN annan i skivbolagsbranschen kommer i närheten av.

Jag menar: hur många andra skivbolagsmoguler kommenterar sina egna artisters recensioner under dåligt täckande alias? Hur många skickar recensenter mail mitt i natten på fyllan när de tycker att man satt ett för lågt betyg? Hur många andra bryr sig så mycket? Svar: inte många. För få.

Man får vara tacksam för de(n) som finns och hoppas att det kommer fler.

Förutom att han ger ut några av Sveriges bästa band så gör han det naturligtvis på sitt eget sätt. Något som bland annat innebär att ”tätt mellan släppen”-skivorna ”Leaving Songs” och ”Northern Blues” följs upp av samma stuk igen, fast något vässat denna gång. EP:n ”There For” släpptes för en dryg månad sen, ”Loupita” nu i slutet av maj och redan i höst kommer nästa fullängdare då Kristofer återigen får sällskap av de gömda lastbilarna.

I brevet som följer med recensionsexemplaret av ”Loupita” kallar han släppen hösten 2001 för ett ”absolut kommersiellt självmord” och konstaterar inför den stundande reprisen att ”en del stora män lär sig aldrig!”.

Det tackar vi för.

”Loupita” är på sätt och vis en ny ”Leaving Songs”. Och samtidigt inte. Den är en aptitretare för vad som komma skall, men står även stadigt på egna ben. Förhandssnacket handlar mest om att Kristofer är ensam på skivan för första gången. Och det är sant. Till viss del. För precis som på ”There For” så har han hittat andra vänner än de som vanligtvis återfinns vid hans sida.

Britta Persson är med och sjunger på flera låtar. Du har redan hört ”The Wild” på radion och jag kan lova att samspelet mellan henne och Kristofer fungerar minst lika bra på de andra låtarna. Stämsången skapar samma slags dynamik som finns på ”There For” när micken delades med Jennie Abrahamsson.

Stämningarna känns igen. Till och med mer avskalat än vanligt. Oftast bara Kristofer och gitarren. Ett munspel här – en skabbig slidegitarr där.

Men framförallt: stämsången. Som snyggast är det nog i ”I Collect Knives” där Kristofer och Britta får sällskap av Mattias Friberg (som även skrivit låten). Det lyfter den redan fantastiska låten ännu högre. Den tillhör tillsammans med ”Idiot Walk”, ”I am Not the Case”, ”refrängen som vaggar dig till sömns”-låten ”The Wild” och avslutande ”Well Go On” till de absoluta höjdpunkterna på plattan.

Även de tre nästan-instrumentala titelspåren ”Loupita” #1, 2 och 3 utgör en viktig del av helheten. För det är en helhet det handlar om. Dels skivan som sådan. Och dels allt som ”sång och dans”-mannen Kristofer Åström sysslar med som musiker. Oavsett om det är i eget namn eller med Fireside. Allt bildar en helhet som redan tidigare var löjligt imponerande och nu är ännu en pusselbit på plats.

Så varför saknas då de sista två, blå fyrkanterna även denna gång? Även om allt är antingen bra eller skitbra så känns det som om det där lilla extra saknas på ett par av spåren. Det där lilla extra som jag alltid hoppas kommer rakt igenom på nästa skiva.

Det är det som gör att siffran även denna gång blir en åtta. Det är det som förmodligen även denna gång kommer att tycka att jag var onödigt ”hård” i efterhand när Kristofer ackompanjerat ännu en höst. Men det, kära vänner, är smällar man får ta.

Det handlar trots allt om kärlek. Kärleken till musiken.

Patrik Ekelöf

Publicerad: 2004-05-31 00:00 / Uppdaterad: 2004-05-31 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2651

25 kommentarer

oj, en kille med gitarr! och högt betyg får han också. och ordet avskalat förekommer. ja, jag säger då det.

Medlem 2004-05-31 00:03
 

Ahh, blev verkligen först! Mer text om skivan och mindre ryggdunkande efterlyses.

bäst Oregistrerad 2004-05-31 00:06
 

Britta Perssons demo är riktigt bra f ö. http://www.brittapersson.com/

Medlem 2004-05-31 00:13
 

Det är bra, SickMonkey! På dom jävlarna!

Medlem 2004-05-31 00:20
 

Rockparty har varken bokat Åström, Ane Brun eller TAW. Skumt kan man tycka. Åström känns mer aktuell än José gör tkr jag.

Perk Oregistrerad 2004-05-31 01:23
 

alt-country är den nya skejtpunken

mutta Oregistrerad 2004-05-31 02:17
 

Jag tror Patrik underskattar de svenska skivbolagsdirektörerna. Fejkade gästboksinlägg är snarare regel än undantag bland de jag är bekant med.

Medlem 2004-05-31 04:34
 

Perk>> Hört talas om Picknick-festivlaen? alla 3 är med där!

MoFo Oregistrerad 2004-05-31 09:06
 

JAså Adam Bråttom där ser man vad ni går för!

Paris Piskor Viner Oregistrerad 2004-05-31 09:07
 

Verkar som Kristofer skaffat ett riktigt "singer/songwriter-omslag" till sin skiva.

Skivan verkar vara helt okej.

Erik från Nationalencykliopedin Oregistrerad 2004-05-31 09:49
 

Den här skivan har fått dålig kritik överallt utom här. Nu gjorde Patrik bort sig rejält. Han vet ju ingenting.

Haha Oregistrerad 2004-05-31 10:52
 

jag tycker inte skivan är så bra, men jag gillar idéen. jag har alltid tyckt kristofer är bäst solo, med sin gitarr. inget jävla hidden truck som förstör alla låtar.

hjulis Oregistrerad 2004-05-31 10:56
 

Jo, jag ska på Picknick…om man trycker på Picknick annonsen här till höger kommar man till Startrax, är det meningen??

Perk Oregistrerad 2004-05-31 11:46
 

Är det bara jag som inte fattar vad denne Fredrik som Patrik tydligen älskar har med Kristofer Åström att göra?

Medlem 2004-05-31 12:23
 

SickMonkey: det säger jag också.

Haha: Faktum är att Aftonbladet (Håkan Steen) äntligen verkar ha fattat hur bra Kristofer är och kostade på sig en fyra efter alla treor. Har alla andra gett den dålig kritik så har de fel.

Patrik Ekelöf Medlem 2004-05-31 13:07
 

Åström är en gubbromantiker.Det är alla män som spelar gitarr.

Natalia Kassmierska Oregistrerad 2004-05-31 15:20
 

hehe

Medlem 2004-05-31 17:45
 

plupp:

samma här du, det kanske är hans hemliga älskare ? :)

Medlem 2004-05-31 19:45
 

Plupp och Vibe är tröga.

Skivan är för övrigt väldigt bra.

Medlem 2004-05-31 20:19
 

Dom flesta recensenter har väl gett den här skivan det betyg den förtjänar, nämligen ett högt betyg. Kristofer gör alltid underbara skivor.

Medlem 2004-06-01 09:23
 

jag tcker han har blivit mer dalig …

Hmmmm Oregistrerad 2004-06-05 19:24
 

haha! det här var de roligaste kommentarerna jag läst. Det är ju alltid ett känsligt ämne det här med singer/songwriter som många machos inte ens vågar lyssna på :-) tack sickmonkey för härliga kommentarer. Lyssnar du på grindcore på fritiden?

Nu ska jag gå och låna Loupita av nån kompis, för det är väl mer accepterat än att ladda hem saker, om än dock lika olagligt, nästan.

tack å gonatt

go went gone.

maudlin Oregistrerad 2004-06-06 15:46
 

Det här är ungefär lika äkta som Günther. Men ni vet inte om det än.

Majvor Oregistrerad 2004-06-07 16:21
 

Äkta hehe.

Använder man fortfarande det ordet?

Töntigt isf.

Medlem 2004-06-08 04:01
 

hur kan du ge denna skiva en 8? jag köpte skiva och tänkte fan detta är ju riktigt bra… efter en vecka var jag trött på den efter två så sitter den o cd stället och där är den kvar… ända gången den kommer fram är när jag dammar….låtarna är enformiga, texterna meningslösa, gitarrspelet upplever inte jag som brilljant… det är preceis som han har tappat väldigt mycket eller tagit något förgivet efter hidden trunk eller vad det nu var förra skivan hette.. det ända som är possetivt med denna skiva är låten the wild där hans röst blir väldigt personlig med det är mycket tack var den högre stämman som ligger med

Dan Axelsson Oregistrerad 2004-11-23 11:11
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig