Recension
- Auf der Maur (CD) Auf der Maur
- 2004
- Capitol/EMI
From Corgan with Love
Lyssna
Externa länkar
- Auf der Maur dot com
- Webben. Snålt med lyssning. Men missa inte den franska versionen av "Taste you".
Melissa Auf der Maur är på väg framåt. Hon har skrivit låtar och tagit en imponerande laguppställning musiker till den här skivan. Med lyckat slutresultat. Skivan ångar av vilja i form av svärtad rock som bär på arvet av goth, grunge och stoner i olika doser. Ibland gör sig en glimrande popådra påmind. Det finns låtar här som Brian Molko kunnat döda för.
”Real a lie” hade suttit som en handske på Placebos senaste. Tillsammans med ett par låtar till från Auf der Maur.
Den röda tråden som löper igenom de här låtarna är egentligen inte röd. Den är gråsvart. Det vilar en dyster känsla över skivan. Regnet strilar. Kläderna är trasiga. Själen sliten. Och det manifesteras på ett lysande sätt i ”Overpower thee”, en låt signerad Goss/Homme. Gistet gnisslar sången när Melissa Auf der Maur står avklädd framför det ensamma pianot som spelar en trasig melodi med spår av jazz och vals som både Nick Cave och Tom Waits kunnat vara upphovsmän till.
Faktiskt chockerande bra. Och en välbehövlig paus från de betydligt mer högljudda ljudsjok resten av låtarna består av.
Låtar som när de är som bäst kör över mig som en gigantisk MACK-truck som rusar igenom natten. Precis som i de två starka låtar som inleder skivan, ”Lightning is my girl” och ”Followed the waves”. Låtar som när de är som sämst inte tilltalar mig alls utan mest leder till träningsvärk i käken på grund av upprepade gäspningar.
Men, de låtarna är i minoritet.
En låt jag inte kan låta bli att nämna är ”Taste you”. Melissa Auf der Maur leker med orden i olika anspelningar. Musiken hetsar med ett rejält driv. Om du kan tänka dig ordet sexig i kombination med goth och postgrunge vill du inte missa den låten. Särskilt inte i den syndiga franska version som finns i en video på Auf der Maurs webb.
Det är onekligen intressant att den här skivan kommer samtidigt som Courtney Love släpper sin suraste samling låtar och Billy Corgan går och tjurar för att han saknar Smashing Pumpkins. Nu har deras före detta anställda basist öppnat egen låda. Och säljer en produkt som är mer tilltalande än deras egen. Vilket kanske inte är så konstigt. Melissa Auf der Maur har ju förstås fått en hel del erfarenheter från samarbetet med Corgan och Love. Så när dessa befinner sig i djupa formsvackor är det fullt naturligt att Melissa Auf der Maur tar ett rejält kliv fram och fyller ut tomrummet.
Det råder nämligen ingen tvekan om att det är Melissa Auf der Maur som är mest intressant just nu. I alla fall i min värld.
Hon borde stå på scen i Arvika den här sommaren.
Publicerad: 2004-02-27 00:00 / Uppdaterad: 2004-02-27 00:00
32 kommentarer
fööörst
#
melissa är ganska söt men jag inte hunnit lyssna på plattan eller läsa denna recension… så är det bra? ingen aning…
#
eller kanske roskilde
#
Äh, lika tråkig som fröken Love. Ge mig Cee-Lo's nya i stället..
#
det är inte goth och det låter fan inte placebo, pleaseeeeeee.
#
Basister skall inte göra soloplattor – dom skall stå bak på scen och se hårda ut. Nåt som fröken Auf Der Maur är bra på .
#
Klart basister ska göra soloplattor. För att inte tala om trummisar. Bägge dessa typer av grovarbetare får alldeles för lite uppmärksamhet.
#
Bra recension! Håller dessutom med dig helt den här gången. Tjejer med en bas runt halsen… mumma!
#
Konstigt att varje gång en BRUD släpper en platta så görs det alltid könsrelaterade kommentarer. Detta gäller alltså inte recensionen och visst borde der Maur komma till Arvika…varje sommar.
#
Fråga: Vad är det sista man hör innan ett band upplöses?
Svar: Trummisen säger ”kan vi inte prova en av mina låtar?”
#
Corgan är väl inte i en svacka? Zwan var grymt och det ska bli intressant som fan att höra hans kommande solo-skiva! En sån som han behöver nog jobba själv…
#
Corgan har väl knappast en rejäl formsvacka? Zwan var, precis som Pär redan sagt, grymt.
#
Intresssstinggg. Måste gå o provlyssna. Melissa är cool.
#
jag tror också att corgan bara kommer att ha fördelar i att arbeta själv. jag hoppas det blir en blandning av rejält avskalat och rejält svulstig rockmusik. nam nam nam
#
har inte hört något förutom singeln, vilken var bra. Dock bör det kanske nämnas att det låter jäkligt mycket a perfect circle, ett band som hon tidigare spelat bas i.
#
En bra debutplatta helt klart.
Billy Corgan surar väl rätt rejält, iaf tolkar jag hans senaste uttalanden som så, där han skyller ”smashings” splittring på james.
#
Pär: Zwan var _inte_ grymt. Det sög ordentligt, jämfört med SP:s alster.
#
Pär skriver: En sån som han behöver nog jobba själv…
Vadå, det har han ju gjort hela tiden. PÅ Siamese Dream skickade han hem bandet och spelade alla instrument själv, han har alltid varit diktator både i SP och Zwan. Så vad skillnaden skulle vara i att höra honom som ”soloartist” har jag svårt att förstå. Missförstå mig rätt. Jag gillar SP grymt, och Zwan plattan är faktiskt mycket bättre än alla säger.
#
Shit vad länge man måste vänta på Marit Bergmans skiva:
http://www.cdon.com/product.phtml?prod=294897
#
hmmmm…har zwan släppt många skivor eller? den jag lyssnat sög iaf :)
#
Zwans rytmik och positiva strömningar går att spåra ända bak till Furst Mysjkins naiva men vackra syn på världen, den positivism som hela omvärlden spottar på. Billy corgan måste lida, annars kastar man ort honom efter en lyssning för att det inte låter som de gamla väl inlyssnade låtarna. Fördomsfulla människor fanns det i Furst Mysjkins närhet som inte lyssnade på honom och likadant är det för Billy Corgan.
Ni skulle ändå inte vilja se Billy Corgan göra en Siamese dream till, då skulle det vara en upprepning och upprepningar ska sågas.
#
Musiken ar helt okej, men hennes rost ar totalt kass juh! tyvarr.. nogon som haller med mig?
#
Zwan var dåliga, Billys soloalbum kommer låta bra. Han måste bara bli lika ledsen som på Adore. Auf der maur är en cool basist med några riktigt bra låtar. Tom Waits är en cool basist med några riktigt bra låtar.
#
Jag laddade ner den här skivan på måfå och upptäckte till min förvåning att Melissa har gjort en väldigt väldigt bra skiva som täcker många stilar och känslolägen. Hon har en begränsad röst men använder den helt rätt. Jag får lite vibbar till Chris Cornells solo-skiva. Både i de många stil-bytena men även i det faktum att jag tror den här skivan kommer växa något oerhört i framtiden. Grattis Melissa, du har förtjänat mina pengar!
#
Gudomlig skiva.
#
Hhaha, läste en artikel om auf de maur där hon träffar the sounds i new your och påstår att hennes farsa är svensk, kollade sedan upp det, han är schweizare!(?) Frågan är om det är melissa eller jounalisten som inte kan skillnaden mellan swiss/swede?
Svinbra skiva dock, synd att den är kopieringsskyddad, hade köpt den annars.
#
Sannerligen en bra skiva. Bra variation av låtar. "I´ll be anything you want" tilltalar ju även QOTSA-fans like myself. Svänger!
#
Underbar skiva, underbar konsert.
#
Sjukt skön skiva! Rekomenderas till alla.
#
f – idiot.
#
Underbar skiva! Melissa liksom hennes musik är sjukt vacker..
#
Auf Der Maur äger=)!
#
Kommentera eller pinga (trackback).