Rahsaan Patterson gör tillbakalutad soul/r'n'b med influenser av västkustrock och jazz. Det är inte särskilt nytänkande musik och jag tycker mig ha hört det förr, men jag har ändå svårt att tycka illa om uppsåtet. Vi har uppenbart ganska lika musikaliska preferenser, Rahsaan och jag. Det är till exempel bergis ingen slump att han ofta sjunger på pricken likt min husgud Stevie Wonder, både vad det gäller röst, stämmor och sångstil. Jag anar att killen är ett lika stort Stevie-fan som jag själv, och hur kan jag fördöma något sånt? Om jag skulle ha hans röstresurser skulle jag säkert göra samma sak. Inspiration från andra stora sångare går också att spåra här och där, första tonerna på skivan låter exempelvis snuskigt likt Al Jarreau och influenserna från honom återkommer flera gånger.

Röstresurser ja. Rahsaan Patterson utnyttjar verkligen sin välutvecklade sångröst till fullo. Ibland låter han klockrent som en flicka, i spröd falsett utan ett uns av testosteron. Nästa ton kan likna Al Jarreaus allra djupaste toner. Men för det mesta håller han sig i ett klädsamt tenorläge à la Stevie och sången är ofta väldigt komplex och välarbetad.

Det är ibland irriterande när folk gör sig själva otjänsten att kopiera sina idoler, men jag smälter ganska mycket i det här fallet, för det är gruvligt ambitiöst och välarbetat. Rösten är det inget fel på. Och inte heller musiken, om man nu är på humör för det ”slicka” kaliforniska sound som skivan innehåller till 100%. Det är lite för vattenavstötande och polerat för att fastna i själen bara.

Skivan välter över för mycket mot superproducerad lätt-westcoast och för lite rak soul och funk för min smak, även om Rahsaan Patterson visar prov på att han sannerligen har det i sig under till exempel den lätta och funkiga ”Humor” där blåssektionen har lagt sig bekvämt tillrätta och tutar till bara där det som bäst behövs. Coolt är bara förnamnet. I ”Moments” samplar han från Bootsys ”Physical Love” och det är ju heller aldrig fel med lite p-funk. Men i det långa loppet är det tyvärr för smörigt och aningens för välformulerat för att väcka rätt känslor hos mig.