Recension
- Verkligen (CD) Kent
- 1996
- RCA/Victor/BMG
Kents blekaste stund
Lyssna
Externa länkar
- kent.nu
- Den officiella sajten
Jag vet att jag kommer att trampa en del av våra besökare på tårna nu. Ni har ju röstat fram den här skivan som en av de tio bästa svenska skivorna någonsin. Själv skulle jag inte ens sätta den på topp hundra. Jag tycker dessutom att det är den överlägset mest slätstrukna skiva Eskilstunasönerna släppt ifrån sig. Formeln för skivan är stel. Lugnt parti följt av gitarrmangel. Om och om igen. Kostymen skaver och vill av.
Jag tror att mitt största problem med ”Verkligen” ligger i att produktionen känns så påfrestande utdaterad. Nille Perneds kliniskt rena produktion låg säkert rätt i tiden 1996, men idag stinker den som Tomic. Gitarrerna försöker vara tuffa och taggiga, men skiner bara blankt. Välpolerat, trist och enformigt. Råheten från debuten och de suggestiva och imponerande ljudbyggena från efterföljande mästerverket ”Isola” lyser med sin frånvaro.
Öppningen består av Kents svagaste låt ”Avtryck” som alltid lämnat mig oberörd. Ärligt talat brukar jag inte sätta på den här skivan förrän på spår tre, ”Gravitation”, eftersom ”Kräm (så nära får ingen gå)” är så sönderspelad att jag helst inte vill höra den oftare än i livesammanhang. Men, när spår tre rullar igång vänds steken. ”Gravitation” och de två därpå följande spåren är de som gör skivan värd uppmärksamhet. Där finner jag min njutning.
Framförallt gäller det texten i ”10 minuter (för mig själv)”. Låten i sig är inget märkvärdigt. Den följer i stort standardmallen för hur en Kentlåt skulle låta vid den här tidpunkten, men här träffar Joakim Bergs lyrik mitt i prick och lyfter helheten till oanade höjder. Refrängen är kanske en av de allra vackraste han skrivit:
Allt jag ville säga
glömde jag ikväll
Allt jag ville vara behöll jag
alltid för mig själv
För mig sammanfattar de där orden Joakim Bergs författarskap. Feghet, rädsla och ängslan. Det är inte de mest typiska Berg-orden, men det är de naknaste och ärligaste. Inga omskrivningar. Inga bilder. Rakt på.
Lite märkligt känns det idag att kunna konstatera att två av de bästa låtarna från den här perioden faktiskt återfinns på den nysläppta B-sidesamlingen och alltså aldrig gavs någon plats på albumet. Jag syftar naturligtvis på ”Rödljus” och ”En helt ny karriär”, båda låtarna låg ursprungligen på singeln ”Kräm”.
”Verkligen” är Kents mellanskiva. Jag gissar att den är det Kentalster du kommer att plocka fram bara i undantagsfall och när du gör det kommer du att börja på spår tre och stänga av efter spår fem. Det räcker med det. Kanske borde Kent ha nöjt sig med att släppa singlar mellan debuten och mästerverket?
Publicerad: 2000-12-09 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-22 11:51
61 kommentarer
Blubb.
Nej. Nej. Nej. Nej.
Detta är Kents i särklass bästa skiva. Den egentliga frågan är väl om det inte är den bästa svenska skivan, någonsin. Den har ju allt och den är ett dokument på hur bra Kent en gång verkligen kunde vara. Det var rock. Kent var en gång rock. Beviset är "Verkligen"
Recensionen är bra och jag kan förstå den. Sen om betyget inte är det bästa är sak samma. För mig och många andra är detta Kent.
#
letsgetiton>> Så nu vet du att du och Hamberg tycker olika. Det betyder troligtvis även att du inte kommer älska de skivor han ger 10/10. Recensioner är subjektiva, så det gäller att lära sig vilka recensenter man delar smak med. På så sätt är även en recension man inte instämmer i nyttig.
(F.ö. kan jag inte annat än instämma i Hambergs omdöme om produktionen, fast den lät skit redan 1996)
#
ojojoj, vilken pisam recension. som nybliven dagensskiva-medlem tänkte jag kolla vad mina favvo-skivor fått för omdömen, och när jag läste alla fabricerade argumentför att skriva ner detta mästerverk undrar jag om jag kommer att ta några andra recensioner på allvar efter det här. låtar som thinner, avtryck och gravitation innehåller en ärlighet och musikalisk njutbarhet som sällan skådas i svensk musik..
kort sagt; fiasko, skandal, pretto-recension, lee baxter, tommy salo
#
ännu en dålig recention. bara KRÄM skulle ge den här skivan minst en sexa va. dålig prettorecention. fuck you.
#
Där isola får mig att somna får verkligen mig att vilja dansa.
Det är här jag finner tröst när jag ytterligare en gång försökt närma mig v&a.Den här skivan brinner och varenda jävla låt känns som en modern klassiker, utan visselslingor och gospelkörer. Hoppas att kent en dag kommer få uppleva katharsis för den stadionhybris de tycks ha drabbats av Verkligen och kent är de enda kentskivorna som får stå på min finhylla. Punkt slut
#
håller med dig svenne. de två första är bäst. faktum.
#
5a? illa dagensskiva. Detta är kents bästa skiva . slut
#
Tilsammans med ”kent” är det här den bästa skivan, efter det har kents låtar bara blivit mer polerade och mainstream (undantag finns!)… så ÄR det förstå!
#
Kalle: En rättelse. Texten går : ”…kycklingar i reden”.
#
Kents bästa skiva, inget snack!
#
Jag är inte världens största kent-fan, men jag har hört alla skivor och kan inte mer än att konstatera att ”verkligen” är en av de bästa skivorna som gjorts…
#
Jag blir ledsen. För att läsa en sådan usel recension. Jag blir ledsen. Jag kan inte beskriva i ord min kärlek till ”Verkligen” – detta album har tamejfan allt. En så enormt stor skiva. De övriga albumen kan slänga sig i väggen jämnfört med detta mästerverk. Nille Perned, KOM TILLBAKA!!!
…Jag blir ledsen.
#
Modigt, att kritisera Kent verkar vara som att svara i kyrkan.
Varfor blir ALLA sa forbannade nar nagon forsoker bryta konsensus.
eller som Taube skulle sagt
ty sanningen gor gott och det sant om man i detta landet bryter sedan och inte standigt kacklar likadant som alla andra kycklingar i ledet
#
verkligt-verkligen-fan: Nej, det är inte en sexa du läser. En femma.
#
För att den suger….och det gör deras första oxå….men sen!!!!!!!
#
vad är det jag läser ? en sexa…? EN SEXA!?!?!? denna skiva är tillsammans med isola det bästa som kent skapat. Verkligen är så oerhört, fantastisk, en njutning från ”avtryck” och ”vi kan väl vänta tills imorgon” och sen magiska låtar som ”thinner” ”gravitation” etc etc… fyfan för denna presentation..!
#
Jag får intrycket av att Patrick H inte ”upptäckte” Kent förrän dom släppt Isola (och kanske tom HH). Om det är så så bryr jag mig inte så mycket om det låga betyget. Har däremot Patrick hängt med från början så förstår jag inte hur han kan undgå att älska den här skivan.
#
öhm? läste jag rätt? fem av tio? usräkta mig, jag har dyslexi.
”Verkligen” är hur bra som helst. ”Gravitation” och ”Tio minuter” är helt underbara. aaah.
#
Hej
Måste säga att jag blev lite besviken och lätt illamående av den här recensionen. Självklart har alla rätt till en egen åsikt (vilken många tack och lov anväder sig av). Anledningen till min förvåning var denna totala sågning. För mig betyder Verkligen väldigt mycket. Jag har haft plattan i flera år och har ännu inte tröttnat på den. Har ingen tendens till det heller. För mig är den guld. Helt klart.
#
Danne, helt korrekt skrivet. 3 grammisar för Verkligen, albumet är världsklass, alla låtar på skivan är underbara, fantastiska, rena mästerverk. Bättre än Isola, därför det bästa albumet Kent har släppt. Förmodligen det bästa albumet någonsin, i Svensk musik historia.
#
Skivan var resultatet till at kent vann 3 grammisar det året, talar inte det för sig självt… recencera helst inga andra kent skivor.. ”kent äegr”
#
Det jag är förvånad över är att ingen ens nämner Thinner, helt klart en av Kents 10 bästa låtar! Skivan är minst värd en sjua..
#
mina tårar rinner nedför min kalla kropp. smärtan är levande död med snö innanför tröjan. jämför detta mästerverk med V&A.
#
okei. jag kanske är lite sent ute… men… VAFAAAAN ÄR DET HÄR!! kents kanske bästa skiva..tss.
#
Va? Är du dum på riktigt?
#
5av10 kom igen nu! 7av10 är bättre…. jag kan medge att skivan är deras svagaste. Den är inte lika punkig och indi som kent och inte lika tajt som isola.
#
Ja jag kan bara hålla med recensenten. Det här är också enligt mitt tycke Kents svagaste ögonblick efter den knäckande debuten och den magnifika Isola som kommer hålla långt in i detta århundrade. Verkligen låter lite kall, lite osäker. Inte alls den pondus som senare kännetecknat Kent. Men visst. Lite bättre betyg kunde den fått. Det är trots allt en toppenskiva om man inte ska jämföra den med Kent andra alster utan med andra gruppers alster.
#
Det er en god anmeldelse, det her, og jeg er enig med dig i at det er Kents svageste. Men jeg er også enig med dem som synes, at 5 er lige hårdt nok. Jeg har selv givet den syv – http://cf.dk/spruthus/jb.00-11-16.htm – hvis nogen er interesseret. Jeg kan ikke fatte at nogen kan synes den er den bedste plade. Især den første og 'Isola' er meget bedre. Og det samme er b-siderne fra 1996, som de fleste også er inde på her. Godt skrevet.
#
Ibland har recensenter tyvärr ett eget syfte med sina värderingar. Vilket lyser igenom i denna ganska usla recension. Den skala som används för betygen borde ju vara gemensam för alla artister och inte relativ vad artisten gjort själv före eller efter.
Det finns ingen skiva som Kent har gjort som kan få lägre betyg än 8. Och ”Verkligen” pendlar mellan 8 0ch 9. Om sen bara grabbarna haft vett nog att plocka bort ”Halka” ( deras sämsta låt i hård konkurrens med ”Frank” ), och ersatt den med b-sidorna (!!) ”Rödljus” och ”En helt ny karriär” …
Då hade detta varit ett mästerverk värt en 10:a.
#
Han har ju delvis rätt, låt 3, 4 och 5 är i klass för sig. Femman är den bästa Kent låten som hittils finns. Men att ge skivan 5/10 är rent av skamligt!
#
Nej Fyfan=( Skärpning dagensskiva!! Hur fan kan ni sätta nån nisse som inte kan Kent att recensera en Kent skiva??? För om han tyckte om Kent och förstod sig på deras musik så kanske han hade kommit till insikt att han har begått ett stort misstag när han sätter betyget 5 på en av kents bästa skivor, ja kanske den bästa tom!! Nej dålig stil säger jag! vad säger ni?
#
Jag hatar Kräm – Kents djupaste svacka som ger mig dödsångest. Skulle inte ens platsa på Joakim Hillsons platta. Avtryck är bäst, liksom Rödljus.
#
Håller med. På sätt och vis. ”Verkligen” är klart sämre än de andra (har inte hört ”Kent” än) och kommentaren: ”Formeln för skivan är stel. Lugnt parti följt av gitarrmangel. Om och om igen. Kostymen skaver och vill av.” Du har så rätt!!! Men en femma är lite svagt ändå. För det är trots allt en bra skiva. Och ”Avtryck” är Bra. Mycket bra. Likaså ”10 minuter (för mig själv)” som är en av Kents bättre låtar. Men ja… en 7:a kanske?
#
Aj! Det där gjorde ont…
Följande säger jag:
Kent – Helt klart de bästa texterna.
Verkligen – Innehåller flest bra låtar.
Isola – Melodidrömmen… :)
Hagnesta Hill – Lite trött men mycket skön fortsättning på Isola!
Dock måste detta sägas: Varför blev inte b-sidorna a-sidor?!… De (alla) är ju bättre än alla låtarna på fullängdarna.
#
du ska vara stolt över recensionen. verkligen är verkligen det svagaste kent någonsin släppt ifrån sig. den är lite tunn men hålls ihop av ett par låtar. men den är klart sämst av kent spåren
#
Jag håller med om att det här är Kents svagaste platta. Av deras svenska album är Verkligen den jag lyssnar minst på. Därmed inte sagt att den skulle vara dålig, en 7:a är den värd. Vissa av låtarna, som Kräm, Gravitation och 10 minuter (för mig själv), är några av Kents bästa. Men som helhet så är den inte lika bra som Kent, Isola och Hagnesta Hill.
#
jag tycker både denna och travis ska hör ska fan ha bättre än 5 och verkligen fan ha bättre än et skit band som blink
#
fan avtryck e ju typ bland kents 15 bästa låtar…dessutom håller kräm än
#
Betyget blir 5. Hmm… Man kan ju bara tänka sig vilka skivor som i så fall skulle placera sig över. Det är nästan så att Orup går över… Herregud. ”…Kents svagaste låt ”Avtryck” som alltid lämnat mig oberörd…”. Kräm har du hört för många gånger. OCh du säger att du därför sätter på Gravitation direkt. Inte konstigt att Avtryck lämnar dig oberörd… Avtryck, som i mitt tycke är en av Kents bästa låtar. Valet av recensent ska jag kanske inte uttrycka mig om, men det hade varit kul att recensenterna för de övriga plattornas kommentarer…
#
Den grymaste skivan…skönaste ljudet bästa go:et! Borde spela fler låtar från denna skivan! Bästa konserten någonsin med Kent(sett 5 stycken) var på Malmö festivalen efter Verkligen kom ut, de lira bara låtar från första och andra skivan, snacka om det var ös blandat med lungna underbara ”det gör ont i själen” låtar. Nu är det lite halvtråkiga konserter, men Chans och utan dina andetag är bra! ses!
#
Å harregud vad detta betyget är fel!!! Detta ä är ju den bästa skivan en svensk grupp någonsin släppt! En klar 10:a. Kents bästa skiva…..helt underbar.
#
du har så rätt. den var aldrig värd några fem plus. den var det inte då, och den är det inte nu.
ironiskt nog var det denna mellanplatta som raketade upp dem till toppen och fick dem att spela på utsålda diskotek (!) snarare än småsunkiga klubbar. (minns att jag såg dem tillsammans med 62 betalande på just sunkiga Kulturkammaren i norrköping för att exakt ett år senare se dem med 500 skrikande på diskoteket Tellus). ingen värdeladdning, det var bara så det var. men konstigt. jodå.
fast ”indianer” är en av bergs störtsa stunder. så fin. så red house painters.
och jag har fått ett nervöst sammanbrott till (eller av… vet inte) ”vi kan väl vänta tills imorgon”. kan fortfarande inte lyssna på den utan att det snurrar våldsamt i huvudet. den slår hårt. hårt som fan.
men ”avtryck”, ”kräm”, ”en timme en minut”, ”halka” och ”10 minuter” hålle fan inte måttet.
och tvärtemot vad alla andra verkar tycka så tycker jag att texten till ”10 minuter” är medelmåttig och stinkande gotig gymnasiepoesi (utom just refrängen då…). han kan ju så mycket bättre.
ok, get on with it then… ;)
#
Rätt ofattbart att man kan skriva ner det här mästerverket så totalt… Kents bästa platta.
#
håller med jimmy. verkligen (inkl hagnesta hill) är kents BÄSTA.
#
kan inte direkt påstå att jag håller med dej..verkar som om du glömt den magnefika ”en timme en minut” som tillsammans med ”stenbrott” kanske e kents bästa låt!!
#
men snälla lilla ni, det är ju inte vad recensenten tycker som är det viktiga, utan vad du själv anser. personligen tycker jag inte att verkligen är bäst men jag skulle inte gett den en 5: a, so what vem bryr sig om vad jag tycker….
#
Hmm, kent-skivorna får 10/5/9/8 i betyg. Finn ett fel!
Skivan som kanske är den bästa får bara 5 i betyg???
#
”Indianer” är nog den bästa låt Kent gjort.Dessutom är det Jockes mest poetiska text.Jag gillade senaste men ibland saknar man det gamla soundet från just ”Verkligen”.Hoppas nästa platta blir mer varierad.
#
Kan inte annat än att hålla med här. Verkligen är VERKLIGEN inge bra. Enda Kent skivan jag aldrig lyssnar på faktiskt.
Vad jag sen inte förstår är varför inte låten Verkligen inte kom med på albumet utan släpptes som B Sida istället…..
#
Jag tycker att Verkligen är kents bästa skiva. Så jag kan inte hålla med dig.
#
Nåja, alla har ju rätt till en åsikt. Men enligt mig är det här den bästa skivan Kent gjort. Det finns inget negativt att säga om någon låt. Dessutom så är b-sidorna som kom på singlarna från den här skivan överlägset bäst av alla b-sidor. Jag säger bara rödlju, gummiband, en helt ny karriär och verkligen. Där har man dom kanske fyra bästa b-sidorna dom gjort. Men som sagt, alla har rätt att ha sin åsikt. :)
#
Betyg 9/10.
Enkelt, verkligen är VERKLIGEN bra, en skiva jag faktiskt kan lyssna på utan att flytta fram ett spår. Det gamla Kent- soundet som jag gillar finns fortfarande kvar.
Hagnesta Hill är förstås en fullträff, som även alla andra, varje skiva har sin höjdpunkt och Verkligen är en av de som verkligen har många.
Betyg 5, ärligt talat, SKÄRPNING!
#
jag blev så in i helvete besviken när jag läste den här recensionen. Verkligen är Kents enligt mig bästa skiva, och inledande ”Avtryck” rangordnar jag bland de 3 bästa Kent-låtarna. Genom tiderna! Jag är VERKLIGEN besviken!
#
jag äskar verkligen skitmycket och jag tycker att du verkligen inte skulle fått representera recentionen av verkliugen för jag tror att du är n väldigt liten minoritet av massan som lyssnt på cd:n och fortfarande inte tycker om den! bah, JAG ÄLSKAR VERKLIGEN!!
#
Hmmm, var det inte lite väl tufft att ge ”Verkligen” bara fem i betyg. Jag tycker nog personligen att det är deras starkaste skiva. ” Isola” kanske har högre toppar men den är ju bra mycket ojämnare som helhet. ”Verkligen” känns ju som brytningspunkten mellan skrammel på ”Kent” och stadiumproduktionen på ”Isola” och ”Hagnesta Hill”. Den attack som finns i plattans bästa spår 10 minuter (för mig själv) har ju grabbarna inte varit i närheten av sedan dess. Annars tycker jag att det var ett trevligt initiativ med Kent-tema! Keep up the good work!
#
Bläää, hur fan kan kritisera Verkligen så mycket..Jag blev besviken för att inte säga förbannad när jag läste din resencion. Kräm är den bästa låt Kent någonsin har gjort, världens grymmaste text och dynamik och alla andra 9 resterand elåtarna är av också av världklass…Hur fan kan man ta så fel….
#
Ojojoj! Verkligen är ju Kents bästa skiva, höjdpunkten på karriären. Alla låtarna är bra, det går att lyssna på skivan hur många gånger som helst (vilket jag har gjort). Efter Verlkligen har Kent blivit väl tråkiga, korrekta och polerade. Verkligen är höjdpunkten. Lyssna på den igen!
#
Du har inte fattat poängen tror jag.Helt klart har ”verkligen” en annorlunda ljudbild än efterföljaren Isola som är en finslipad diamant på alla sätt. ”Verkligen”
är kanske kantigare men att säga som du att den bara förtjänar att lyssnas på i några få spår, nej då gör man ett fett misstag.
#
Får hålla med om att skivan är det svagaste Kent har släppt. Om det ingen diskussion. Men en 5:a, i relation till Kents andra album kanske, men fan inte annars. En 7:a helt klart…
#
Vilket skitsnack.”Verkligen” får inte annat än 10 om jag skulle recensera den.Dessutom förstår jag inte varför kentarna avskyr ”Halka” så mycket.Det är ju deras bättre snabba låt.Jag saknade drivet som fanns i ”Halka” till ”Revolt 3″.
#
Oj, oj ,oj! Jag gissar att du 'verkligen' kommer att få skit för det här… från mig, till att börja med. Jag förstår inte, ärligt talat, hur man kan ge Kents bästa och mest intressanta skiva endast en femma i betyg. Ja, jag vet; alla har olika smak, men att få se en av sina favorit skivor få ett skit lågt betyg känns som att få en fet käftsmäll. Ingen annan av Kents skivor uppfyller mig med så starka känslor som ”Verkligen”. ”Verkligen” är den Kent skiva som jag mest regelbundet återkommer till, och jag börjar spela skivan från början och låter den gå ända till slutet.
Rätt, tycker jag däremot du har angående b-spåren från Kräm. De är något av det bästa Kent gjort…
#
Kommentera eller pinga (trackback).