Detta är en skiva som jag ständigt återkommer till. Jag köpte den när den var ny 1988, då albumurvalen började smygas upp mot cd-längd och tycker väl ibland att det var synd att det blev vinyl, för knaster och skrap blev det en hel del av ganska snart. Att finna så olika artister som Garth Hudson, Bonnie Raitt, Sinéad O'Connor och Tom Waits på samma skiva är inte vanligt. Här finns de dock; flankerade av många, många fler musikproffs och det är inte någon hastigt ihopslängd samlingsskiva det är frågan om.

Alla musiker jobbar mot samma mål, att ge en egen personlig tolkning av de pärlor vi känner igen från den totala absorption som endast en tecknad matiné kan ge. ”Stay Awake” är så späckad av branschens allra bästa musiker att det är en omöjlighet att ens försöka sig på att nämna alla. Det kan ändå vara kul att veta att här ryms namn som Bill Frisell, John Patitucci, Branford Marsalis och Sun Ra.

Stämningen skiftar ständigt på skivan, en låt glider över i en annan och det är som att vara på väg i en musikalisk saga kryddad med inslag från filmens värld. Här bjuds på spännande och udda instrument som harpa, mandolin och ocarina samt välbekanta rockröster. Bonnie Raitt gör tillsammans med Was (Not Was) en helt fantastisk tolkning av ”Baby Mine” från filmen om elefanten Dumbo. Hennes röst och härliga slide guitar får huden att knottra sig.

Tom Waits gör en kuslig och spännande version av ”Heigh-Ho” – de sju dvärgarnas sång om att gå till gruvan. Alla spännande ljudeffekter ger en filmisk känsla och Waits raspiga röst känns helt rätt i sammanhanget. Att höra Sinéad O'Connor sjunga ”Someday My Prince Will Come” från Snövit är nästan magiskt. Bilden man får för sitt inre ger sken av två mycket omaka kvinnor, men rösten är så rätt, så rätt. Sida två inleds av ”Feed the Birds”, ett skirt instrumentalt stycke från Mary Poppins. Garth Hudson spelar synt, keyboards och dragspel. Jorge Mirkin spelar munspel, så oerhört lätt och försiktigt, med glidande molltoner och svagt vibrato.

Det finns även ösiga låtar på skivan, ”Feed the Birds” glider över i ”Whistle While You Work” – de sju små dvärgarnas käcka arbetssång – med ett exempellöst gott gung från gänget bakom NRBQ. Det kanske allra svängigaste spåret levereras av Harry Nilsson som är omgiven av en härligt galen karnevalsorkester med tvättbräden och tamburin. Det handlar om ”Zip-A-Dee-Doo-Dah”, en totallycklig låt från filmen ”Song of the South” (Söderns sång) som kom 1945. Just en sån som man vill sjunga – eller spela – när allt går som man tänkt sig. Min LP har tre ljudliga knäpp mitt i denna låten, det måste man väl ta som ett gott tecken? ”Stay Awake” erbjuder en mängd spännande musikupplevelser – en följeslagare att njuta av i många år framöver!