Recension
- Mary Star of the Sea (CD) Zwan
- 2003
- Warner
En pose
Lyssna
Externa länkar
- Zwan
- Officiell sajt med mycket färg.
Tyvärr tycker jag den här, första skivan med Billy Corgans nya projekt är lite för mycket av en pose. Ett stelopererat leende som försöker säga: Ni vet inte var ni har mig – se bara hur glad jag är.
Omslag och sajt i glada, färstarka penseldrag. Böjda former, tokigt busigt skojigt, ni vet.
Alltså, missförstå mig inte. Billy får göra vad han vill. Han är en hjälte oavsett. Han har redan förgyllt mina dagar med fantastiska skivor som ”Siamese Dream” och ”Mellon Collie and the Infinite Sadness”. Och vill han bevisa att han inte är en dysterkvist med en pose så är det väl ok. Men det berör mig inte. Inte för att han är glad utan för att det är just en pose.
Och så dyster har han ju faktiskt inte varit hela tiden. Jag går inte med på att det är den stora skillnaden med Zwan, som jag hört många säga. Billy har varit kär förr.
Jag hör mest en vuxen ”Siamese Dream” på ”Mary Star of the Sea”, med sämre låtmaterial i mer traditionella arrangemang. Det finns några schyssta låtar och en hoper kompetenta musiker. Men, som exempel, Jimmy Chamberlins trumpinnar förnyar sig inte – de agerar pådrivare av trupperna och de gör sitt jobb. Men de griper inte tag som de en gång gjorde.
Jag fick de där debut-spelningarna Zwan gjorde för något år sedan skickade till mig av och jag har känt samma sak när jag lyssnat på dem. Som att de inte spelar någon roll. Jag hör skrikande fans som vill ha Billy, mera Billy. Och det spelar ingen roll i vilken kostym han är, bara han är mera Billy. Visst, fine. Nöj er med det här.
Kanske är jag tjatig, men kunde han inte gjort något mer av steget han tog med ”Eye” på ”Lost Highway”-soundtracket? Det är ju fortfarande en outforskad sida som kunde hitta till nya tankar. Då både fruktade jag och hoppades han skulle gå den vägen. Nu är jag bara missnöjd att han inte gjorde det (och som Zwan låter – aldrig kommer göra).
”Settle Down” är bäst på skivan. Jag tycker mest illa om ”Yeah!” med J Giles Bands ”Centerfold”-gitarr och allt. Däremellan hittar jag en massa ok. Men jag vill ha mer än ok när jag skall lyssna på en skiva i samlingen. Det får jag inte av Zwan.
Billy Corgan får göra precis vad han vill. Han är min hjälte. Men jag behöver inte fortsätta lyssna på honom för det.
Publicerad: 2003-02-21 00:00 / Uppdaterad: 2003-02-21 00:00
34 kommentarer
instämmer med Kal. tråkigt och medelmåttigt. om corgan hade haft stake hade han låtit någon annan sjunga, vilket jag för övrigt anser som smashing pumkins svagaste länk.
#
Helt fel. Men det var ju ingen som förstod Adore heller.
#
Billys röst är oersättlig. Den är en viktig del av deras sound.
#
zwan är väl framförallt ett slöseri med kreativ talang. david pajo som någon sorts studiomusiker!?
#
att eye är en av de bättre smashing pumpkins låtarna (om inte den bästa, tycker jag. faktiskt) håller jag med om. men just därför vill jag ALDRIG höra något liknande från herr Corgan igen! då förstörs ju den låten och blir en… tja, en av alla typ
#
hmm, du säger ju att du vill höra honom göra något mer med steget han tog med ”eye”.
har du inte lyssnat på adore?
#
Daniel: Jo, men om jag förstår vad du menar håller vi inte med varandra. Om ”Adore” alltså.
#
Adore var ju grym.
#
Jag håller med recensenten. Skivan känns onödig på något vis, finns ingen anledning att köpa om man nu inte har allt med Smashing Pumkins och absolut vill har mer…
#
jag tycker att adore ganska glasklart är besläktad med eye… låtarna är skrivna samtidigt, mycket av det har samma sound och en del av materialet på skivan kommer från samma studiosessioner…
#
Det här är briljant. Jag älskar det.
#
skivan är bra, som alla pumpkinsplattor växer den. Men kan Kal sluta tjata om Eye nån gång? ok, den är grym men Billy försökte ju fortsätta med elektrontramset när han totalpajjade Blissed and Gone… Plus att han har utvecklat sin Trent Reznor-flumsida på olika soundtrack som t.ex. Stigmata.
#
Jag tycker att skivan är
värd ett mycket högre betyg,musik behöver inte nödvändigtvis vara mörk o svår för att den ska vara bra,vilket många recensenter verkar tycka.
Jag tycker det är kul att Billy Corgan verkar le mot livet igen.
Yeah är en bra låt,ingen annan recensent verkar tycka det, men smaken är ju som baken.
De starkaste spåren är ”Ride a black swan ” som lär bli en listklättrare av sällan skådat slag, samt ”let´s rock”.
#
Jag tycker att skivan är
värd ett mycket högre betyg,musik behöver inte nödvändigtvis vara mörk o svår för att den ska vara bra,vilket många recensenter verkar tycka.
Jag tycker det är kul att Billy Corgan verkar le mot livet igen.
Yeah är en bra låt,ingen annan recensent verkar tycka det, men smaken är ju som baken.
De starkaste spåren är ”Ride a black swan ” som lär bli en listklättrare av sällan skådat slag, samt ”let´s rock”.
#
En mycket bra skiva! Har haft den sen några veckor innan USA-releasen och den håller fortfarande! Vidare blir jag så innerligt trött på dessa liknelser med Smashing Pumpkins syftandes på ”det var bättre förr”. Bakåtsträvare måhända vara viktiga som balans men de har då aldrig utvecklat något nytt…
#
Men tja.. Råkar Corgan vara glad när han författar musik, är det väl fel att gnälla på det? Hellre det än att låtsas vara moloken för att tillfredsställa kritikerkåren.
#
Varför får inte Johannes recension stå under recenserat? Är den rubriken bara för Redaktionen?
#
Nisse: Nej, absolut inte. Använde fel funktion bara.
#
Tycker skivan är bra, är det inte bara det att ni vill ha en ny Siamese dream??
#
”Adore” är fanimig nästan Pumpkins bästa. Riktigt klockren skiva, en av de mest underskattade jag nånsin hört.
http://www.stilren.cjb.net
#
”Adore” är en skrämmande underskattad skiva. Håller minst lika hög klass som ”Siamese Dream” och ”Mellon, Collie and the Infinite Sadness”. Jag önskar att jag kunde älska Zwan men det går inte fullt ut. Skivan har inte samma nerv och berör inte lika mycket som Smashing Pumpkins skivor. Därav inte sagt att den är dålig. Som stort fan av Smashing Pumpkins så funkerar den utmärkt som tidsfördriv. Men inte så mycket mer.
#
Ska just köpa skivan.. mest märkligt tycker jag är att de låtar som var bäst på livespelningarna (som gick att ladda hem från deras hemsida) INTE är med på skivan?? Låtar som Chrysantemum och Glorius t.ex.?
F.ö. verkar alla helt ha glömt Machina II, det måste vara den allra mest underskattade skivan? Nästan samma klass som Siamese och helt jämförbar med Melloncollie och Adore. Machina 1 var väl lite för ojämn tycker jag.
#
Gediget med räcker inte riktigt fram. Dock mer värd än 4 herr Ström. Att Adore är ”pumpornas” bästa så är det synd att Corgan inte dragit Zwan i den riktningen. Återstår att C dem live.
#
Haha! Eye var ju verkligen inte någon hit. Den tråkigaste produktionen som de någonsin gav ifrån sig. Nej, Mary Star of the Sea är ett mästerverk i gitarrkonst och det är ju ledsamt att höra hur man kan dra paralleller mellan den och SD, som förövrigt inte hade ett alltför innovativt arrangemang den heller. Och i övrigt så är det värdelöst med såna hä subjektiva recensioner där man försöker gå in på artisten. Det är musiken nu som räknas, och inte tidigare produktioner av ett annat band. Zwan är bäst just nu, och har mer go än Pumpkins hade.
#
jaa skivan är ju grym helt enkelt. Att Kai försöker få det till att det bara handlar om poser betyder ju att han har den klara uppfattningen att när en artist (tex. Billy C) är tillräckligt stor o berömd har han inga känslor kvar och det kan omöjligt tänkas att han menar nåt med det han gör överhuvudtaget. Och allt han gjorde innan han var berömd och aktad var mycket mer ÄKTA.
Hahaha..
#
går inte ens komma in på smashingpumpkins.com längre.. kommer in på zwans sida istället.. nu har billy verkligen gått ner sej.. vart är melankolin från smashing pumpkins?
#
Jag saknar Smashing pumpkins så mycket:(
#
jag med.. som fan.. men som sagt billy får göra vad han vill men tycker inte att zwan är tillräckligt mycket billy
#
En glad Billy Corgan=Skitbra. Ångest Billy Corgan=Sunkigt och tråkigt. Swan är det bästa Billy har gjort sedan Siamese Dream. Det är underbart att höra honom spela grymma gitarrsolon igen, han är faktiskt en suverän gitarrist.
Dock kan jag hålla med om att det finns en outnyttjad potential i bandet, speciellt då Dave Pajo. Slint's Spiderland lär aldrig Corgan någonsin slå.
#
Värdelös recension! Skivan är så mkt bättre än ynka 4 plus!
#
När jag nu lyssnat på skivan i några månader känns betyget 4/10 som ett av de mest felaktiga jag sett hittills på DS. Jag fick samma intryck som Kal första gångerna jag lyssnade på skivan, men som den växer sen… Det är någonting annat än Smashing Pumpkins. Inte helt och hållet, men annorlunda är det, och självklart är det oundvikligt att jämföra med just SP.
Faktum är att det är en tajt och bra rockskiva med fantastiska trummor och harmonier.
Undrar om Kal fortfarande skulle sätta samma betyg idag, eller om han bara lämnade skivan efter att jobbet var klart?
#
Varför recenserar kal ström alla billy corgans projekt, det är tyligt att han inte tycker om Corgans stil.
#
Man ska inte vara rädd för att bara pop ska vara något fult. Skivan är underbar. Värd sså otrligt mkt mer än 4 av 10. Jag skulle ge den 8 eller 9.
#
Ajajaj! 4/10?! Efter att ha intensivlyssnat denna goding ett par dagar har jag svårt att förstå skivans dystra mottagande när det begav sig. Med iallafall 6-7 högklassiga spår förtjänar skivan nog ett mycket högre betyg tycker jag… 7,5/10.
#
Kommentera eller pinga (trackback).