Jag vill så gärna skriva något snällt och positivt om den här skivan. Jag vill så gärna att reggae-scenen i Sverige ska få mer uppmärksamhet. Det finns ett par riktigt spännande band i Sverige just nu (jag tänker bla på The Cigarres och Rocksteady Revue). Jag vill så gärna att det här ska vara bra också. Tyvärr är ”In Session” bra väldigt sällan. Det mesta låter som ett destillat av ”Absolute Reggae”-skivorna och ibland låter det värre än så.

Mitt största problem med den här skivan är sången och lyriken. Det blir som mest uppenbart när Rootvälta ger sig på att göra en låt på svenska. ”Natt & Dag” är ett riktigt klavertramp. Den enda sinnebild den frammanar är ett dansband. Kompet skulle, om det inte gick i baktakt, platsa på vilken svensk dansbandsskiva från mellandivisionen som helst. Texten är på samma nivå, eller vad sägs om raderna: ”Dina ögon får vara grå, bruna eller blå / Det spelar ingen roll för jag ska se i dem ändå / När frågorna fått svar vill du bara stanna kvar / Du ser på mig och ler, ge mig lite mer”? Covern av Elvis Presleys gamla örhänge ”Return to Sender” ökar också dansbandskänslan.

Men, allt är inte nattsvart och intetsägande. Ett par spår pekar åt ett helt annat håll och kommer att avhålla mig från att ta den här skivan till min lokala skivbörs. Den lätt dubbiga och Gregory Isaacs-doftande ”Abundance” är det första exemplet. Synd att den inte dyker upp förrän som spår sju. Det är en lång resa dit. Samtidigt är det ett spår som jag hoppas att Rootvälta själva trivs i och väljer att utveckla. ”I Know” är ytterligare ett av undantagen som får mig att spetsa öronen. De två avslutande dub-spåren får mig också att le lite, även om inget av dem kommer att göra något större avtryck i dubhistorien.