The Burnouts är en kvartett punkrockande danskar, tre män och en kvinna. Den här skivan är deras andra fullängdare, och den ges ut av Bad Afro. Tidigare har de bland annat bidragit med sköna låten ”No erection, no love” på Bad Afros oerhört svängiga samling ”Pushing Scandivian rock to the man! Vol 2” från i våras.

Bandet gör punkig rock i samma skola som de flesta andra Bad Afro-band. Ackorden är få, tempot är högt och det svänger bra. Refrängerna är ganska poppiga och fastnar snabbt.

Jag har levt med den här skivan ganska länge. Från att ha tyckt att den låter som allt annat i genren har jag kommit att gilla den allt mer. Ofta tänker jag på Sators ”Slammer” när jag lyssnar på ”Close to breakevil”. Det är tajt, svängigt och nästan allsångsvänligt ibland.

”Bad blood”, ”You lose”, ”Return of the Action Man” och “Shake your butt” är fyra starka låtar som jag kommer återkomma till med jämna mellanrum. Resten slamrar på men lyfter inte till det där riktigt höga höjderna. The Burnouts saknar det som The Hellacopters, The Flaming Sideburns och The Dirtbombs har. Kanske beror det på att de nämnda banden har andra influenser, eller större skivsamlingar. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men ibland blir larmet The Burnouts levererar lite väl enahanda och småtråkigt.

Men trots detta är ”Close to breakevil” en riktigt bra skiva. Tokenkel och energisk punkrock som sparkar stjärt ganska ordentligt. De har tuffa namn. De har sköna låttitlar. De gör tvåminuters-låtar. Trots att de saknar det lilla extra är det svårt att motstå dem.

Som vanligt, en bra skiva från danska Bad Afro.