Det känns som Yukon, AK funnits hur länge som helst. De har turnerat med Tomas Andersson Wij, spelat på Hultsfredsfestivalen och varit stammisar på Mosebacke i Stockholm. Men det här är faktiskt deras första skiva.

Den har förvisso funnits tillgänglig tidigare, då bandet sålt skivan efter spelningar, men nu är det på ”riktigt”.

”sad storyteller” släpptes veckan före jul och hade försvunnit i ett berg av skivor jag skulle gå igenom. För någon vecka sedan dök det upp och bosatte sig i mina hörlurar. Och där har den stannat, eftersom bandets lågmälda countryrock tilltalar mig, med sina personliga texter och smakfulla inramning.

Det finns stunder då jag tycker Yukon, AK är lite för traditionella. Då blir det för mycket Nashville. Och det finns stunder då jag tycker de låter som alla andra unga alt.country-akter. Då drunknar de i mängden.

Men, oftast talar låtarna sitt eget språk. Och när de framförs av ett band som är så här samspelt och tajt blir de oftast en njutning att lyssna på. Ingen sensation, men en viktigt liten skiva från ett band som trots sin ålder känns väldigt ungt.

Och lovande.