Både Patrik Hamberg och jag trodde att slutet var nära förestående för Örebros Voice Of A Generation med skivan ”The Final Oddition”. Rubriken var närapå redan satt till ”bokslut”, men fick lyckligtvis ändras, även om de tankarna fanns hos bandet också ett tag. Snarare blev utfallet tvärtom, om man tror på bandets uttalande i lokalpressen; Voice Of A Generation är mer taggade än någonsin.

På ”The Final Oddition” har bandet återigen bytt sångare. Marky Madness är ute ur leken och numera finns Jonny Stalker bakom micken. En uppgift han hanterar med den äran skulle jag vilja säga, dels baserat på hur skivan låter och dels baserat på framträdandet bandet gjorde på releasefesten.

Egentligen är det vad vi borde förvänta oss. Killarna vet hur slipstenen ska dras, men det är ändå en överraskning. Jag trodde de skulle få svårt att överträffa ”Hollywodd Rebels”, men nu står det klart att de gör det. Frågan är om den inte till och med klår Bombshell Rocks ”Street Art Gallery”.

Det är ett hårdare Voice Of A Generation som möter mig nu. Tidigare fylldes skivorna ut med låtar som inte riktigt höll ända fram. Nu är det ”utfyllnadslåtarna” som höjer ”The Final Oddition” över gränsen för vad killarna tidigare presterat. Grunden är fortfarande skön streetpunk, men den varvas på skivan med låtar som tillhör de allra bästa på skivan. De Genocide Superstars-doftande låtarna ”Bastard” och ”Casualties Of War” är två exempel, driviga och ironiska ”Itching Fingers” ett annat. ”The Final Oddition” har en hög lägstanivå.

Rent produktionsmässigt gillar jag att de lekfulla basslingorna får så pass mycket utrymme. Jag har inte tänkt på det så mycket tidigare, men på ”The Final Oddition” tilltalar Danny R. Violence basspel mig mycket. Texterna är en annan ingrediens som får mig att tycka om skivan ännu mer. Punktexter i alla ära, men de träffsäkra texterna som ”The Final Oddition” innehåller är skitbra. Kängor delas ut till höger och vänster, eller vad sägs om refrängen ”thank god for the NRA, thank god for the KKK, thank god for the USA” från ”Itching Fingers”?

Skivan avslutas likt ”Hollywodd Rebels” med en medryckande, allsångsvänlig låt. Kaxiga ”Justice”, som slänger ur sig textraden ”Voice Of A Generation, separates the truth from the lies”, når minst lika högt upp på ”skråla med”-skalan som ”Let's Go” gjorde och efter att man har skrålat färdigt är det bara att sätta på skivan från början igen och fortsätta njuta.