Det som varit mest utmärkande vid de tillfällen jag tidigare stött på danske MC Clemens är hans energi. Oavsett om det varit live eller på skiva har det formligen sprutat adrenalin om hans insatser. Följaktligen förväntade jag mig också att hans tredje album ”Professionel Bla Bla..” skulle gå i samma anda. Mycket riktigt är det också en rejäl energikick han bjuder på men samtidigt blev jag lite förvånad över hur partycentrerad skivan är.

För även om Clemens rappar med samma intensitet och frenesi som tidigare är han inte alls lika aggressiv och ilsken som tidigare. På ”Professionel Bla Bla..” är temat istället fest gangsta-stylee. Något Clemens också gör helt klart i titellåten.

”La os drikke, ryge og kneppe til vi får blackout”.

De första synthblippen i inledande skrytorgien ”Bucka Bucka” sätter stilen och sedan lämnas inte, med ett par enstaka undantag, den inslagna vägen. Av de första sex låtarna har i stort sett alla potential att bli klubbhits men blocket med den kubanskt doftande ”Nyd Livet”, ”Rock Den Club” med sin coola g-funkiga vocoderrefräng och tunga mördarbas, 70-talsdoftande discorökaren ”Mer & Mer” och smått vansinniga Dr Dreinspirerade bangern ”Aberövfest” är direkt knäckande. Överhuvudtaget groovar nog ”Professionel Bla Bla..” mer än någon skandinavisk hiphopskiva jag hört.

Tråkigt nog är inte Clemens texter alls lika underhållande att lyssna på. Det spelar ingen roll att han rappar på danska, det är precis lika tröttsamt att lyssna på hans skrävel som på vilken gangstarappare som helst från USA. Svänget är klockrent, beatsen sitter som de ska och frågan är om Clemens någonsin låtit vassare än här (danska är ett alldeles lysande språk att rappa på). Men när texterna mest handlar hur man fixar brudar i säng, sprit, partyn med grabbarna och stålar blir det ändå intetsägande och opersonligt. Man har hört det många gånger förut.

När han i ”Phuckin Ligeglad” för en stund byter ton, blir allvarlig och tar upp problem med polisen och musikbranschen blir musiken med en gång skitigare. Just sådana inslag är något ”Professionel Bla Bla..” för min del gärna fått innehålla mer av. För även om Clemens utan problem nu smälter in i rollen som partykung är det när han ilsket börjar spotta ur sig fraser om saker han är förbannad på han är som mest intressant.

Men samtidigt måste man ta ”Professionel Bla Bla..” för den partyplatta den faktiskt är. Är man bara medveten om det och vill ha en schysst skiva att dra igång festen med blir man inte besviken.