dagensskiva.com

48 timmar

Recension

The Dandy Warhols: Welcome to the Monkeyhouse
Welcome to the Monkeyhouse (CD) The Dandy Warhols
2003
Capitol/EMI
5/10

Ett narcissistiskt fniss

Lyssna

Sök efter skivan

Två rader. Jag hinner inte längre än två rader.

Föreställ dig följande scenario: du är en Greenwich Village-hipp katt, en våt dröm för trendskribenterna i livsstilsmagasin som Bon och FACE, och du ingår i ett band. Ditt band består av lika Greenwich Village-hippa bohemer, ni spelar en slags blandning av slashasig collegerock och mainstreamindie (där har ni en paradox om någon) och ni är tillräckligt arty farty för att tycka att MTV är Satan.

Sen läser du den medföljande bandbiografin/pressreleasen för er nya platta, ”Welcome to the Monkeyhouse”. Och du hinner inte längre än två rader. Du hinner inte längre än till andra raden förrän dina ögon fastnar vid ordet ”Vodafone”.

För bövelen, det är ju bara en minimalt sublimare variant på att dunka Courtney Taylor-Taylor omilt i ryggen och fråga, ”How are you”?

Det skulle liksom ha samma effekt.

De som redan kan historiken kring Dandy Warhols och Vodafone kan blunda nu och raskt hoppa till nästa stycke. För er övriga kommer här en snabblektion: bandet släpper skivan ”Thirteen Tales of Urban Bohemia”. Ingen försäljningsmässig hit. Mobilföretaget Vodafone köper loss låten ”Bohemian Like You” för att använda i sin tevereklam. Låten blir känd. ”Thirteen Tales of Urban Bohemia” släpps igen, denna gång försedd med ett litet klistermärke som förkunnar att skivan innehåller ”'Bohemian Like You', as featured on the Vodafone TV Commercial”. Skivan säljer i multum och gör Dandy Warhols till miljonärer.

Och vips, så har de för all tid framöver stämplats som bandet med ”mobilreklam-låten”.

Så ni kan ju tänka er vad herr Taylor-Taylor (jo, han heter så nuförtiden), som alltid varit väldigt mån om sitt anseende och förmodligen sett Dandy Warhols som lika delar konstinstallation och band, tycker om det hela. Och efter bara två rader, dessutom.

Särskilt med tanke på att ”Welcome to the Monkey house” innehåller tongångar som är tänkta att distansera bandet ytterligare från deras ursprungliga sound. På nya plattan har man nämligen slängt upp collegeradiorocken på hyllan och istället lagt ett snitt tvärs över första halvan av åttiotalet och grävt ut ett innanmäte av trubbig electropop a la New Order och New Romantic-rytmer från Duran Duran, det senare kanske inte helt oväntat med tanke på att Nick Rhodes haft mer än ett finger i producentkakburken.

I förordet till sin novellsamling från 1968, ”Welcome to the Monkey house”, skriver Kurt Vonnegut bland annat om en skribent på The New Yorker som kallat hans verk för ”ett narcissistiskt fniss”. Beskrivningen skulle lika gärna kunna appliceras på Portland-kvartetten. Man kan praktiskt taget föreställa sig hur Courtney Taylor-Taylor lutar sig bakåt och ger upp ett självbelåtet, egenkärt fnitter och tänker, ”Perfekt, nu kommer folk att tycka att det är alldeles för uppenbart och överlagt”, och det hela är givetvis precis vad som är meningen.

För Dandys är självfallet medvetna om att de försöker vara coola för coolhetens skull och de struntar fullkomligt i om folk tycker att de lyckas eller inte. Det gör de inte, för övrigt. Deras kitschiga angreppssätt framstår inte alls som särskilt ball. Bara väldigt tråkigt. Konceptet är lika uddlöst som Enköping SK:s anfallstaktik.

Bäst är det egentligen när de gör vad de ursprungligen sattes till industrin att göra: skriva dumdryga slackeranthems för klacksparksgenerationen med för trånga t-tröjor, nyvaket rufsiga frisyrer och nedsmutsade jeans som tycker att postironi är guds gåva till folket och att heroin chic var en harmlös modefluga.
Nu verkar det som om de kämpar med en identitetskris, de har hamnat vid ett vägskäl där avfarten till vänster heter ”Fuck art – let's dance” och den till höger heter ”Fuck dance – let's art”.

Dandy Warhols vet inte vilket håll de ska svänga åt, utan plöjer rakt in i skylten i mitten. Ingen rapporteras ha omkommit, men alla är omskakade och börjar fundera på alternativa karriärer.

Slutet gott, allting gott.

Kristofer Ahlström

Publicerad: 2003-06-01 00:00 / Uppdaterad: 2003-06-01 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2013

43 kommentarer

jätteful banan, verkligen.

nintendo Oregistrerad 2003-06-01 00:00
 

Cool

Doktor Glas Oregistrerad 2003-06-01 00:00
 

En ganska glasklar reflektion och sammanfattning av Dandy Warhols. De har alltid känts lite för medvetna för sitt eget bästa. Lite för mycket introspektion och navelskådande samtidigt som man sneglat var cred-nålen pekat. Det har för det mesta gett et riktigt tråkigt resultat även om man också lyckats få ur sig ett halvdussin schyssta låtar. Men nu får det vara nog.

Vän av Ordning Oregistrerad 2003-06-01 00:04
 

Undra hur många timmar recensenten la ner på skrivandet? Tio-tolv? Verkligen slipade formuleringar.

Typografen Oregistrerad 2003-06-01 00:05
 

Fin Enköping-liknelse!

Masen Oregistrerad 2003-06-01 00:06
 

Förbannat bra recension, sämre skiva!

Salvador Oregistrerad 2003-06-01 00:29
 

Bästa recensionen på länge!! har bara hört en låt och den var så fruktansvärt vidrig. Men den där recensionen är knappast något som du pillrat ihop på tio minuter framför tvn iaf :)

Abream Oregistrerad 2003-06-01 00:57
 

brukar inte kommentera recentionerna, men den här var faktiskt ruskigt välskriven. nästan lite för bra. synd bara att den handlade om en 5 av 10 skiva som man har glömt bort innan cd-skivan ens har accelererat klart.

hoppas det blir en hyllning nästa gång.

pravda Oregistrerad 2003-06-01 00:59
 

äh. reklamlåten, liksom ett par andra, var faktiskt rätt bra när de kom. den här skivan är dock något av det sämsta på länge.

johan Oregistrerad 2003-06-01 01:15
 

Vem FAN lyssnar på Per Bjurman?

The Dandy Warhols Oregistrerad 2003-06-01 01:25
 

'Bohemian Like You' är en bra låt. Och om man är så kritisk till att Dandy Warhols sprider sin musik genom ett telefonbolag, – varför har dagensskiva en egen betydligt fulare reklam som säger att ”Här kan du köpa skivan”???

Michael Oregistrerad 2003-06-01 01:26
 

jag tänker ändå se dom på hultsfred, haha, take off e en sjukt bra låt!

mrs bojangles Oregistrerad 2003-06-01 02:04
 

Tänkte sälla mig till hyllningskörerna. Fenomenal recension. Helt enkelt.

bah Oregistrerad 2003-06-01 02:18
 

Pissdålig recension. Kass skiva.

Andres Lokko Oregistrerad 2003-06-01 02:35
 

Hur låter skivan? Det skrivs det inte mycket om i recensionen. Däremot 5 stycken om vodaphone, som alla ändå hatar eftersom de sponsrar manu.

arg skåning Oregistrerad 2003-06-01 02:37
 

Så musiken blir alltså genomrutten för att bandet sålde en av sina låtar till ett välkänt företag?

Någon får gärna förklara för mig, varför MUSIKEN blir sämre pga detta!

Daniel Oregistrerad 2003-06-01 03:42
 

För att musikens kvalitet inte har något att göra med ljud. Man väljer vilken musik man lyssnar på för att skapa sig en identitet, för att bli coolare än ”de andra, som ändå inte fattar”. Bra musik är alltså sådan som du kan trycka ner andra med, för att de inte hört talas om den. Ju fler som hört en skiva, desto sämre blir den. Så enkelt är det.

MFF Oregistrerad 2003-06-01 03:51
 

Jag säger bara en sak: ??????????!!!

Kalle Oregistrerad 2003-06-01 10:01
 

Var det inte plattan som skulle recenseras? Står ju bara vad recensenten tycker om bandet.

Sen hade ju The Dandy Warhols skapat sig ett namn innan Vodaphonereklamen, med låten Not If You Where The Last Junkie On Earth.

Har inte hört plattan och denna recensionen gav mig inga tips om jag ska göra det eller inte, mer än betyget 5.

Tyler Durden Oregistrerad 2003-06-01 10:11
 

som sagt, mycket bra/underhållande recension. men missade inte kristofer att nämna deras halv-hit ”not if you were the last junkie on earth” (eller något liknande). de hade väl vissa framgångar med den plattan också även om de isåfall bleknar i jämförelse med ”bohemian like you” som man tröttnade på efter att ha sett reklamen typ 5 ggr….

babylon zoo Oregistrerad 2003-06-01 10:13
 

http://www.north.rocks.it/

Phloyds Oregistrerad 2003-06-01 10:14
 

Tyler Durden: Jag tyckte budskapet var ganska entydigt. Fast du har kanske problem med att läsa mellan raderna?

Kristofer: Fler sådana recensioner. Fan vad bra!

Vismut Oregistrerad 2003-06-01 11:05
 

Riktigt bra skriven recension, är bakis och skulle enbart kolla vilken senaste skivan var men fastnade bland orden…

Torkel i Paris Oregistrerad 2003-06-01 11:52
 

Grym recension, Kristofer. Du rockar.

Phil Oregistrerad 2003-06-01 12:11
 

på tal om något annat: fyfan va the thrills är bra. mitt sommar soundtrack 2003. lätt!

ola Oregistrerad 2003-06-01 14:25
 

skicklig recension

r Oregistrerad 2003-06-01 14:30
 

Michael: lanken ar till Kurt Vonnegut's 'Welcome to the monkey house'….Vonnegut spelar ju i en liten annan liga an detta band.

Eilert Oregistrerad 2003-06-01 15:29
 

Bästa recensentera på dagensskiva : Ola Andersson och Kristoffer Ahlström.

En av besökarna Oregistrerad 2003-06-01 16:03
 

Massa tjusigt ordbajs utan att nämna nånting om hur skivan låter är visserligen skickligt, men en bra recension? omg nej!

H0 Oregistrerad 2003-06-01 17:08
 

Ytterligare en rolig grej med Vodaphonereklamen är att den delen som hörs i reklamen är plankad rakt av från The Specials ”Little Bitch”. Så de blev kända för något som de snott rakt av.

Björn G Oregistrerad 2003-06-01 17:50
 

>H0: Han skriver ju att de lånar från New Order och Duran Duran. Eller vet du inte vilka de är eller hur de låter?

Doktor Glass Oregistrerad 2003-06-01 18:45
 

recensionen är verkligen bra skriven.

polka Oregistrerad 2003-06-01 20:08
 

Ola är inte alls bra, han är skitkass. Den här recensionen var inget vidare alls förresten, inte ett ord om hur SKIVAN låter. Skitdåligt. Jag gillar inte ens Dandy warhols men jag tycker iaf att man kan få läsa lite om hur skivan låter. nötter.

Verkligen Oregistrerad 2003-06-01 20:49
 

Detta skulle varit en krönika istället, nu blev det bara fel.

Välskriven dock.

Phille- Oregistrerad 2003-06-01 20:56
 

Har ni inga ögon i ansiktet eller?

”På nya plattan har man nämligen slängt upp collegeradiorocken på hyllan och istället lagt ett snitt tvärs över första halvan av åttiotalet och grävt ut ett innanmäte av trubbig electropop a la New Order och New Romantic-rytmer från Duran Duran”.

Typografen Oregistrerad 2003-06-01 21:03
 

Inget om hur skivan låter? Ni kan ju inte läsa för bövelen!

”blandning av slashasig collegerock och mainstreamindie ”, ” På nya plattan har man nämligen slängt upp collegeradiorocken på hyllan och istället lagt ett snitt tvärs över första halvan av åttiotalet och grävt ut ett innanmäte av trubbig electropop a la New Order och New Romantic-rytmer från Duran Duran”, ”kitschiga”, ”dumdryga slackeranthems för klacksparksgenerationen med för trånga t-tröjor, nyvaket rufsiga frisyrer och nedsmutsade jeans som tycker att postironi är guds gåva till folket och att heroin chic var en harmlös modefluga” och mer finns det.

Recensionen är skitbra. Verkligen är Verkligen tråkig.

Fan Oregistrerad 2003-06-01 21:06
 

Bjurman har för en gångs skull rätt, ”Vem FAN lyssnar på Dandy Warhols?”. Mycket bra recension och det nämns visst hur det låter bara det att folk inte läser ordentligt.

Revolver Oregistrerad 2003-06-01 21:55
 

Hur låter:

dumdryga slackeranthems för klacksparksgenerationen med för trånga t-tröjor, nyvaket rufsiga frisyrer och nedsmutsade jeans som tycker att postironi är guds gåva till folket och att heroin chic var en harmlös modefluga

?

arg skåning Oregistrerad 2003-06-01 22:08
 

”…som tycker att postironi är guds gåva till folket.” lysande skrivet! helt fantastisk recension, som var mycket underhållande att läsa. kvalité! mer sånt!!!

Thunarf Oregistrerad 2003-06-01 23:01
 

hur mycket är klockan?

- Oregistrerad 2003-06-02 00:04
 

Jag fattar inte riktigt varför den här skivan skulle vara så illa dålig… den är inte mer glammig än ”come down” tycker jag. OK… det är ingen ”13 tales from urban bohemia” men den svänger ganska bra ändå.

Ozmodiar Oregistrerad 2003-06-02 12:24
 

Jaha. Här tänkte jag berömma skribenten för en mkt välformulerad och rolig recension. Nu var det ju dock så många som redan har gjort det så då hoppar jag över det. Eller nåt.

Petter Oregistrerad 2003-06-02 17:15
 

Omslaget är en blandning av de två skivomslag som Andy Warhol designade. Han gjorde Velvet underground & Nico med en banan och Rolling Stones skiva Sticky Fingers med en gylf. En skiva med det omslaget kan inte vara dålig… Om den ä'r d borde dom ha nackskott för att ha vanhelgat Andy.

Teddan Oregistrerad 2003-06-05 14:56
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig