Recension
- Nosey Joe & The Pool Kings (CD) Nosey Joe & The Pool Kings
- 2004
- Enviken Records/Bonnier Amigo
Ljuva femtiotal
Lyssna
Externa länkar
- Enviken Records
- The place to get your R&R.
Jag tänker inte försöka hävda att jag vet särskilt mycket om rockabilly, knappt ens något om swing (förutom att det på svenska betyder sväng ungefär). Så jag blev väl lite förvånad när just den här skivan hamnade just hos mig.
För det här är blåsig rockabilly med swing – det hör jag. Och den skramlar inte alls lika aggressivt punkstörigt som den Voodoo Rhythm-rockabilly jag erkänt mig tycka om. Kanske kan jag höra spår av Sigge Hill, men jag inser att liknelserna är mer långsökta än träffsäkra.
Musiken framkallar bilder av glada jitterbuggare i prickiga kjolar och brylcremeskammat hår (ja kanske inte både och då, snarare antingen eller). Jag ser en nyputsad och lövad dansbana. Jag ser stora blänkande amerikanare (bilar alltså). Jag ser tecknade aristokratkatter som diggar och dansar längs bakgator och på tak. Musik från en tid när hamburgaren var en ny och spännande företeelse. Rocken har inte tappat roll eller billy och inte blivit vare sig långhårig eller distortionselektrifierad än.
Det här är inte musik som är här och nu i ett kulturellt ytperspektiv. Det är underground och subkultur på ett vis som indiepopare, hårdrockare och hiphopare knappt vågar drömma om längre. Och det görs med fullständig och total kärlek. Det låter inget annat än, i brist på bättre ord, äkta.
Visst känner jag igen melodier som ”Chattanoga Cho Cho” och ”Slowboat to China” sen tidigare. I den blå avslutande ”Baby Jean” låter Nosey Joe och hans kumpaner lite som ett Weeping Willows strax innan skivkontraktet.
Ta mitt betyg med en nypa salt, jag kan inte sätta det ärligt ens för mig själv. Jag gillar det jag hör, men är alldeles för ovan som lyssnare för att få den där riktiga kicken. Det låter gammalt och väbekant, men samtidigt nytt och spännande. Så pass att jag faktiskt hoppas att jag stöter på Nosey Joe & The Pool Kings på någon av sommarens alla festivaler (Stora Dans i Hulstfred känns väl lämpligt – och då menar jag inte under Hayride, ok?). Något säger mig att det blir snäppet svettigare och kanske till och med lite stökigt när de står på scenen.
Publicerad: 2004-03-25 00:00 / Uppdaterad: 2007-05-02 13:18
En kommentar
Dear, I'm quite interested in this Nosey Joe album, can you please provide me an English version of your comment please?
Many Thanks in advance,
Marc Degrave
#
Kommentera eller pinga (trackback).