Bakom namnet The Limp Twins döljer sig barndomskamraterna Russell Porter och Will Holland. På Tales From Beyond The Groove gräver de ner sig i all den musik de genom åren verkligen älskat och bjuder på en glädjesprudlande blandning av soul, jazz och funk i en fint luggsliten popkostym. Och bara för att toppa det hela slänger de in en liten portion dub i kortkorta The Dub That Sank My Sub. Varför i hela friden de klippt av den efter en knapp minut är en gåta. Jag hade gärna velat höra mycket mer.

Men ok då, varför klaga när även resten av Tales From Beyond The Groove är fylld med oförskämt bekymmerslös musik. Allt förpackat i en så smutsig ljudbild att man, som i If It Aint Broke….Break It!, tror att man lyssnar på en halvt sönderspelad bortglömd funkvinyl från mitten av 60-talet. Men även om produktionen stundtals låter sliten finns det ingen tvekan att det trots allt är dagsfärsk musik. En lojt gungande grund av moderna rytmer avslöjar sanningen.

Samtidigt finns det, trots alla jazziga orgelslingor, rumpskakande stompiga trumbreak, bubblande basgångar och tvärflöjtsdrillar, något väldigt brittiskt över The Limp Twins. Förutom detaljer i det småflummigt slappa framförandet och Russell Porters sång är det framförallt i texterna det lyser igenom.

Gång efter annan kryddas textraderna med tragikomiska cynismer av klassiskt brittiskt märke. Som bäst i avslutande bitterljuva Bitter and Twisted där Porter, precis lämnad av sin kvinna, skaldar.

Been like a baker with no oven, since you took away your lovin’
Like a honest politician or a vegan gone fishin’
I can think of a dozen excuses but the truth is I feel useless
I would listen to my records but you took them as well

When you left you took my smile with you
left me on a lonely day, that’s what I must live through
I guess I get drunk and play Twister on my own

Sådana lakoniska djupsinnigheter kammar alltid hem pluspoäng hos mig.

Tales From Beyond The Groove är så medvetet slarvig att jag inte kan annat än charmas av gossarna. Som alla de riktigt bra delarna av Gomez, The Beta Band och I Am Kloot samlade på samma gång. Uppdaterade med ett soft dansbeat.

Precis lika älskvärt som det låter.