Recension
- Vapen & ammunition (CD) Kent
- 2002
- RCA/BMG
En hedrande femteplats
Lyssna
Externa länkar
- kent.nu
- Kents officiella.
Det skulle vara lätt att tokhylla den här skivan. Bara så där. Bara för att det ska vara så. Det brukar ju vara så. En rutinsak.
Det skulle vara lätt att toksåga den här skivan. Bara så där. Bara för att det ska vara så. Det borde ju inte vara möjligt att hålla samma höga nivå. Igen.
Och det var det inte.
Kent har på ynka sju år släppt fyra fantastiska fullängdare, och en dubbel b-sidesamling som innehåller några av deras absolut starkaste låtar. Som trots enkel, eller rent av undermålig produktion, inte kan dölja att det rör sig om riktigt starka låtar.
Texter och melodier som känns viktiga. Låtar som förändrar. Låtar som gör Kent till ett antingenellerband.
De låtarna lyser med sin frånvaro på ”Vapen & ammunition”.
Det skulle vara enklare om skivan var riktigt genomrutten. Men det är den förstås inte. Hade den visat sig vara riktigt genomrutten hade det varit enklare att glömma och gå vidare. Men nu är den här, Kents femte fullängdare. Och det är bara att sleva i sig. De spridda guldkornen tillsammans med det andra inte fullt så välsmakande.
Jag har flera gånger försökt fånga det som gör Kent till Sveriges bästa band – det som gör Kent till ett viktigt band – det som gör att jag gladeligen tar all skit som belackarna i min närmaste omgivning slevar ur sig. Och tro mig det råder ingen brist på dem – flera av dem återfinns i redaktionen för denna sajt. Så är det.
I artiklar, recensioner och diskussioner har jag försökt.
Kraften på ”Kent”. Svärtan på ”Verkligen”. Det episka med ”Isola”. Kylan på ”Hagnesta Hill”.
Men ”Vapen & ammunition”?
Jag fick lätt taskiga föraningar när länken till ”Dom andra”-videon kom upp här på sajten. Förutom att videon är rätt skittråkig så fick de avslutande tonerna, som visade sig vara ”FF”, mig att kallsvettas en hel del. Ville helst inte tro att det var introt till en låt från skivan. Orden ”snälla, inte mer disco” for genom huvudet.
Farhågorna kom redan när det började läcka ut uppgifter om att de ville försöka göra en skiva med tio låtar som alla skulle fungera som singlar. Singlarna, alltså förstasinglarna, brukar vara de låtar jag gillar minst på Kent-plattorna (med undantag för ”När det blåser på månen”). ”Dom andra” visade sig vara undantaget som bekräftar regeln.
Tro mig, jag led alla helvetes kval under de första lyssningarna och ville helst av allt förtränga att det kommit en ny Kent-skiva. Men för sent. Ett inferno av sällan skådat slag strömmade ut ur högtalarna.
Schlager. Pop, plastig sådan. Pripps Blå. Fransk sång följt av franskt prat. Aum-körer. Gospel?
Osaliga 80-talsandar vilade över hela produktionen. Allt ifrågasattes helt plötsligt och Kent förvandlades tillbaka till Havsänglar och Jones & giftet. Jag färdades blixtsnabbt bakåt i tiden och stod åter igen på Cultfinalen på Skylight och lyssnade på killar med mer attityd och daterade frisyrer än bra musik.
Hade jag haft fel de senaste sju åren?
Jag ville stänga av stereon, men Mauro Scocco. Eva Dahlgren, båda snubbarna i Nordman och ett helt gäng andra hemska referenser stod i vägen mellan min utsträckta hand och off-knappen. De, i kombination med förhoppningen att ”det vänder nog”, gjorde att skivan snurrade hela vägen.
De jävlarna dansade jenka i mitt kök.
Behöver jag ens tillägga att de hångarvade hela tiden?
Jag har försökt beskriva kvalet jag genomgår när jag lyssnar på en ny Kent-skiva i recensionen av ”Dom andra”. Precis som vanligt har låtarna tagit form pö om pö. De sjunker in bit för bit. Men, och det är inget litet men: den här gången är det inte mycket som tränger in på djupet.
”Pärlor” är riktigt hemsk med sin barnvise/Nordman-melodi. ”Iskallt Ikea-land” är en lysande textrad, men bort. Bort. Bort!
”Socker” och ”FF” har båda refränger som är alldeles för mycket. För mycket 80-tal. För mycket ”sjung-med-nu-allihop” över sig. Även ”Kärleken väntar” har lite av samma problem. Rätt stark vers men en refräng som förstör. Synd. Särskilt vad beträffar ”Socker” som annars är bra.
”FF” är tillsammans med ”Pärlor” de utan konkurrens sämsta låtarna.
Dåliga, på ren svenska.
Kan någon förklara för mig vad den franska refrängen är bra för? För att inte tala om ”parlez-vous”-pratpartiet. Eventuellt såg idén bra ut på pappret, men jag har svårt att tänka mig ens det. Jag har ingen aning om vad Nancy Danino sjunger eller pratar om. Känner mig inte ens nyfiken på att ta reda på det.
80-tal som sagt var. ”Eye of the Tiger”-gitarrer (”Kärleken väntar”) blandas med ”Every Breath You Take”-diton (”Socker”). Eva Dahlgren kommer och hälsar på i studion i ”Duett”. Det är fantastiskt att en duett mellan Jocke Berg och Titiyo kan låta så mycket Eva Dahlgren. Produktionen känns lite för mycket, men det är en låt som växer.
Jojje Wadenius gitarr på ”Sverige” är bara så vacker. Klar och lätt kylig som en ljus svensk sommarnatt. Låten var lite svår att smälta först. Smakade lite mycket ”soundtrack till reklamfilm för numera danskägd bryggerijätte”. Det tog lång tid innan det kändes någorlunda bekvämt med textrader om ”färsk potatis och sill”.
Även ”Elite” tog ett tag innan den fastnade. Gospelkörerna, särskilt de underjordiskt låga aum-körerna får raggen att resa sig. Fortfarande. Fast nu står de inte längre i vägen för låten och slidegitarrerna är riktigt snygga.
”Sundance Kid” är med sin gitarr-hook, tillsammans med de senast nämnda låtarna och ”Dom andra” skivans bästa spår. Det är de som räddar den från att vara ett riktigt bottennapp. Fler låtar som ”FF” och ”Pärlor” och den hade inte ens fått stå bredvid de andra Kent-plattorna i CD-hyllan.
Det är första gången Kent producerar en skiva själva. Till viss del tillsammans med Martin Von Schmalensee och Zed. Vet inte om det påverkat slutresultatet. Det känns som om det beror mer på låtarna än på produktionen.
Texterna tränger, bortsett från vissa undantag, inte in lika djupt som man är van med. Ibland blixtrar det till. Det finns en del guldkorn precis som alltid. Framförallt är samhällskritiken tydligare än förut, men som helhet betraktat så berör de inte nämnvärt. ”Elite”, ”Sverige” och ”Pärlor” (av alla låtar) bjuder på de textrader som gör tydligast avtryck.
Kent ljuger när de säger att de har spelar ut sin roll. Lika mycket som när de säger att ”Vapen & ammunition” är deras bästa skiva. På pluskontot finns deras ständiga vilja att våga utvecklas. De rör sig fortfarande och det är det viktigaste, men det gör inte skivan bättre.
”Vapen & ammunition” känns lite som om den kvittar. Jag tvivlar på att den kommer att förändra någons liv, så som jag vet att många av de tidigare plattorna gjort.
Kent ska inte kvitta. De ska kännas – de ska beröra. Inte bara poppa förbi.
Oavsett om de gör det genom att dra på disten som på de första skivorna eller om de gör det genom de små medlen som på många b-sidor och på ”Hagnesta Hill”. Däri ligger deras styrka. Det är det som gjort dem till vad de är i dag.
Det är därför den här recensionen lär få en hel del kommentarer. Det är därför otroligt många diskussioner i vårt diskussionsforum handlar om Kent. Det är det som gjort dem till Sveriges största band.
Folk bryr sig. För eller emot. Bu eller bä. Kent ska inte kvitta. Kent ska beröra.
Tro mig, ingen skulle bli gladare än jag om jag fattat allt fel och det visar sig att ”Vapen & ammunition” är lika bra som, eller till och med knäcker, allt Kent gjort tidigare. Då får jag ännu en skiva att ta med ut ur lägenheten om det börjar brinna.
Men efter en veckas intensiv lyssning är det bara att konstatera att Sveriges bästa band har gjort sin sämsta skiva.
Publicerad: 2002-04-16 00:00 / Uppdaterad: 2002-04-16 00:00
101 kommentarer
Jag har lite känslan av att den inte kommer att växa lika starkt som de tidigare plattorna gjort, men jag har ju bara haft den i ett dygn än så det vet man väl inte än.
#
Precis samma betyg som jag skulle ge den, fast med lite annan motivering. Men visst är det här det sämsta vi hört från Kent, tyvärr.
#
vad är det för fel på 80-tal nu helt plötsligt? bättre än den första och verkligen tycker jag. värd en 8:a.
#
njaa.. nog kommer vapen och ammunition stärka kents samlade produktion ytterligare. göra fundamentet för sveriges bästa band (tillsammans med doktor kosmos) ännu starkare. det krävs mer än en veckas intensiv lyssning för att allt ska falla på plats. typ ett halvår. iallafall för mig. socker gav mig tårar i ögonen på en gång. precis som beskyddaren. precis som 747. precis som frank.
#
alltså, ingen skit på mauro scocco nu!
#
ja, visst påminner socker om 747!! fast bättre i min mening. duett heter skivans enda svaga spår, så en åtta hade varit bättre.
#
Efter en lyssning så fattade jag i alla fall varför de valde Dom andra som singel och det var definitivt inte för att de hade 9 bättre singlar som låg och väntade.
#
Det är verkligen så sant att det svider. Vad nu? Sätta sig på en stol och vänta nåra år till nästa skiva. En stort gapande hål.
#
Helt rätt! Sverige är den enda låt på skivan som är bra. Alla som inte tycker Kent och Verkligen är Kents bästa skivor bör ställa sig i skamvrån.
#
Är vissa recensenter köpta?
Jag kan inte fatta hur någon kan ge denna full pott, som GP och Jan Gradvall gjorde.
#
Usch. Fan va tråkigt att läsa denna recensionen. Men mycket av det som står där är sant. Om man jämför Kent med Kent alltså. Skivan är bättre än mångt och mycket som släppt av svenska band, men i Kent-standard är den rätt slätstruken.
Fel låtar har du dock valt ut som sämst, men det får stå för sig.
Det franska mellanspelet (pratet) är en idé som skulle stannat som sådan.
Bara inte detta blir deras sista..
#
Kent, bästa skivan?
Det håller jag verkligen inte med om, inte med en låt som Blåjeans
.
Men den har ju superlåten Frank.
#
Nej förresten. Den är riktigt bra och recensionen är helt fel.
En sjua, inte mindre, inte mer. Och ”dem andra” är INTE plattans starkaste spår. Långt ifrån.
#
Alladin: Det var 80-talsNunstedt som gav den en 10a på expressen, inte gradvall.
#
Magnusson: Gradvall gav sin femma i Dagens Industri.
#
Varför har Dagens Industri musikrecensioner?
#
Äntligen någon som ”vågar” ge lägre betyg än övriga kritiker sverige. Ibland undrar man ju om det är någon konspiration att sveriges ledande kritiker ”ska” ge kent's album benämningar som ”mästerverk” och ge närmast eller högst betyg.
Tack!
#
Nej, du har faktiskt fel. Aven om plattan innehaller ett par latar som skulle ha kunant forpassats till b-sidor(elite, karleken vantar) sa ar det har ett av de basta svenska albumen som finns att fa tag pa och kents tredje basta. 9/10!
#
kanske värt en åtta. högst en åtta. okei. kenst sämsta skiva. kents sämsta låt någonsin med duett. men det äsger inte att skivan är dålig.
morten>> äntligen? jag hade bara läst sågande recensioner innan denna. iggade aftonbladet och allt sånt.
#
Tycker det snarare är så att det blivit ”hypat” att såga plattan bland pretentiösa underground-recensenter. Den förtjänar ett mycket högt betyg! 9/10
#
pfft!
#
jag som gillar ff och pärlor bäst…
#
jävligt konstigt att man kan tycka att ”pärlor” är sämst på skivan.
#
Pärlor är ju stencool. Det Good of thunder inspirerade introt tillsammans med Yssan lull koka kitteln full melodin är bara så fräckt.
Sen kunde refrängen kanske vart annorlunda men tonbytet efter första meningen är grym.
Det är sånt man lever för som bassist.
#
Ganska så jättetråkig läsning.
Tyvärr alldeles för nära sanningen.
Kent blev som dom andra…
#
Nja nu ar du allt ute och cyklar. Kent ar deffinitivt deras samsta skiva, Isola den baste. Men Isola ar ju ocksa varldens basta skiva, V&M ar helt okej och seglar in pa en andra plats efter Hagnesta Hill. B-Sidor innehaller fler battre latar an V&M men den har ju ocksa +20 latar, jamfort med 10.
V&M ar inte Kents basta med den ar overlag satans skon!
#
Patrik, jag kan bara säga som jocke berg själv i tidningen sonic: gillar du inte den här då har du inte fattat nånting… men alla får ju tycka vad de vill…
#
Jag förstår inte hur Patrik kan såga Pärlor, när han tycker Kents gamla skivor är bättre än V&A. Är den nån låt som ÄR Kent så är det just Pärlor…
#
Men Krut och Svavel, glöm inte att det var Johan Rylander som recenserade i G-P. jävla sopa…en 8 skulle jag nog ändå gett.
#
*hehehe* Satt folk och väntade klockan 00.00 att denna recension skulle komma upp? Det verkar nästan så…
#
Den här plattan växer inte, den sjunker allt djupare ned i dyn, tyvärr.
Bra recension men du har glömt att överhuvudtaget nämna skivans i särklass bästa låt ”Hur jag fick dig att älska mig”. Så bra har Sami sällan spelat sin gitarr.
Förutom samhällskritik i vissa låtar har jag den här gången svårare att förstå vad texterna vill säga. Dock kan jag inte förstå annat än att både ”Dom Andra” och ”Sundance Kid” handlar om att sagan Kent närmar sig sitt slut.
#
Måste faktiskt hålla med dig på rätt många punkter, var tog vemodet och det deppiga vägen, men jag tycker samtidigt att ni recensenter har en jävla förmåga att snöa in er totalt på de första skivorna. Detta kanske är ett rent expriment av kent, kommer nog minst en skiva till. Och man kan alltid hoppas på att de har kvar mycket av sitt ”vanliga” sound på b-sidorna…!!
Av mig får skivan 8/10, Tycker att det är konstigt att en av era recensenter har givit the Ark 7/10, det finns inte… Folk förväntar sig för mycket av kent, iband så mycket att skivan jämförst med fesna debut-album av band som snor låtar av sig själv. Jag tror att plattan kommer att växa och att du Patrik stolt kan sätta in den bland de övriga plattorna om en vecka eller två….
#
Kan inte det faktum att du inte känner lika mycket när du lyssnar på Kent längre bero på att du blivit lite äldre och inte lika lättpåverkad och mottaglig längre? Släpp alla pretentioner och lyssna neutralt på skivan. Då har du större möjligheter att inse att det faktiskt finns ett par mästerverk på skivan och att ”FF” är en oerhört snygg låt med både driv och känsla. Bra skriven recension, men väl lång och betyget 6 motiveras inte i texten tycker jag. Känns som om du egentligen vill ge den ett lägre betyg, men inte kan av lojalitetsskäl till dina gamla favoriter. Som sagt ta av dig recensent-glasögonen, lyssna på skivan igen och ta den för vad den är…då kanske din ångest kan försvinna. Keep up the good work dagensskiva.com!
#
Spärrvakten! Fan, jag höll på skriva precis samma sak som du. Men jag raderade det och håller helt enkelt med i stället.
#
Min rubrik ”Förkärleken till kent” väckte ganska stor uppmärksamhet på disussionforumet.
Recensionen handlar lite om samma sak. Fast hag vill säga att jag tycker nog mer att kent stagnerat.
Varför?
Ett lite långsint svar, förutokm musiken, kan var teamet bakom. Det har vair likadant hela tiden. Man har ju jobbat med samma personer inför varje platta. Omslagen, av samma fotograf, har ju varit likadana på alla skivor, samma formgivare, Zed som producerad sedan Isola och jag tycker faktiskt att Nille Perneed gjorde det bättre.
Men det kan väl ses som både positivt och negativt egentligen. Kan ju vara en trygghet (som ibland kan bli fel..)
#
Tycker recensionen är perfekt. Beskriver exakt hur jag känner inför den här plattan.
#
Varför ska den där geten Jan Gradvall skriva överallt om allt. Har gubben storhetsvansinne, eller?
Håller med, Kents nya är deras svagaste.
Ibland får man otäcka Patrik Isaksson-vibbar.
#
Bara att hålla med. Kents sämsta platta helt klart.
Tyvärr är det nog Jocke som inte fattat vad deras publiken vill ha. SEn kan ju alla Main-stream fans hylla den här plattan hur mycket de vill.
#
Bara en låt till, snälla bara en låt till, allt jag begär är en låt till som är lika bra som ”Stenbrott” från första plattan så blir jag gladast i världen.
Men nu får man nöja sig med denna platta och efter sjätte lyssningen så måste jag säga att den är ju faktiskt rätt bra.
#
alltid detta tjat om main-stream. jag lyssnar tusen gånger hellre på V&A än sitter i en källare och onanerar till olyssningsbart aphex twin-skit. V&A är en väldigt bra skiva helt enkelt. nuff said.
#
Var tog bandet vägen? LÅter som en skiva inspelad med enbart anonyma studiomusiker.
#
Din snåle jävel! Försök inte sätta dig över Kent, nemesis drabbar hårt den som vågar…Den berör visst det, jag dammade av min gamla MD enkom för denna platta, nu e jag konstant inpluggad i antingen datorn eller MD:n, dvs jag slipper alla jävla människor som bara ger V&A 6/10, fnys.
#
Jag började lyssna på Kent då endast deras första skiva fanns ute och måste tyvärr hålla med om ganska mycket som står i den här recensionen. Dock tror jag ändå att skivan kommer att växa en hel del ju mer man lyssnar på den – som vanligt. Och det här ”Släpp alla pretentioner och lyssna neutralt på skivan.” är lättare sagt än gjort. Man kan inte bara frikoppla hjärnan och glömma alla mästerverk bandet i fråga har släppt tidigare. Inte jag iaf.
#
Till och med Varanteaterns Kent-parodier är bättre än allt på V&A.
#
Franskt mellansnack och en låt som heter ”Elite”…
Ge fan i att sno Firesides idéer, era jävlar!
#
Klockren recension, bland de bästa som jag har läst här på sidan och jag håller med om allt som står i den. Fortsätt i den här stilen!
#
Ja, för hela idén med att Fireside lånade titlad från gamla 80-tals spel upplevs väldigt orginell.
Hellre Fireside än gamla Ton Cruise-filmer!
#
Det finns hopp – Heathen Chemistry.
#
Oj vad många musikelitister det finns…som nu tar avstånd från sina gamla hjältar. Bra, då kanske en bredare publik får chansen att upptäcka Jocke Bergs fantastiska låtar.
#
sleva i sig och sleva ur sig. vilket uttryck. låter som julegröten.
#
jag tycker man alltid har varit besviken när man har köpt en ny kent skiva.Man har väntat,vänta och väntat, trycker på play och man tänker ”va fan har dom nu gjort!”.Men sedan kommer man ändå effter ett tag fram till att
det här är nog det bästa som gjorts.-jag tror jag är där nu.
#
Du är genomskådad. Tycker du det ”ball” att sätta lägre betyg än alla andra?
Pinsamt.
#
Svårt att säga nåt klart än. Men den är för mycket mainstream för MIN smak. Jag saknar ångest, vemod och gitarrer.
Men inte kan den få lägre än 8 i betyg. Om man inte är en snobbig musikelitist fösståss.
#
en bra skiva, debuten är definitivt bäst fortfarande. kent var svindryga på chatten på aftonbladet.se också och det skall dom ha en diss för. Oasis nya kommer att regera i sommar.
#
blev också livrädd när jag hörde introt i slutet av dom andra videon. Och jag hade rätt, den låten är ett bottennapp. En cool grej dock, när dom fick frågan vad hon egentligen sjöng sa dom: ingen aning. Det kan faktiskt förlåta t.o.m. ett sånt bottennapp. Men du..kärleken väntar har ju så grymt mycket…attityd…underbar!! hej
#
Hela skivan skulle varit som Pärlor och FF! 80-talet är idelaet.
#
Håller inte med Patrik Ekelöf. Sedan undrar jag hur man kan ställa Mauro Scocco vid sidan av en pajas som Nordman. Sådant gör mig uppriktigt förbannad.
#
Oasis ”Heathen Chemistry” är faktiskt rätt tråkig. Tyvärr.
#
Pärlor är ju en svinbra kent-låt. Fast de har snott basgången från Depeche Modes 'Dream On' så det smäller om det. 'Sverige' känns som slöseri med kent-skive-utrymme. Att spola hela bandet och ta in nån annan när vi ändå får så få låtar är slöseri med kent-bandet.
#
Alla som sågarar skivan verkar tycka att debuten är bäst.
Den inehåller ju Blåjeans, så självklart är den inte bäst, den är den sämsta skiva Kent gjort och den fick en tia av samma recensent, skärpning!
#
Att folk sågar just Duett och FF tycker jag känns som att folk sitter inne med lite för snäva referenser. Kom igen nu grabbar å tjejer, Kent är ju GULD!!!
#
Förresten ska ni inte va så taskiga mot Patrik allihopa, det finns faktiskt dom som givit ännu sämre betyg, 2 av 5.
#
Är det bara jag som inte gillar Kent alls?
#
Ähm… Daniel? Jag tror nog inte Kent gör den musik nån publik vill ha utan den dom själva vill ha. Och det lär dom ju ändå ha fattat, vad dom vill ha.
#
Till ZimZimma: Det finns säkert många fler än du som inte gillar Kent alls men era kommentarer blir som du ser rätt tråkiga…
#
jäpp håller med recensionen. alla andra har höjt skivan till skyarna och kallat det bandets bästa. men det stod klart redan efter första lyssningen att så inte var fallet. men visst finns det en del guldkorn också..sundance kid och socker är grymma…men skippa duetterna nästa gång
#
Är du beng eller??? Det är en klockren 10:a. Som vanligt skulle jag vilja säga…Och det där jävla snacket att ”Pärlor” är kanske den allra bästa Kent låten ever!!! Gå du tillbaka och lyssna Radio Rix och var dig själv och kom inte och kommentera ”Saker och ting” du inte förstår…
#
Lite type fel i föregående inlägg…Klargörande: Pärlor lika med bäst!!!
Och det är väl så att Kent nu får veta att det blåser på månen…
Underbart inlägg om runkning till Aphex Twin musik ha h ah a ha!!!
Nä, Kent är nu cementerade ettor i detta kalla Ikea land…
#
Till alla Kent dissare; jag får en känsla att ni alla går och väntar på Jumpers samlingskiva?? Vi får väl hoppas att den kommer snart då så att ni alla ”får en sommar att minnas”. Hej
#
Arrrrgghh, varför kan inte folk (ex. vanheden) fatta att en recension är en människas åsikt om en skiva och inte någon sanning som kan vara rätt eller fel.
#
Låtarna sundance kid, sverige, duett, socker, elite, pärlor och dom andra är gudskelov riktigt bra medan de övriga låtarna är sisådär, men att snacka schlager eva dahlgren mauro scocco är ju bara pinsamt, fortfarande är hagnesta hill bäst men det tog ca ett halvår för mig att lyssna klart på den och inse att den var riktigt bra! jag kan bara hoppas att den här skivan håller lika länge!!!
#
Svar till freddan: Musik är på liv och död och den lilla klick musik som finns som går att lyssna på måste försvaras.
#
kan bara hålla med signaturen mikael larsson, kent växer o växer snart inser väl de flesta att även den här skiva är mycket bra
#
ey vanheden, word up!
#
En kille som kallar Latin Kings för ” en milstolpe i svensk musikhistoria” och har Kents första skiva som favorit har enligt mig inte förstått något, och oavsett hur bra/dålig V&A är så betyder hans åsikter i fallet inget för mig.
#
Tveksam: tja, men rent influensmässigt har ju Latin Kings betytt mer än alla Kent-skivor tillsammans. Vad som sedan är bäst är en annan femma.
#
igår var en hemsk dag. en underkänd tenta och en underkänd kent-skiva. kvar finns bara tomhet och en väntan på att lyckas bättre nästa gång. vet inte om jag orkar vänta tills imorgon… känner mig lurad, liksom kent, som fastnat i kapitalismens vassa klor. jag är fast i min egen fagocytos.
#
många kommentarer…..kent fortsätter att väcka känslor även efter sin död
#
ff är ju skitbra!
#
Tycker det är Kents klockrenasteskiva hittills. Hur jag fick dig att älska mig är den vackraste låt jag hört.
#
V&A kan inte placeras in i en topp-lista…den tom på nått sätt…sundance kids intro låter jäkligt likt just like money!! men en 7:a kanske, för jag vet att den kommer att växa. Alla singlar kommer ge en massa sköna b-sidor!!
#
Jag skiter högaktningsfullt i den här recensionen. Det låter otroligt mycket Depeche om denna skiva – och det räcker långt för mig. Ja, vad är det egentligen för fel på 80-talet? Gossarna i Kent har äntligen (om man tittar på nya foton) klonats till att se ut som DM när det begav sig 1986. Synd att Ekelöf inte har insett det.
#
Förresten… kan det vara så att Kent leker och driver med er alla som avskyr texterna på V&A? Enligt Bohuslänningen lär Kent ha sagt följande om nya skivan: ”Alla klyschor är bra” – och klistrat upp en lapp för att inte glömma det. Och det är ju sant! Flera av texterna är rent banala, så banala och ytliga (som tex texten i Sverige) att även systrarna Graaf skulle rodna. Men hej! Lång näsa på er era kulturpolitiska stofilfånar. Kent skrattar antagligen hela vägen till banken åt er. Vilken fascinerande syn igår när jag köpte skivan på en Mega-butik i Sthlm. I stort sett ALLA bar omkring på V&A. Så även jag. Och Jocke och de andra får gärna skratta hela vägen åt att jag tog farväl av 165 kr. 165 kr betalar jag gärna för att få höra Personal Jesus-gitarrer i FF. Mums.
#
Ska vi ta och suga varandras kukar lite och säga att om man tycker pärlor är en dålig låt så har man faktiskt ett hål i huvudet. Jag tror de människor som inte gillar den låten äter barn. Den är ju skitbra. Smaken är olika, men nog faan är den låten så jädrans kanon…
#
och vem gillar inte barnvisor…
??
#
Och det är ju också fruktansvärt intressant att så många, inklusive jag, bryr sig om vad nån tjomme på en websida tycker om några låtar på en rund plastdisc. Jag tycker för övrigt pärlor är bra, sa jag det?
#
Ville bara säga att en influens inte är värd ett skvatt om den bara föder fram skitmusik. Latin Kings kan man inte, nu eller senare, ta på allvar. De är hjältar i sin egen avföring. Att ens jämföra dem med Kent är ett brott. MEN.. Det har ej med saken att göra. Recensionen är ändå skit, hur man än vrider och vänder på den. Han kan gott fortsätta att lyssna på Kents första och klippa sig en page.
Fan vad jag avskyr stagnerade människor som bölar att det var bättre förr när det uppenbarligen inte var det.
Ta det som är bra ifrån årtionden och kläm i den i nåt nytt…
#
Kent gör det igen!!! De avväpnar Sverige och gör det till sitt…igen!!!!!
#
kanske inte just aphex twin, men jag sitter fan så mycket hellre själv instängd i en källare och runkar till ex. comet gain eller tullycrafts nya skivor än att jag följer alla er robotar och instämmer i eran eufori gentemot kents nya och extremt tråkiga skiva som inte gör nåt annat än stryker medhårs. jag tycker om kent, hagnesta hill är ett smått mästerverk men de har sen dess passerat sitt bäst före datum och upprepar sig bara.
#
Tveksam: tja, det finns ju alltid stagnerade människor som är rädda för nya saker. Så jag förstår om du inte kan ta Latin Kings till dig utan håller dig till gamla hederliga Kent. Säkert och bekvämt.
#
Spärrvakten på Sockenplan & Reagan är två av få som har vettiga kommentarer. Om man har recensentens inställning innan man lyssnar på skivan så är det klart att betyget blir lågt. Musik ska man lyssna på med öppet sinne!
#
Visste att ni skulle ge den 6/10, det känns som att ni var tvungna att såga den lite så att folk inte skulle bli sura för att ni har avgudat kent i alla dessa år… jag skulle själv ge den minst en 8…
Man får INTE gämföra ett bands nya album med dess gamla när man sätter betyg, då kan jag nästan förstå att du ger den en 6:a, men om du gämför V&A mot allt annat skit ni har gett 6:or till så stämmer det ju verkligen inte (hoppas ni fattar vad jag menar)
Socker är en av dom bästa låtarna dom har gjort, Sundance kid och Dom andra ligger oxå högt upp…
Och alla andra låtar lär ju växa… (hoppas jag iallafall, hehe..)
#
Håller med om att 6/10 är ett alltför lågt betyg. Vänta ni bara, efter en veckas lyssning har den här skivan växt flera storlekar. Kom tillbaka då.
#
det verkar som de inbitna kent fansen inte kan tycka att texterna kan vara bra och starka utan att vara längtande tonårsnoveller.
jesus som varit i san tropez och kickat heroin, det är ju värsta thåström texten det (på ett positivt sätt)
#
En sjua, miiinst. Den h är skivan sätter sej i hjärtat precis osm alla andra Kent skivor. Vissa låtar håller inte alls, men dom som håller.. Dom gör oss lika berörda som alltid. Socker.
#
Bra sista afsnit i recensionen, man vet aldrig med en Kent skiva om den en vacker dag väkser flera diminsioner.
#
alla dessa ord, ovanför mina ord, har förvirrat mig. nu vet jag inte vad jag tycker om skivan, mer än att ”sundance kid”, ”dom andra”, ”kärleken väntar”, ”socker” och ”pärlor” är kent – bra kent. kanske för perfekt kent, men detta kanske jag uppskattar i framtiden. recensionen gjorde ont, en liten dröm blev stucken. aj, sa den, och går vidare.
#
Tyvär så är 6/10 ett för snällt betyg. Skivan krymper för varje lyssning. Jocke Berg borde börja skriva låtar till Carola istället, det skulle vara mer intressant än den här dyngan
#
sist
#
nä!
#
Kents Vapen & Ammunition har väl visat sig vara deras absolut bästa skiva någonsin.
#
Kommentera eller pinga (trackback).