Recension
- Folklore (CD) 16 Horsepower
- 2002
- Glitterhouse
Som att lyssna till själva livet
Lyssna
Externa länkar
- 16 Horsepower
- Massor av material på ubl.com.
- Glitterhouse om "Folklore"
- Info om albumet hos skivbolaget Glitterhouse, som också ger ut The Walkabouts m.fl.
David Edwards är en mästare på att sätta musik och text till livet och att göra mästerliga versioner av andras låtar. Ni som lyssnat på 16 Horsepower tidigare vet vad jag menar, liksom ni som har Woven Hand-albumet som kom tidigare i våras.
I Edwards mörka, innerliga och totalt hänsynslöst krävande musik skapas toner till liv, död och kärlek. Men en urkraft som kan försätta berg. Edwards tro är en anledning. Det finns säkerligen andra. Klart är att det är få andra akter som lyckas göra så starka album gång efter annan.
På ”Folklore” tar sig 16 Horsepower an Hank Williams, traditionellt och eget material. Albumet inleds med ”Hutterite Mile” där akustisk gitarr, fiol återhållet kompar Edwards maniskt laddade röst som sjunger:
”It's no mystery
I know my way from here”
Banjon ligger och plockar i ”Outlaw Song”. Hank Williams tolkas i ”Alone and Forsaken” på ett ypperligt sätt. En kort paus i ”Single Girl” som blir för hillbilly-aktig för att jag ska kunna ta den till mig. Men i ”Beyond the pale” kommer ett dödsdansande piano in och fångar min uppmärksamhet igen. Traditionella ”Sinnerman” följer med texten:
”Run to the mountain
The mountain wont hide you
Run to the sea
The sea will not have you
Run to your grave
The grave will not hold you
All on that day
See sinnerman
Mountains are falling
Sinnerman
The sea it rages
Sinnerman
The grave will not hold you
All on that day
Run to the lord
Lord please hide me
Run to the lord
Sinnerman”
Med det mörka kompet och Edwards röst går det inte att låta bli att fångas upp av detta. Samma sak i avslutande ”Flutter” och mazurkan ”La robe a parasol” som andas hopp, liv och glädje. Sjungen på franska.
Jag fångas upp av den här skivan. Den letar sig in under mitt skinn och sprider känslor. Starka känslor. Att lyssna på den är som att få en överdos av livet självt. Liv, död, kärlek. Grusade förhoppningar. Jublande eufori. Den lilla människans funderingar.
”Folklore” är ett album med själ. Med en styrka som inte slås av något just nu. Tom Waits, Nick Cave, Leonard Cohen, Bob Dylan och Johnny Cash i en person – berusad på slivovice och besatt av både Gud och Djävulen.
Upptäck 16 Horsepower.
Publicerad: 2002-07-18 00:00 / Uppdaterad: 2002-07-18 00:00
11 kommentarer
they ask again what was my name
two were dead before they could move
thats my name if you please
coolt.
#
helt klart en suverän skiva.. kan inte sluta lyssna på den!
#
Besatt av både Gud och Djävulen. Varför Fredrik alla klyschor ifrån. Varför hyllas allt på dagensskiva.com egenligen?
Kan det vara att de inte har något kritiskt tänkande eller för att de är glada att få skivor eller att de är för lättroade.
#
eller kanske för att de inte recenserar de dåliga skivorna de får?
#
Bra recension, skivan växer hela tiden. Underbart!
#
Pelle: Vill man ha tips på bra musik är det väl bättre att det skrivs om skivor som recensenterna gillar än Aqua.
#
Det stämmer faktiskt att vi delat ut lite högre betyg i juli än under resten av året. Sedan starten ligger vårt snittbetyg på 6,0. Under juli månad är medelbetyget 6,54. Till viss del förklaras det av att flera av oss valt att skriva om fler gamla favoriter och bra skivor som kom under våren som inte hunnits med tidigare. Men ett snittbetyg på 6,54 är väl å andra sidan knappast ett tecken på att allt hyllas?
#
Grymt bra platta! Men saknar ändock 16 HPs blytyngd…
#
Har lyssnat på den ett par gånger nu och den är rätt bra, inte i klass med Secret South dock.
#
Säger bara – Göta Källare 2'a september: 16 Horsepower!!!
#
bra skiva.. tycker ändå att sackcloth & ashes är det bästa dom har gjort..
#
Kommentera eller pinga (trackback).