E-type har gjort en ny skiva. Sveriges alla landsorts-DJ:s och spinningledare jublar högt och springer genast och köper den. Lika säkert som att recensenterna tävlar i att skriva snyggast formulerade sågningar av densamma.

Jag tycker det är svårt att fördöma E-type. Uppenbarligen är det många som älskar det han gör. Själv tycker jag det låter precis lika hjärndött som vanligt, men jag förstår alla som spinner, hoppar upp och ner, samt dansar till detta. Det är ju effektivt dunkande E-type presterar. Jättebra att bränna kalorier till. Minst lika bra att försöka ragga till. Folklighet i samma liga som Ledin.

Nåväl, ”Life” är redan en jättehit. ”When I Close My Eyes” kommer bli det. Även ”Time”. De låter precis som E-types låtar ska göra. Ingen kommer bli chockad. Tracks-ettor, Voxpop-ettor och så vidare. Och självklart kommer E-type kuska land och rike runt så att hormonstinna hannar kan dregla lite över Dees höftrörelser. Allt är som förr.

Tiden står still i E-types värld. Ibland i vikingatid och ibland i tidigt tyskt nittiotal. Dessutom lever han kvar i sinnevärlden som en gammal övervintrad hårdrockare. Smakligt? Knappast. Men det är ofrånkomligt att han likt Per Gessle har en osviklig förmåga att ge marknaden det den vill ha.

Ibland vill vi människor ha bajs och det finns alltid någon som kan leverera.

E-type är en pålitlig hovleverantör.